Skeppsgossekåren: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(28 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Skeppsgossekårens emblem.jpg|150px|left|Skeppsgossekårens emblem]][[Fil:Skeppsgossar jarramas.jpg|right|thumb|600px|Skeppsgossar ombord på skolskeppet Jarramas omkring 1920]]
[[Fil:Skeppsgossekårens emblem.jpg|150px|left|Skeppsgossekårens emblem]][[Fil:Skeppsgossar jarramas.jpg|right|thumb|600px|Skeppsgossar ombord på skolskeppet Jarramas omkring 1920]]
'''Skeppsgossekåren''' var en organisation verksam inom svenska flottan från 1685 till 1939, med uppgift att värva, fostra och utbilda unga pojkar i sjömanskap.
'''Skeppsgossekåren''' var en utbildningsinstitution inom den svenska flottan mellan 1685 till 1939, verksam i 254 år, med uppgift att värva, fostra och utbilda unga pojkar i sjömanskap.


Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga sjömän. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan. En örlogsbas anlades i Karlskrona, nya fartyg byggdes och [[båtsmanshållet]] utökades. Man önskade också att på andra sätt än genom [[indelningsverket]] utbilda och kontraktsanställa manskap samt lägre [[officer]]are. Sålunda satte man 1685 upp skeppsgossekåren som förlades i Karlskrona, men den första [[rulla]]n över skeppsgossar är från 1677. Lägsta antagningsålder till skeppsgossekåren var den första tiden 8 år. 1848 höjdes åldern till 13 år (förutom de skeppsgossar som gick musikutbildning där 8 år fortsatte att gälla som lägsta ålder). 1899 bestämdes den lägsta åldern till 15 år. Första året kallades skeppsgossarna för ''kaniner'' andra året ''måsar'' och tredje året för ''gamla grabbar''.  
Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga [[Sjöman|sjömän]]. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan. En örlogsbas anlades i Karlskrona, nya fartyg byggdes och [[båtsmanshållet]] utökades. Man önskade också att på andra sätt än genom [[indelningsverket]] utbilda och kontraktsanställa manskap samt lägre [[officer]]are. Sålunda satte man 1685 upp skeppsgossekåren som förlades i Karlskrona, men den första [[rulla]]n över skeppsgossar är från 1677. Lägsta antagningsålder till skeppsgossekåren var den första tiden 8 år. 1848 höjdes åldern till 13 år (förutom de skeppsgossar som gick musikutbildning där 8 år fortsatte att gälla som lägsta ålder). 1899 bestämdes den lägsta åldern till 15 år. Första året kallades skeppsgossarna för ''kaniner'' andra året ''måsar'' och tredje året för ''gamla grabbar''. Vad som väntade pojkarna framgår av texten i värvningsbroschyren ”Skeppsgosselivet i ord och bild”, som gavs ut 1928: ''Skeppsgossekåren är avsedd för riktiga pojkar. Morsgrisar passa icke där. Skeppsgossen får vänja sig vid ordning och disciplin, men han blir samtidigt vänligt omhändertagen och på det omsorgsfullaste vårdad. Han får leva ett friskt, härligt och omväxlande liv – ett liv för en hurtig pojke. I hans kommande yrke väntar honom väl i regel icke "guld och gröna skogar", men om han sköter sig kan han uppnå underofficerens – i de bästa fall måhända officerens – aktade ställning och dessutom en genom pension tryggad ålderdom.''


När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn.
När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn.


1692 bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att springa upp och ner för riggen ett antal gånger, eller blev misshandlad med "jocken" (en grov repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.
1692 bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev agad (misshandlad) med en s.k. "[[jocke]]" (ett konstfärdigt splitsat och taglat spö dekorerat med knoparbeten som ersatte piska eller spö, även kallad [[dagg (redskap)|dagg]]) källa: F.V. Lintrup (1917-1985) muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern<ref>Skeppsgossekasernen Anckarstierna i Karlskrona</ref> med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.


Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation.
Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation.
Rad 26: Rad 26:


Krigsarkivet förfogar också över ett enskilt arkiv efter Föreningen före detta skeppsgossar i Stockholm. Arkivet, som omfattar åren 1954-2004, innehåller bland annat tidningsurklipp och matriklar över skeppsgosseskolan i Marstrand.<ref>[http://www.riksarkivet.se/ Riksarkivets hemsida]</ref>
Krigsarkivet förfogar också över ett enskilt arkiv efter Föreningen före detta skeppsgossar i Stockholm. Arkivet, som omfattar åren 1954-2004, innehåller bland annat tidningsurklipp och matriklar över skeppsgosseskolan i Marstrand.<ref>[http://www.riksarkivet.se/ Riksarkivets hemsida]</ref>
[[Blekinge Släktforskarförening]] har upprättat ett ''register över skeppsgossar''<ref>[http://www.blekingesf.se/vara-register/skeppsgosseregistret Skeppsgosseregistret hos Blekinge Släktforskarförening]</ref> som beskrivs på följande sätt: ''Under hösten 2013 påbörjades arbetet med att lägga upp ett register över skeppsgossar. Koncentrationen har varit på själva skeppsgossen, inte föräldrar eller andra nära anhöriga. Första delen omfattar åren 1831-1850. I arbetet med registret har husförhörslängderna använts, och i detta inledande skede har arbetet begränsats till åren 1831–1850. Vid "sjösättningen" finns ca 2 200 poster. Samma ”gosse” kan förekomma flera gånger då de ibland flyttade från ett kompani till ett annat. De kan då också ha olika nummer.'' Projektledare är Guy Persson.


===Skeppsgossekårens skolfartyg===
===Skeppsgossekårens skolfartyg===
[[Fil:Najaden-jarramas-falken-m.jpg|thumb|600px|right|Skolfartygen Najaden, Jarramas och Falken, omkring 1934. I bakgrunden pansarskeppet [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Sverige_%281915%29 HMS Sverige].]]
[[Fil:Najaden-jarramas-falken-m.jpg|thumb|600px|right|Skolfartygen Najaden, Jarramas och Falken, omkring 1934. I bakgrunden pansarskeppet [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Sverige_%281915%29 HMS Sverige].]]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Af_Chapman_%281888%29 af Chapman 1923-1937] (ligger numera förtöjt vid Skeppsholmen i Stockholm och fungerar som vandrarhem och kafé)
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Af_Chapman_%281888%29 af Chapman 1923-1937] (ligger numera förtöjt vid Skeppsholmen i Stockholm och fungerar som vandrarhem och kafé)
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Jarramas_%281900%29 Jarramas 1909-1942] (ligger numera förtöjt vid Marinmuseum i Karlskrona)
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Jarramas_%281900%29 Jarramas 1909-1942] (ligger numera förtöjt vid Marinmuseum i Karlskrona) [http://www.marinmuseum.se/jarramas Jarramas hemsida]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Najaden_%281897%29 Najaden 1897-1938] (ligger numera förtöjt i Nissan i Halmstad, utanför Halmstad slott och vårdas av en stiftelse med [http://najadenstiftelse.hemsida24.se/ egen hemsida].)
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Najaden_%281897%29 Najaden 1897-1938] (har 2014 av Halmstads kommun, där den stått i många år, sålts till Norge och kommer att ha hemmahamnen vid Fredrikstads gamla fästingsverk, någon mil norr om den svenska gränsen). [http://www.nrk.no/ostfold/_najaden_-endelig-til-norge-1.11817050 Norsk artikel om köpet av Najaden.]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Falken_%281877%29 Falken 1923-1943]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Falken_%281877%29 Falken 1923-1943]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Gladan_%281857%29 Gladan 1898-1920]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Gladan_%281857%29 Gladan 1898-1920]


