Släktforskarnas årsbok (2006): Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 28: Rad 28:
* ''Vem var ’fru Catherine Magnusdotter’ 1386?'' av Hans Gillingstam, Solna. Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten?
* ''Vem var ’fru Catherine Magnusdotter’ 1386?'' av Hans Gillingstam, Solna. Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten?


* ''Käringarna i gamla Vinsarp'' av Kaj Janzon, Stockholm. På 1430-talet fanns en motsträvig kloster[[novis]], Nanne Kärling i Varnhem, som i alls gillade [[kloster]]livet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska [[frälse]]ätten Kärling.
* ''Käringarna i gamla Vinsarp'' av Kaj Janzon, Stockholm. På 1430-talet fanns en motsträvig kloster[[novis]], Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade [[kloster]]livet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska [[frälse]]ätten Kärling.


* ''Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland'' av Bernhard Granholm, Grums. Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinna som historien lär oss att hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning.
* ''Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland'' av Bernhard Granholm, Grums. Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinna som historien lär oss att hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning.

Nuvarande version från 29 mars 2013 kl. 06.56

Årsbok2006.png

Släktforskarnas årsbok ’06 innehåller följande artiklar:

  • Elisabet Larsdotter i Harmånger av Lars Nylander, Harmånger. Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom.
  • En Schartau i Billingsfors av Berit Fjellman, Bengtsfors. Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar.
  • Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra av Göran Sparrlöf, Vadstena. Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning.
  • Det läste jag i tidningen! av Elisabeth Thorsell, Järfälla. Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara.
  • Den rätta platsen för Linköpings blodbad av Dag M. Hermfelt, Stockholm. Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i »Linköpings blodbad». Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön – som kanske slutgiltigt löser gåtan.
  • Gud till ära och hemstaden till åminnelse av Jan-Åke Holmbring, Linköping. Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpte han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer.
  • Gårdveda sockens sexmän 1664–67, deras släkter och gårdar av Stig Östenson, Växjö. Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda.
  • Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar av Claes Virestedt, Snavlunda. I en gammal bok – en världshistoria från 1600-talet – som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande: Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer.
  • Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642–1686 av Cecilia Ihse, Stockholm. Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband.
  • Släkten Paulin från Markaryd av Sven Wallerstedt & Alan Dufberg. Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led.
  • Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA av Carl Henrik Carlsson, Uppsala. Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 1860-talet. Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky.
  • Ätten Hillebard av Pontus Möller, Solna. Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön om hur släktens medlemmar hänger samman.
  • Vem var ’fru Catherine Magnusdotter’ 1386? av Hans Gillingstam, Solna. Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten?
  • Käringarna i gamla Vinsarp av Kaj Janzon, Stockholm. På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling.
  • Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland av Bernhard Granholm, Grums. Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinna som historien lär oss att hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning.
  • Släkten Mörk på Åland av Håkan Skogsjö, Mariehamn. Adolf Mörk var en av Karl XII:s många militärer som blev utan tjänst efter freden i Nystad 1721. Han fick börja ett nytt liv: som länsman och senare postiljon i Sunds socken på Åland.
  • Efterskörd & Kommentarer: Bo Lindwall: Hund-Fias härstamning (2005); Pontus Möller: Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt (2003); Pontus Möller: Malmösläkten Ekebergh (2005); Hans Gillingstam: Om kungliga antavlor (2005)

Se även