Skeppsgossekåren

Från Wiki-Rötter
Version från den 12 februari 2014 kl. 09.13 av Jojje (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skeppsgossekårens emblem
Skeppsgossar ombord på skolskeppet Jarramas omkring 1920

Skeppsgossekåren var en utbildningsinstitution inom den svenska flottan mellan 1685 till 1939, verksam i 254 år, med uppgift att värva, fostra och utbilda unga pojkar i sjömanskap.

Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga sjömän. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan. En örlogsbas anlades i Karlskrona, nya fartyg byggdes och båtsmanshållet utökades. Man önskade också att på andra sätt än genom indelningsverket utbilda och kontraktsanställa manskap samt lägre officerare. Sålunda satte man 1685 upp skeppsgossekåren som förlades i Karlskrona, men den första rullan över skeppsgossar är från 1677. Lägsta antagningsålder till skeppsgossekåren var den första tiden 8 år. 1848 höjdes åldern till 13 år (förutom de skeppsgossar som gick musikutbildning där 8 år fortsatte att gälla som lägsta ålder). 1899 bestämdes den lägsta åldern till 15 år. Första året kallades skeppsgossarna för kaniner andra året måsar och tredje året för gamla grabbar.

När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad karlskriven, vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn.

1692 bestämde Karlskronas prästerskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga[1] var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades[2]. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.

Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation.

Skeppsgossekårens började avvecklas 1937, när de 4:e och 5:e kompanierna i Marstrand uppgick i 2:a respektive 1:a kompanierna i Karlskrona. Kåren upphör helt som institution 1939.

Hur man finner uppgifter om skeppsgossar

Skeppsgossekåren i Karlskrona omkring 1934

SVAR tillhandahåller rullor över skeppsgossekompanier fram till 100-årsgränsen via Internet och SVAR-abonnemanget. Arkiv: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor Serie: Skeppsgossekompanier.

Karlskrona: I Krigsarkivets forskarexpedition finns ett kortregister över marinens personal (låda 100-104, se ”Rullor över båtsmän”) där sakordet ”skeppsgossar” ger hänvisning till rullor i olika arkiv för åren 1677-1912. Men redan fr.o.m. 1828 bildar Skeppsgossekåren i Karlskrona ett eget arkiv och register till detta finns i förteckning 544. Om man inte känner till vilket av kompanierna skeppsgossen tillhörde finns det tyvärr ingen genväg att ta reda på detta vad gäller perioden före 1901. Från 1901 finns i arkivet efter Chefen för skeppsgossekåren (förteckning 544) en serie kallad ”Rullor över skeppsgossekåren” som gör det enklare att se vilket kompani han tillhörde.

Marstrand: Register över vilka rullor som finns över skeppsgossarna i Marstrand hittar man i förteckning 545. Rullor finns under respektive kompani men också under chefsexpeditionen. Vet man inte vilket av de två kompanierna han tillhörde finns det inga genvägar utan man får leta sig fram.

Stockholm och Göteborg: Rullor till dessa kompanier finner man genom ovannämnda kortregister, som hänvisar till olika arkiv.

Typer av rullor: Det finns ett flertal sorters rullor. Vad man bör komma ihåg är att de i vissa fall överlappar varandra, i andra fall ersätter varandra. Många gånger kan uppgifterna i samma typ av rulla under vissa år vara fylliga medan de under andra år inte ger lika mycket information. De rullor som oftast innehåller mycket information är generalmönsterrullor, årsmönsterrullor och kunskapsrullor. Vanligt är att även faders yrke och namn finns noterat.

Krigsarkivet förfogar också över ett enskilt arkiv efter Föreningen före detta skeppsgossar i Stockholm. Arkivet, som omfattar åren 1954-2004, innehåller bland annat tidningsurklipp och matriklar över skeppsgosseskolan i Marstrand.[3]

Skeppsgossekårens skolfartyg

Skolfartygen Najaden, Jarramas och Falken, omkring 1934. I bakgrunden pansarskeppet HMS Sverige.

Källor och litteratur

- Skeppsgossekåren 1685-1939 - Ett Minnesverk. Stockholm 1940.
- Skeppsgossen 300 år 1685-1985. Stockholm 1985
- Gynther, S.W: Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta. Härnösand 1851-1870.
- Populär Historia: Skeppsgossarna mönstrar av
- Sjöfartstidningen: De sista skeppsgossarna mönstrar av
- Rötters Anbytarforum: Skeppsgossar
  1. De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att springa upp och ner för riggen ett antal gånger, eller blev misshandlad med "jocken" (en grov repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup muntl.
  2. Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar
  3. Riksarkivets hemsida