Nederländerna

Från Wiki-Rötter
Version från den 25 oktober 2010 kl. 10.03 av Jojje (diskussion | bidrag) (påbörjad artikel - dock under konstruktion)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nederländernas flagga

Det bor drygt 8 000 personer boende i Sverige som är födda i Nederländerna, och den nederländska invandringen till lantliga delas av landet har ökat på senare år.[1] Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som ibland sammanblandas med vallonerna - till Sverige. För staden Göteborg kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna A. Cabeliau, Paulus de Kempenere, P. Coymans, Herman Pelgroms, Nyclaes de Hand, Peeter Langer och Paridon van Horn, som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar Karl IX att man bildat ett Compani i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.

Gustav II Adolf anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten juris doktor Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren Jan Hendriksen samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren juris doktor Jacob van Dijck. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var Peter Langer, men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.

Den första registrerade göteborgaren per definition var holländaren Johan wan Lingen som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett borgarebrev efter att ha avlagt en borgared, drygt en vecka efter Göteborgs bildande.[2]



Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Landet - kort historik

Här kan du skriva en kort beskrivning av landets historia, gärna i punktform.

Administrativ indelning

Här kan du beskriva landets administrativa indelning, om det är viktigt för t.ex. folkbokföringen eller arkivbeståndet. För att åskådliggöra antalet administrativ regioner så kan du lista dem efter varandra. Kom ihåg att bara beskriva det som är viktigt ur släktforskningsperspektiv. Var noga med att också översätta institutionernas namn så att man kan läsa dem både på svenska och landets huvudspråk.

Offentliga arkiv och bibliotek

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Här kan du lista och länka landets alla viktiga nationella arkiv och bibliotek.

Regionala arkiv och bibliotek

Om det finns viktiga regionala arkiv och bibliotek, så ska de in här. Länka gärna till deras hemsidor.

Kyrklig indelning

Om landet har kristna kyrkor kan det vara bra att informera om hur den är indelad. (Se färdiga exempel i Wiki-Rötter.)

Släktforskning i Landet

Allmän information

Du har säkert några jätteviktiga goda råd att ge till den som ska släktforska i landet. Det gör inget om de är lite personliga. Här platsar generella råd och tips.

Hur börjar man?

Här förklarar du hur man kan börja släktforska i landet. Var man börjar, hur man fortsätter och vilka resurser som finns närmast till hands.

Några korta råd

Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.

Kyrkböcker

Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.

Civil folkbokföring

Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.

Folkräkningar

Om det har gjorts folkräkningar i landet, redovisar du för dem här. Berätta vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att inhämta ur dessa.

Invandring/Utvandring

Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.

Invandrarregister

Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)

Passagerarregister

Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.

Militära register

Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.

Mormonerna

Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.

Aristokrati

Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.

Religiösa minoriteter

Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.

Namnbruk

Under den här rubriken kan man beskriva vilket nmanbruk som existerar och existerat. Har man i landet tidigare använt sig av patronymikon, kan det vara bra att redovisa och i så fall vilka former dessa hade.

Genealogiska organisationer och internetresurser

Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.


Källor:

  1. SCB:s statistik över utrikes födda 2009
  2. Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28