==Källor och litteratur==
==Källor och litteratur==
[[Fil:Skeppsgossar.jpg|600px|right|thumb|Skeppsgossar - troligtvis kring sekelskiftet 1900.]]
: - [https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning/skeppsgossekaren-hard-fostran-till-sjoss/ Populär Historia: Skeppsgossekåren: Hård fostran till sjöss]
: - Skeppsgossekåren 1685-1939 - Ett Minnesverk. Stockholm 1940.
: - Skeppsgossekåren 1685-1939 - Ett Minnesverk. Stockholm 1940.
: - Skeppsgossen 300 år 1685-1985. Stockholm 1985
: - Skeppsgossen 300 år 1685-1985. Stockholm 1985
: - Uta Lagergren: ''Skeppsgossekåren i Karlskrona'' - kårens historia och undersökning om kårmedlemmar 1898-1917.
: - Nilsson Gunnar (förord av Peter Rosengren): ''Den siste skeppsgossen'', 2010.
: - Nisse Lindén: ''Från Nikkala till Hoburgs rev'', Förlag Åke Olsson 1999.
: - Gynther, S.W: Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta. Härnösand 1851-1870.
: - Gynther, S.W: Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta. Härnösand 1851-1870.
: - [http://www.popularhistoria.se/artiklar/skeppsgossarna-monstrar-av/ Populär Historia: Skeppsgossarna mönstrar av]
: - [http://www.popularhistoria.se/artiklar/skeppsgossarna-monstrar-av/ Populär Historia: Skeppsgossarna mönstrar av]
: - [http://www.shipgaz.se/tidningen/nummer/2004/19/artikel_1904.php Sjöfartstidningen: De sista skeppsgossarna mönstrar av]
: - [http://www.shipgaz.se/tidningen/nummer/2004/19/artikel_1904.php Sjöfartstidningen: De sista skeppsgossarna mönstrar av]
: - [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/2291.html?1278330572 Rötters Anbytarforum: Skeppsgossar]
: - [http://forum.genealogi.se/index.php?topic=130644.0 Rötters Anbytarforum: Skeppsgossar]
: - [http://www.svtplay.se/klipp/63164/marinens-skolskepp-najaden-och-af-chapman-1936 Journalfilm om skeppsgossarnas vardag från 1936, SVT arkiv]
: - [http://www.svtplay.se/klipp/63136/sskeppsgossar-pa-jarramas-1919-utan-ljud Journalfilm om skeppsgossarna på Jarramas 1912, SVT arkiv]
: - [http://sjomanohman.blogspot.se/2011/12/apropa-os-seglingarna-1912-sa-levde.html Artikel med vittnesmål om livet som skeppsgosse, Sjöman Öhman.]
: - [http://www.blekingesf.se/vara-register/skeppsgosseregistret Skeppsgosseregistret hos Blekinge Släktforskarförening]
 
==Se även==
* [[Sjöman]]
* [[Båtsman]]
* [[Sjömanshus]]
 
==Noter==
<references/>
<references/>


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]]
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]]

Nuvarande version från 5 september 2020 kl. 19.24

Skeppsgossekårens emblem
Skeppsgossar ombord på skolskeppet Jarramas omkring 1920

Skeppsgossekåren var en utbildningsinstitution inom den svenska flottan mellan 1685 till 1939, verksam i 254 år, med uppgift att värva, fostra och utbilda unga pojkar i sjömanskap.

Sedan slutet av 1500-talet vet man att det funnits pojkar ombord på svenska flottans fartyg och av erfarenhet kände man till att dessa pojkar med åren blev duktiga sjömän. Under slutet av 1600-talet skedde en markant upprustning av den svenska flottan. En örlogsbas anlades i Karlskrona, nya fartyg byggdes och båtsmanshållet utökades. Man önskade också att på andra sätt än genom indelningsverket utbilda och kontraktsanställa manskap samt lägre officerare. Sålunda satte man 1685 upp skeppsgossekåren som förlades i Karlskrona, men den första rullan över skeppsgossar är från 1677. Lägsta antagningsålder till skeppsgossekåren var den första tiden 8 år. 1848 höjdes åldern till 13 år (förutom de skeppsgossar som gick musikutbildning där 8 år fortsatte att gälla som lägsta ålder). 1899 bestämdes den lägsta åldern till 15 år. Första året kallades skeppsgossarna för kaniner andra året måsar och tredje året för gamla grabbar. Vad som väntade pojkarna framgår av texten i värvningsbroschyren ”Skeppsgosselivet i ord och bild”, som gavs ut 1928: Skeppsgossekåren är avsedd för riktiga pojkar. Morsgrisar passa icke där. Skeppsgossen får vänja sig vid ordning och disciplin, men han blir samtidigt vänligt omhändertagen och på det omsorgsfullaste vårdad. Han får leva ett friskt, härligt och omväxlande liv – ett liv för en hurtig pojke. I hans kommande yrke väntar honom väl i regel icke "guld och gröna skogar", men om han sköter sig kan han uppnå underofficerens – i de bästa fall måhända officerens – aktade ställning och dessutom en genom pension tryggad ålderdom.

När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad karlskriven, vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn.

1692 bestämde Karlskronas prästerskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga[1] var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades[2]. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern[3] med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.

Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation.

Skeppsgossekårens började avvecklas 1937, när de 4:e och 5:e kompanierna i Marstrand uppgick i 2:a respektive 1:a kompanierna i Karlskrona. Kåren upphör helt som institution 1939.

Hur man finner uppgifter om skeppsgossar

Skeppsgossekåren i Karlskrona omkring 1934

SVAR tillhandahåller rullor över skeppsgossekompanier fram till 100-årsgränsen via Internet och SVAR-abonnemanget. Arkiv: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor Serie: Skeppsgossekompanier.

