Så börjar du släktforska: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Släktforskning - illustration 2.jpg|right|250px]]
[[Fil:Börjasläktforska1.png]][[Fil:Släktforskning - illustration 2.jpg|right|250px]]
'''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.'''
'''''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.'''''


Att börja [[Släktforskning|släktforska]] innebär inte att rusa i väg till första bästa [[arkiv]] för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om [[släkt]]en innan du gör ditt första arkivbesök.
Att börja [[Släktforskning|släktforska]] innebär inte att rusa i väg till första bästa [[arkiv]] för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om [[släkt]]en innan du gör ditt första arkivbesök.
====Varför släktforska?====
Förr i tiden, då många levde ute på landet eller i en landsortsstad, då yrken gick i arv i generation efter generation och de flesta hade sin släkt runt sig i sin vardag, hade man inte något större behov av att släktforska. Ville man veta något, gick man till släktens äldre, eller någon granne, och fick höra allt om förfäderna och vilka man hörde ihop med. Kanske det var så att man var besläktad med hela byn, eller rent av hela socknen. Man levde så att säga mitt i sitt ursprung.
Nuförtiden, då de flesta inte ens känner sina egna kusiner, och många gånger lever långt ifrån sitt ursprung, blir behovet mycket större att få veta. Och då räcker det inte med att gå till en granne, eller någon kvarlevande äldre släkting... Man får ta saken i egna händer och själv börja släktforska.


====Börja med dig själv - i dubbel bemärkelse====
====Börja med dig själv - i dubbel bemärkelse====
Rad 8: Rad 13:


====Leta efter släkten på vinden====
====Leta efter släkten på vinden====
Gå igenom byrålådorna och vinden och andra gömmor på jakt efter saker som kan berätta om släkten. Kanske kan du hitta morfars inskrivningsbok i det militära och några överblivna ransoneringskort från andra världskriget. Farmors gamla glasögon ligger överst i en liten kartong med brev som farfar skrev till henne när han jobbade borta. I botten på kartongen ligger deras [[Fotografier|bröllopsfoto]]. På baksidan har farmor antecknat dagen då kortet togs: »Söndagen den 14 maj 1953». Fotografen hade sin ateljé i Norrköping – kom farmor från Östergötland?
Gå igenom byrålådorna och vinden och andra gömmor på jakt efter saker som kan berätta om släkten. Kanske kan du hitta morfars inskrivningsbok i det militära och några överblivna ransoneringskort från andra världskriget. Farmors gamla glasögon ligger överst i en liten kartong med brev som farfar skrev till henne när han jobbade borta. I botten på kartongen ligger deras [[Fotografier|bröllopsfoto]]. På baksidan har farmor antecknat dagen då kortet togs: »Söndagen den 17 maj 1953». Fotografen hade sin ateljé i Norrköping – kom farmor från Östergötland?


====Vad vet faster Birgitta?====
====Vad vet faster Birgitta?====
Rad 26: Rad 31:


