Rusthåll: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(komplettering)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
Ett rusthåll var i [[Indelningsverket]] en gård som indelats till kavalleriet. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en beriden militär, en ryttare. Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare och gården kallades rusthåll. [[Kronan]] ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler osv) Rusthållaren stod för häst, ryttare och övrig utrustning.
Ett rusthåll var i [[Indelningsverket]] en gård som indelats till kavalleriet. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en beriden militär, en [[ryttare]] (kallas ibland också [[husar]]). Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare och gården kallades rusthåll. [[Kronan]] ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler osv) Rusthållaren stod för häst, ryttare och övrig utrustning.


För att täcka utgifterna för detta var rusthållaren befriad från skatt med ett fastställt belopp, lika för alla rusthåll inom regementet. Om skatten gården skulle betala inte nådde upp till den summan, och skattebefrielsen alltså inte täckte utgifterna, så fick rusthållet ekonomiskt bidrag från en, eller flera, gårdar. Dessa gårdar kallades [[Augmentshemman]]. Dessa Augmentshemman (dvs gårdar) var indelta till ett bestämt rusthåll och en viss del av deras skatt gick till rusthållaren. Men augmentshemmanets ägare eller brukare räknades inte själv som rusthållare. En rusthållare som inte fullgjorde sina förpliktelser, dvs hade en fullt rustad ryttare på plats, kunde han riskera att förlora äganderätten och besittningsrätten till sin gård, som då drogs in till kronan. Detta gällde även skattehemman.
För att täcka utgifterna för detta var rusthållaren befriad från skatt med ett fastställt belopp, lika för alla rusthåll inom regementet. Om skatten gården skulle betala inte nådde upp till den summan, och skattebefrielsen alltså inte täckte utgifterna, så fick rusthållet ekonomiskt bidrag från en, eller flera, gårdar. Dessa gårdar kallades [[Augmentshemman]]. Dessa Augmentshemman (dvs gårdar) var indelta till ett bestämt rusthåll och en viss del av deras skatt gick till rusthållaren. Men augmentshemmanets ägare eller brukare räknades inte själv som rusthållare. En rusthållare som inte fullgjorde sina förpliktelser, dvs hade en fullt rustad ryttare på plats, kunde han riskera att förlora äganderätten och besittningsrätten till sin gård, som då drogs in till kronan. Detta gällde även skattehemman.

Versionen från 5 augusti 2011 kl. 16.20

Ett rusthåll var i Indelningsverket en gård som indelats till kavalleriet. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till en beriden militär, en ryttare (kallas ibland också husar). Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare och gården kallades rusthåll. Kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler osv) Rusthållaren stod för häst, ryttare och övrig utrustning.

För att täcka utgifterna för detta var rusthållaren befriad från skatt med ett fastställt belopp, lika för alla rusthåll inom regementet. Om skatten gården skulle betala inte nådde upp till den summan, och skattebefrielsen alltså inte täckte utgifterna, så fick rusthållet ekonomiskt bidrag från en, eller flera, gårdar. Dessa gårdar kallades Augmentshemman. Dessa Augmentshemman (dvs gårdar) var indelta till ett bestämt rusthåll och en viss del av deras skatt gick till rusthållaren. Men augmentshemmanets ägare eller brukare räknades inte själv som rusthållare. En rusthållare som inte fullgjorde sina förpliktelser, dvs hade en fullt rustad ryttare på plats, kunde han riskera att förlora äganderätten och besittningsrätten till sin gård, som då drogs in till kronan. Detta gällde även skattehemman.