Länsstyrelse

Från Wiki-Rötter
Version från den 15 maj 2011 kl. 14.46 av Härjedalen (diskussion | bidrag) (stavfel)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lilla riksvapnet.png

När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades länsstyrelserna. En landshövding tillsattes som chef i varje län och som blev konungens befallningshavare i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta polismyndighet, övervaka att lag och rätt skipades av domstolarna, mota oro och uppror, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "Konungens befallningshavare" och länet kallades "Hövdingadömet". Sedermera kom landshövdingen och länsstyrelsen även att bli länets och innevånarnas talesman gentemot centralmakten.

Under länsstyrelsen lydde på landsbygden kronofogdar, häradsskrivare och kronolänsmän, och i städerna magistrater, kronokassörer och stadsfogdar, alla med egna arkiv.

Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Organisation

Länsstyrelserna var enligt 1687 års landshövdingeinstruktion och fram till 1971 indelade i landskansliet och landskontoret, vardera med sitt särskilda arkiv. Landskontoret handhade kamerala ärenden, dvs. rörande den ekonomiska förvaltningen, och leddes av landskamreraren. Under landskontoret hörde till 1909 landsränteriet, som förestods av lanträntmästaren. Landskansliets ansvar rörde ett stort antal områden av olika art, men sammanfattande var dessa inte av ekonomisk art. Det stod under ledning av landssekreteraren, som vid behov även kunde vikariera för landshövdingen.

Arkiv

En presentation av länsstyrelsearkiv finns i Hembygdsforska! Steg för steg, se litteratur nedan.

Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande, men oftast försedda med detaljerade förteckningar. Register är sällsynta. Arkiven förvaras vid landsarkiven. Handlingarna spänner i allmänhet från 1600-talet till 1900-talet, om inte större arkivförluster inträffat t.ex. vid bränder. Handlingar i länsstyrelsearkiven är ännu (2011) i mycket liten omfattning skannade.

I landskontorets arkiv kan man söka handlingar om t.ex. mantalsskrivning, taxering, debitering, redovisning, avkortning, kronouppbörd, kronans egendom och lönerättigheter. Det är här man finner mantalslängder, jordeböcker, militära rullor, syneprotokoll över statliga fastigheter som officersboställen, soldattorp, prästgårdar och kronohemman.

Landskansliets arkiv innehåller handlingar om t.ex. polisväsendet, utsökningsärenden, fångvård, lösdriveri, utlänningsärenden, fattigvård, barnavårdsärenden, hälsovård, försvar, byggnadsväsende, näringsliv och kommunikationer. Arkivet innehåller en stor del av länsstyrelsens korrespondens, med inkommande och utgående skrivelser. Korrespondensen finns förtecknad i diarier. Avskrifter av utgående skrivelser finns i registratur och/eller konceptböcker. För de inkommande skrivelserna och dokumenten finns särskilda serier fördelade på avsändande myndighet m.fl., som Kungl. Maj:t, kollegier, rättsinstanser, domkapitel, städers myndigheter, kronofogdar, men även från enskilda. Det var här som gemene mans suppliker (böneskrivelser) till “kungen” dvs. staten hamnade. Övriga serier av intresse är handelsregister, passjournaler (över inrikes och utrikes pass), fångjournaler och gästgiveridagböcker.

Länsstyrelsen i Finland

Länsstyrelsens (fi. lääninhallitus) indelning i landskansliet (fi. lääninkanslia) och landskontoret (fi. lääninkonttori) fortsatte att gälla även i de finländska länen efter 1809, varför kunskaper om svenska länsstyrelsearkiv underlättar vid forskning i Finland, där förteckningarna i allmänhet är på finska, men språket i arkivmaterialet nästan uteslutande på svenska fram till slutet av 1800-talet. Begreppet län upphörde i Finland fr.o.m. 2010 och ersattes av regioner. Länsstyrelsen ersattes av ett regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirasto) ledd av en överdirektör i varje region. För Åland gäller fortsatt särförhållanden.


Litteratur

  • Asker, Björn (2007). Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920 (s. 102-107). Stockholm: Riksarkivet.
  • Asker, Björn (2004). I konungens stad och ställe: länsstyrelser i arbete 1635-1735. Uppsala: Stiftelsen för utgivande av Arkivvetenskapliga studier.
  • Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1990). Hembygdsforska!: steg för steg (s. 187-209). Stockholm: LT.
  • Sörndal, Olof (1937). Den svenska länsstyrelsen: uppkomst, organisation och allmän maktställning. Diss. Lund : Univ.


Externa länkar