* '''Gå med i en förening!''' Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, föreläsningar, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - [[Sveriges Släktforskarförbund|medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund]]. Det är i föreningen du kan hitta din mentor i släktforskningen, en stadig hand att hålla i när du inte riktigt vet hur du ska fortsätta.
* '''Gå med i en förening!''' Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, föreläsningar, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - [[Sveriges Släktforskarförbund|medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund]]. Det är i föreningen du kan hitta din mentor i släktforskningen, en stadig hand att hålla i när du inte riktigt vet hur du ska fortsätta.
<center>
<table border=0 cellpadding=6 cellspacing=0 width=100%>
<tr height=100%>
<td width=100% bgcolor=#eed5b7>
===Varför gå med i en förening?'''===
[[Fil:Släktforskning i piteå.jpg|right|450px]]
I och med att kyrkböckerna numera är tillgängliga på nätet, kanske många nyblivna släktforskare nöjer sig med att gå en kurs där man lär sig grundläggande släktforskning och sedan fortsätter på egen hand framför datorn hemma i köket. Det brukar gå alldeles utmärkt... Men det dröjer emellertid inte särskilt länge förrän problemen börjar stapla sig. Det kan vara svårt att läsa [[Paleografi|handstilarna från förr]], eller så stöter man på andra problem som gör att man får stopp. Man kanske har otillräckliga kunskaper om det samlade arkivmaterialet, eller hur man tar sig runt vissa lite svårare problem... Och till slut bara måste man ha hjälp för att komma vidare.
Det är då det är så skönt att kunna gå till andra likasinnade och fråga. Tillsammans löser man de svåraste problemen, eller så vet vännerna i föreningen vem man ska fråga. Det är också ganska trevligt att stöta på människor som verkligen kan lyssna till alla historier man vill berätta om, och som inte suckar och tycker att man är tjatig... Det är också i föreningen man hittar alla de som som forskat länge och har mycket erfarenhet. Personer som gärna delar med sig av allt de lärt sig genom åren. Och det är i föreningen man hittar just sin mentor, som man kan ringa närhelst man behöver ett råd, eller hjälp att läsa svårtydd skrift.
Ett medlemskap i en förening betyder också social gemenskap och trevliga fikapauser, ofta får man ta del av olika sorters arrangemang, och man har här en självklar rätt att själv påverka vilka slags arrangemang man ordnar. Föreningens egna lokal kanske har ett innehållsrikt [[bibliotek]] med böcker som inte ens folkbiblioteket har anskaffat, och kanske även ett [[arkiv]] med släktutredningar, och där finns säkert datorer med både [[kyrkböcker]] på nätet och allehanda databasskivor som man kan kika i när man behöver. Föreningarna ger också ut egna tidskrifter som ingår i medlemskapet.
Som föreningsmedlem bidrar man också till att hålla grytan kokande. Det är medlemmarna i alla föreningar som gör det möjligt för [[Sveriges Släktforskarförbund]] att publicera släktforskarportalen [[Rötter]] och de skivor och handböcker som är en så stor hjälp för släktforskarna, och det är det gemensamma förbundet som gör arrangemang som [[Släktforskardagarna]] och [[Släktforskningens Dag]] möjliga varje år.
Slutligen är ett föreningsmedlemskap en bra affär för en flitig släktforskare. Förutom att man är försäkrad vid föreningens aktiviteter, så får alla föreningsmedlemmar rabatt i Släktforskarförbundets [[Rötterbokhandeln|bokhandel]], och många gånger också rabatt på Arkiv Digital och Ancestrys abonnemangsavgifter.
===Vilken förening ska jag gå med i?===
Det finns otaliga släktforskarföreningar i Sverige, så det kan vara svårt att välja. Det mest logiska valet är dock att välja en förening där man bor. Då kan man delta i föreningens sociala aktiviteter och utnyttja föreningens materiella resurser. En del väljer att också vara med i en förening som verkar i den ort man kommer ifrån. Många kombinerar, då medlemsavgifterna brukar vara låga, och då har man kontakt med sin hembygd på köpet.
</td>
</tr>
</table>
</center>


===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."====
===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."====
Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som de var när de kopierades. Du kan bara korrigera det du har på ditt eget användarträd.</ref>, och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare.
Först och främst ska sägas att ingenting finns fix och färdigt på Internet. Det som erbjuds via nätet är ''tillgång till avfotograferade kyrkböcker'' och andra vitala handlingar för släktforskningen. Släktforskningen måste alltså bedrivas på precis samma sätt som förr: ''I gamla handskrivna dokument!''
 
Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund har ingen åsikt om metoden ifråga, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som det var när det kopierades. Du kan bara rätta det du har på ditt eget användarträd.</ref>, och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare.


Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns <u>ingen garanti</u> för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig.
Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns <u>ingen garanti</u> för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig.
Rad 48: Rad 83:
''-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?''
''-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?''