Karlskrona: I Krigsarkivets forskarexpedition finns ett kortregister över marinens personal (låda 100-104, se ”Rullor över båtsmän”) där sakordet ”skeppsgossar” ger hänvisning till rullor i olika arkiv för åren 1677-1912. Men redan fr.o.m. 1828 bildar Skeppsgossekåren i Karlskrona ett eget arkiv och register till detta finns i förteckning 544. Om man inte känner till vilket av kompanierna skeppsgossen tillhörde finns det tyvärr ingen genväg att ta reda på detta vad gäller perioden före 1901. Från 1901 finns i arkivet efter Chefen för skeppsgossekåren (förteckning 544) en serie kallad ”Rullor över skeppsgossekåren” som gör det enklare att se vilket kompani han tillhörde.

Marstrand: Register över vilka rullor som finns över skeppsgossarna i Marstrand hittar man i förteckning 545. Rullor finns under respektive kompani men också under chefsexpeditionen. Vet man inte vilket av de två kompanierna han tillhörde finns det inga genvägar utan man får leta sig fram.

Stockholm och Göteborg: Rullor till dessa kompanier finner man genom ovannämnda kortregister, som hänvisar till olika arkiv.

Typer av rullor: Det finns ett flertal sorters rullor. Vad man bör komma ihåg är att de i vissa fall överlappar varandra, i andra fall ersätter varandra. Många gånger kan uppgifterna i samma typ av rulla under vissa år vara fylliga medan de under andra år inte ger lika mycket information. De rullor som oftast innehåller mycket information är generalmönsterrullor, årsmönsterrullor och kunskapsrullor. Vanligt är att även faders yrke och namn finns noterat.

Krigsarkivet förfogar också över ett enskilt arkiv efter Föreningen före detta skeppsgossar i Stockholm. Arkivet, som omfattar åren 1954-2004, innehåller bland annat tidningsurklipp och matriklar över skeppsgosseskolan i Marstrand.[4]

Blekinge Släktforskarförening har upprättat ett register över skeppsgossar[5] som beskrivs på följande sätt: Under hösten 2013 påbörjades arbetet med att lägga upp ett register över skeppsgossar. Koncentrationen har varit på själva skeppsgossen, inte föräldrar eller andra nära anhöriga. Första delen omfattar åren 1831-1850. I arbetet med registret har husförhörslängderna använts, och i detta inledande skede har arbetet begränsats till åren 1831–1850. Vid "sjösättningen" finns ca 2 200 poster. Samma ”gosse” kan förekomma flera gånger då de ibland flyttade från ett kompani till ett annat. De kan då också ha olika nummer. Projektledare är Guy Persson.

Skeppsgossekårens skolfartyg

Skolfartygen Najaden, Jarramas och Falken, omkring 1934. I bakgrunden pansarskeppet HMS Sverige.

Källor och litteratur

Skeppsgossar - troligtvis kring sekelskiftet 1900.
- Populär Historia: Skeppsgossekåren: Hård fostran till sjöss
- Skeppsgossekåren 1685-1939 - Ett Minnesverk. Stockholm 1940.
- Skeppsgossen 300 år 1685-1985. Stockholm 1985
- Uta Lagergren: Skeppsgossekåren i Karlskrona - kårens historia och undersökning om kårmedlemmar 1898-1917.
- Nilsson Gunnar (förord av Peter Rosengren): Den siste skeppsgossen, 2010.
- Nisse Lindén: Från Nikkala till Hoburgs rev, Förlag Åke Olsson 1999.
- Gynther, S.W: Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta. Härnösand 1851-1870.
- Populär Historia: Skeppsgossarna mönstrar av
- Sjöfartstidningen: De sista skeppsgossarna mönstrar av
- Rötters Anbytarforum: Skeppsgossar
- Journalfilm om skeppsgossarnas vardag från 1936, SVT arkiv
- Journalfilm om skeppsgossarna på Jarramas 1912, SVT arkiv
- Artikel med vittnesmål om livet som skeppsgosse, Sjöman Öhman.
- Skeppsgosseregistret hos Blekinge Släktforskarförening

Se även

Noter

  1. De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev agad (misshandlad) med en s.k. "jocke" (ett konstfärdigt splitsat och taglat spö dekorerat med knoparbeten som ersatte piska eller spö, även kallad dagg) källa: F.V. Lintrup (1917-1985) muntl.
  2. Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar
  3. Skeppsgossekasernen Anckarstierna i Karlskrona
  4. Riksarkivets hemsida
  5. Skeppsgosseregistret hos Blekinge Släktforskarförening