Kungliga biblioteket

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
KBwebblogo svart.jpg
Kungliga Biblioteket i Humlegården i centrala Stockholm.
Läsesalen.

Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Biblioteket samlar in och bevarar all ljud, bild och tryckt material som ges ut i Sverige.

Bibliotekets samlingar är öppna för alla, men verksamheten riktar sig främst mot forskarvärlden. Material från den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste studeras på biblioteket. Det mesta materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg.

Historik

Grunden för det som idag kallas för Kungliga biblioteket har anor tillbaka till Gustav Vasas dagar. Kungen införskaffade böcker i bland annat historia, naturvetenskap, teologi och kartor. Samlingarna utökades av Erik XIV, Johan III och Karl IX och förvarades i Slottet Tre krono. En del böcker köptes från utlandet och vissa beslagtogs från de svenska klostren i samband med reformationen. År 1620 skänkte Gustav II Adolf bort delar av den kungliga boksamlingen och dessa kom att lägga grunden till Uppsala universitetsbibliotek.

Genom 1661 års kansliordning blev det lag på att alla boktryckare i Sverige skulle skicka in två exemplar av varje skrift de tryckt, det ena exemplaret skulle tillfalla Riksarkivet och det andra KB. Bakom denna föreskrift låg snarare en stormaktens vilja till statlig kontroll och censur än omsorgen att förvärva den nyutkomna litteraturen för forskningsändamål.

Vid den stora slottsbranden 1697 gick stora delar av biblioteket förlorade i lågorna. 17 286 bokband och 1 103 handskrifter förlorades och bara 6 700 band och 283 handskrifter klarade sig.

Samlingen växte ytterligare när Antiqvitetsarkivet upphörde 1780 och större delen av böckerna därifrån överfördes till KB. År 1792 skänkte Gustav III sitt enskilda bibliotek om 14 500 verk och fyra år senare skänktes Gustav IV Adolfs 7 500 verk vilket gjorde att KB hade omkring 40 000 verk år 1814.

Under 1800-talet tillkom ett flertal stora boksamlingar som antingen donerades eller inköptes. Det begränsade utrymmet på slottet gjorde att det krävdes ett nytt hem för det kungliga samlingarna och år 1877 kunde man flytta in i nybyggda, ändamålsenliga lokaler i Humlegården.

Samlingar

I bibliotekets samlingar finns drygt 20 miljoner objekt. Förutom böcker innehåller samlingarna bland annat affischer, bilder, handskrifter och reklamtryck. Den audiovisuella samlingen består av mer 7 miljoner inspelade timmar.

Biblioteket förvaltar personarkiv från bland annat Astrid Lindgren, August Strindberg och Dag Hammarskjöld.

Pliktleverans

Enligt den nutida pliktleveranslagen måste utgivare av tryckt material som ska spridas i Sverige skicka in ett exemplar av varje verk till Kungliga biblioteket och sex andra forskningsbibliotek. Utgivare av musik, film, teve eller radio måste på liknande sätt leverera kopior till biblioteket. Men i vissa fall gäller det endast en del av sändningarna

Lagen har sitt ursprung i 1661 års kansliordning, där blev det lag på att alla boktryckare i Sverige skulle skicka in två exemplar av varje skrift de tryckt, det ena exemplaret skulle tillfalla Riksarkivet och det andra Nationalbiblioteket. Lagen kom snarare till för att kontrollera opinionsbildningen än att bevara dokument till eftervärlden.

Besök

Nationalbiblioteket ligger i parken Humlegården i centrala Stockholm. Biblioteket är öppet för allmänheten. Den som är över 18 år och kan legitimera sig kan beställa material från samlingarna. Det finns speciella regler för personer som inte är bosatta i Sverige eller inte har svenskt personnummer.

Byggnad

Från första början förvarades de kungliga boksamlingarna i slottet Tre Kronor som brann ner 1697. Vid årsskiftet 1877/78 flyttade KB in i sin nuvarande byggnad i Humlegården. De två flyglarna byggdes till 1926-27.

På försommaren 1997 återinvigdes KB efter en omfattande om- och tillbyggnad. Två stora underjordiska bergrumsmagasin rymmer nu större delen av bibliotekets samlingar, medan låntagare, övriga besökare och personal samsas om utrymmet i huvudbyggnaden.

I den nybyggda del som kallas Annexet finns hörsal, utställningssal och mikrofilmsläsesal. I mikrofilmsläsesalen finns alla svenska dagstidningar, liksom ett stort antal utländska tidningar, tillgängliga på mikrofilm.

Externa länkar

Källor