Svar: Först och främst rekommenderar vi läsarna att söka information här, på Wiki-Rötter, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad [[:Kategori:Släktforskning i andra länder|andra länder]] och om en rad [[:Kategori:Etniciteter|etniciteter]] återfinns. Antalet [[:Kategori:Länder|länder]] är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden. I andra hand kan man söka efter släktforskarorganisationer i respektive land på internet. Eller så kan man gå in på [[FamilySearch]]s hemsida där man kan söka i deras databaser. Det man ska ha helt klart för sig är att det i många andra länder går lika bra att släktforska som här hemma.
Svar: Först och främst rekommenderar vi läsarna att söka information här, på Wiki-Rötter, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad [[:Kategori:Släktforskning i andra länder|andra länder]] och om en rad [[:Kategori:Etniciteter|etniciteter]] återfinns. Antalet [[:Kategori:Länder|länder]] är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden. I andra hand kan man söka efter släktforskarorganisationer i respektive land på internet. Eller så kan man gå in på [[FamilySearch]]s hemsida där man kan söka i deras databaser. Det man ska ha helt klart för sig är att det i många andra länder går lika bra att släktforska som här hemma. Projektet [[Släktforskning för invandrare (projekt)|Släktforskning för invandrare]] som drivs av Sveriges Släktforskarförbund håller sakta men säkert på att bygga upp nödvändiga resurser för att öka möjligheterna för släktforskning i andra länder. Bland annat genom ett samarbete med [[FamilySearch]].


==Se även==
==Se även==
Rad 62: Rad 97:


------------
------------
Källor:
Noter:
<references/>
<references/>


[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]

Versionen från 12 augusti 2013 kl. 11.29

Börjasläktforska1.png

Släktforskning - illustration 2.jpg

Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.

Att börja släktforska innebär inte att rusa i väg till första bästa arkiv för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om släkten innan du gör ditt första arkivbesök.

Varför släktforska?

Förr i tiden, då många levde ute på landet eller i en landsortsstad, då yrken gick i arv i generation efter generation och de flesta hade sin släkt runt sig i sin vardag, hade man inte något större behov av att släktforska. Ville man veta något, gick man till släktens äldre, eller någon granne, och fick höra allt om förfäderna och vilka man hörde ihop med. Kanske det var så att man var besläktad med hela byn, eller rent av hela socknen. Man levde så att säga mitt i sitt ursprung.

Nuförtiden, då de flesta inte ens känner sina egna kusiner, och många gånger lever långt ifrån sitt ursprung, blir behovet mycket större att få veta. Och då räcker det inte med att gå till en granne, eller någon kvarlevande äldre släkting... Man får ta saken i egna händer och själv börja släktforska.

Börja med dig själv - i dubbel bemärkelse

Sätt dig ner med ett anteckningsblock och skissa upp vad du redan vet. Då får du fort reda på i vilken ände du ska börja nysta och vilka frågetecken du vill börja med att räta ut. Skriv även upp uppgifter som till en början verkar suddiga, minnen från barndomen om människor som fanns då och man kanske inte hade 100% koll på. Dessa minnesbilder kanske så småningom får namn och kanske visar sig vara viktiga personer i ditt släktträd. När du har en "karta" över det du minns själv så är du beredd att ta steg två, att börja leta efter mer konkreta spår.

Leta efter släkten på vinden

Gå igenom byrålådorna och vinden och andra gömmor på jakt efter saker som kan berätta om släkten. Kanske kan du hitta morfars inskrivningsbok i det militära och några överblivna ransoneringskort från andra världskriget. Farmors gamla glasögon ligger överst i en liten kartong med brev som farfar skrev till henne när han jobbade borta. I botten på kartongen ligger deras bröllopsfoto. På baksidan har farmor antecknat dagen då kortet togs: »Söndagen den 17 maj 1953». Fotografen hade sin ateljé i Norrköping – kom farmor från Östergötland?

Vad vet faster Birgitta?

Har du någon kontakt med de äldre i släkten? När du börjar släktforska är det verkligen dags att damma av kontakterna. Släktforskning är ett bra sätt att skaka liv i släktrelationer som legat i dvala. Att besöka varandra över en kopp kaffe och ett fotoalbum är alltid mycket givande för alla parterna, både den som precis har börjat släktforska och för den som får berätta om sina minnen. Ett bra tips är att sätta sig tillsammans med den äldre släktingen (eller den jämnåriga kusinen, om man själv tillhör de äldre) och titta på ett gammalt fotoalbum och låta släktingen berätta om när och hur fotot togs, vilka som är med på bilden, vad som hände med personerna, om man hade andra minnen av dem, osv. Använd någon form av ljudinspelning så slipper du stressa med anteckningar.

