Skröna: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 15: Rad 15:
==Länkar till typiska släktskrönor==
==Länkar till typiska släktskrönor==
* [http://www.corren.se/ostergotland/boxholm/?articleId=5207246 Släkten som anar kungliga anor]  
* [http://www.corren.se/ostergotland/boxholm/?articleId=5207246 Släkten som anar kungliga anor]  
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/13604.html Anbytarforum » Släkter » Kungliga släkter » Karl XV:s utomäktenskapliga barn]
* [http://forum.genealogi.se/index.php?board=6937.0 Anbytarforum » Släktnamn » Kungliga släkter » Karl XV:s utomäktenskapliga barn]
* [http://mobil.aftonbladet.se/kultur/article7256618.ab;jsessionid=34F6C6C79950694C2BD82177AEE7AB45.mobilb Slarvigt om blått blod]
* [http://mobil.aftonbladet.se/kultur/article7256618.ab;jsessionid=34F6C6C79950694C2BD82177AEE7AB45.mobilb Slarvigt om blått blod]
* [http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kvinnojagaren-kron-kalle-var-folkets-favoritkung_5990579.svd Kvinnojägaren "Kron-Kalle" var folkets favoritkung] artikel i SvD av Herman Lindqvist
* [http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kvinnojagaren-kron-kalle-var-folkets-favoritkung_5990579.svd Kvinnojägaren "Kron-Kalle" var folkets favoritkung] artikel i SvD av Herman Lindqvist

Versionen från 10 juni 2016 kl. 09.34

Exempel på skröna, som om den varit sann gjort bl.a. förre statsministern Fredrik Reinfeldt riktigt rik.

En skröna är en personligt hållen berättelse med passande överdrifter, vilka förstärker berättelsen. En skröna kan ofta vara direkt osann, men den berättas för att vara underhållande.

Släktforskare stöter ofta på olika sorters släktskrönor som nästan alltid visar sig vara mer eller mindre överdrivna eller rent lögnaktiga. Det kan ofta gälla berättelser om nära släktingars äventyrligheter, förfäders (ofta ädla eller rentav kungliga) härkomst, eller släktskap med någon kändis. Historierna visar sig nästan alltid vara tagna ur luften, även om det för det mesta finns något korn av sanning som de sedan successivt byggts upp kring i en s.k. snöbollseffekt.

Ibland kan skrönor uppstå för att någon velat dölja en otrevlig sanning eller för att försköna en tråkig verklighet. Det är lätt att tänka sig att barn fått höra att den obefintliga pappan varit någon mycket bättre person än i verkligheten, eller att man förklarar avvikande utseende med exotiska besök av någon "spanjor" eller "vandrande teatersällskap".

I varje bygd finns dessutom vanligen en rad berättelser med olika mått av sanningshalt, som gått från mun till mun. Det kan vara historier om storjakter, eller rovdjursattacker: I Selma Lagerlövs Gösta Berlings saga beskrivs hur en vargflock jagade en hästanspänd släde över isen och hur man släpper diverse saker för att förvirra rovdjuren. Vid senare tids undersökning, visar det sig att hela historien är en vandringssägen - en skröna - som berättas i en mängd olika varianter runt norra Europa, i vissa fall kryddad med varianten att kvinnan i släden slutligen kastar sitt spädbarn till vargarna för att rädda sitt eget och mannens skinn. (Någon sådan historia finns naturligtvis inte dokumenterad i några handlingar, utan är ren fiktion.)

Skrönor kan självklart vara intressanta att dokumentera i släktforskningen, och har sin plats däri. Men det är oerhört viktigt att man behandlar dessa berättelser som just skrönor. Det är då betydelsefullt att man försöker söka efter den sanna versionen av historien och om möjligt förklara hur skrönan har uppstått.

Historiska anor måste ibland betraktas som skrönor

Vissa frälseanor sträcker sig ibland lite väl långt för att kunna vara sanna. Det gäller t.ex. många adliga nordiska släktgrenar som oseriösa släktforskare har knutit ihop med vikingatida kungar och jarlar, och som ibland sträcker sig ända bort till Oden. En av de mest kända och debatterade släkter är Bureätten, som utretts av släkthistorikern Urban Sikeborg.

Länkar till typiska släktskrönor

Se även