Vad släktingarna har att berätta kan du nästan aldrig hitta i något arkiv. Kyrkböckerna uppger att farfar var arbetare, men gamla faster Birgitta vet minsann att han var finsnickare och gjorde så stiliga möbler. »Det här bordet gjorde han alldeles innan han gifte sig», berättar hon och pekar på matsalsbordet där du suttit så många gånger och ätit söndagsmiddag. Men glöm inte att skriva ner vad faster berättar. Det är så lätt att glömma eller blanda ihop saker hon sagt.

Vad behöver jag för redskap?

Släktforskarens viktigaste redskap är papper och penna. Man kan givetvis ha datorprogram och färdigtryckta blanketter, men man klarar sig riktigt bra med ett anteckningsblock och en blyertspenna. Ett bra ordningssinne underlättar självklart mycket.

Läs böcker och gå på kurs!

När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första arkivbesöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av kyrkböcker och andra gamla handlingar. Här är några råd:

  • Hitta litteratur! För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök släktforskarförbundets Internetbaserade bokhandel. Klicka på länken för att ta del av en hel värld av släktforskning, Rötterbokhandeln. För att få tips på vilka böcker det kan vara bäst att starta med när du ska börja släktforska - starta här: Läroböcker i släktforskning. Allt behöver man emellertid inte köpa, det finns mycket att läsa genom lån på biblioteken.
  • Gå en kurs! Studieförbunden och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett arkiv eller bibliotek. Dessutom får du träna dig i att läsa den gamla »tyska» handstilen som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa. Att gå en kurs med andra släktforskningsintresserade är också givande ur ett socialt perspektiv. Man hjälper varandra och man har kul tillsammans.
  • Gå med i en förening! Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, föreläsningar, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund. Det är i föreningen du kan hitta din mentor i släktforskningen, en stadig hand att hålla i när du inte riktigt vet hur du ska fortsätta.


Varför gå med i en förening?

Släktforskning i piteå.jpg

I och med att kyrkböckerna numera är tillgängliga på nätet, kanske många nyblivna släktforskare nöjer sig med att gå en kurs där man lär sig grundläggande släktforskning och sedan fortsätter på egen hand framför datorn hemma i köket. Det brukar gå alldeles utmärkt... Men det dröjer emellertid inte särskilt länge förrän problemen börjar stapla sig. Det kan vara svårt att läsa handstilarna från förr, eller så stöter man på andra problem som gör att man får stopp. Man kanske har otillräckliga kunskaper om det samlade arkivmaterialet, eller hur man tar sig runt vissa lite svårare problem... Och till slut bara måste man ha hjälp för att komma vidare.

Det är då det är så skönt att kunna gå till andra likasinnade och fråga. Tillsammans löser man de svåraste problemen, eller så vet vännerna i föreningen vem man ska fråga. Det är också ganska trevligt att stöta på människor som verkligen kan lyssna till alla historier man vill berätta om, och som inte suckar och tycker att man är tjatig... Det är också i föreningen man hittar alla de som som forskat länge och har mycket erfarenhet. Personer som gärna delar med sig av allt de lärt sig genom åren. Och det är i föreningen man hittar just sin mentor, som man kan ringa närhelst man behöver ett råd, eller hjälp att läsa svårtydd skrift.

Ett medlemskap i en förening betyder också social gemenskap och trevliga fikapauser, ofta får man ta del av olika sorters arrangemang, och man har här en självklar rätt att själv påverka vilka slags arrangemang man ordnar. Föreningens egna lokal kanske har ett innehållsrikt bibliotek med böcker som inte ens folkbiblioteket har anskaffat, och kanske även ett arkiv med släktutredningar, och där finns säkert datorer med både kyrkböcker på nätet och allehanda databasskivor som man kan kika i när man behöver. Föreningarna ger också ut egna tidskrifter som ingår i medlemskapet.

Som föreningsmedlem bidrar man också till att hålla grytan kokande. Det är medlemmarna i alla föreningar som gör det möjligt för Sveriges Släktforskarförbund att publicera släktforskarportalen Rötter och de skivor och handböcker som är en så stor hjälp för släktforskarna, och det är det gemensamma förbundet som gör arrangemang som Släktforskardagarna och Släktforskningens Dag möjliga varje år.

Slutligen är ett föreningsmedlemskap en bra affär för en flitig släktforskare. Förutom att man är försäkrad vid föreningens aktiviteter, så får alla föreningsmedlemmar rabatt i Släktforskarförbundets bokhandel, och många gånger också rabatt på Arkiv Digital och Ancestrys abonnemangsavgifter.

Vilken förening ska jag gå med i?

Det finns otaliga släktforskarföreningar i Sverige, så det kan vara svårt att välja. Det mest logiska valet är dock att välja en förening där man bor. Då kan man delta i föreningens sociala aktiviteter och utnyttja föreningens materiella resurser. En del väljer att också vara med i en förening som verkar i den ort man kommer ifrån. Många kombinerar, då medlemsavgifterna brukar vara låga, och då har man kontakt med sin hembygd på köpet.


"Jag har hört att man kan forska via Internet..."

Först och främst ska sägas att ingenting finns fix och färdigt på Internet. Det som erbjuds via nätet är tillgång till avfotograferade kyrkböcker och andra vitala handlingar för släktforskningen. Släktforskningen måste alltså bedrivas på precis samma sätt som förr: I gamla handskrivna dokument!

Det finns ett flertal aktörer[1] som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett släktträd direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund har ingen åsikt om metoden ifråga, men vi vill ändå rekommendera att man tänker efter före, innan man börjar lägga ut uppgifter och innan man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster[2], och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare.

Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns ingen garanti för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig.

Om du vill vara helt säker på att din släktforskning verkligen blir trovärdig, och värd att publicera i framtiden, så behåll den i din egen hårddisk genom att använda ett släktforskningsprogram som laddas in i din dator. Internet ger dig stora möjligheter att nå in till digitaliserade kyrkböcker och andra handlingar, men släktträdet ska du helst bygga någon annanstans. En bra början till en seriös släktforskning får man om man lär sig något om källkritik.

Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

Jan-Henrik Marinder, är ordförande i Västerbergslagens Släktforskare. Här hjälper han deltagarna i släktforskningskursen i Ludvika att hitta sina förfäder via Internet. Fotograf: Thomas Isaksson

-Hur långt tillbaka i tiden är det möjligt att komma i sin släktforskning? Jag har sett släktutredningar som går tillbaka till tiden före Kristi födelse. Men de kan väl inte vara korrekta?

Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller bönder, med hjälp av skattelängder och rättegångsprotokoll fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för allmogen är 1530-talet. Då började jordeböcker föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare.

Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom adeln, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren Karl den Store som dog 814. Hans förfäder är kända ytterligare några generationer bakåt, till 600-talet. Men sedan är det sannolikt definitivt stopp. Visserligen finns utredningar som går längre tillbaka i tiden, men några övertygande bevis för dessa har veterligen aldrig presenterats.

Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln En 9000 år gammal släkting, skriven av Anders Winroth, biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika).

Hur forskar jag utomlands?

-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?

Svar: Först och främst rekommenderar vi läsarna att söka information här, på Wiki-Rötter, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad andra länder och om en rad etniciteter återfinns. Antalet länder är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden. I andra hand kan man söka efter släktforskarorganisationer i respektive land på internet. Eller så kan man gå in på FamilySearchs hemsida där man kan söka i deras databaser. Det man ska ha helt klart för sig är att det i många andra länder går lika bra att släktforska som här hemma. Projektet Släktforskning för invandrare som drivs av Sveriges Släktforskarförbund håller sakta men säkert på att bygga upp nödvändiga resurser för att öka möjligheterna för släktforskning i andra länder. Bland annat genom ett samarbete med FamilySearch.

Se även


Noter:

  1. Ancestry, My Heritage, Geni, osv.
  2. Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som det var när det kopierades. Du kan bara rätta det du har på ditt eget användarträd.