Kartor

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Världskarta tryckt år 1689.

En karta är en avbildning av ett geografiskt område, oftast jordytan eller en del därav. Kartan är oftast en schematisk representation av terrängen till skillnad från exempelvis ett flygfoto. Kartor har alltid använts av människor, alltifrån enkla vägbeskrivningar ristade med en pinne på marken, till de tredimentionella kartor som erbjuds via datormedia.

Kartors betydelse för släktforskaren

Skesta 1767. Detalj från från karta A111-15:1.

Släktforskaren kan ha stor hjälp av kartor i sin forskning. Den enklaste hjälpen är lokaliseringen av förfädernas födelseorter. Med hjälp av en vanlig bilatlas kan man då få en bild av "släktens utbredningsområde", varifrån man kanske kan dra en del slutsatser. Lite mer avancerad kartforskning kan berätta mer detaljerade uppgifter om förfäderna. En vanlig topografisk karta kan visa hur förfäderna bodde. Var de enkla torpare som bröt ett skogsskifte på berget? Eller var de storbönder som levde i den bästa delen av socknen? Den ekonomiska häradskartan ger en bild av hur samhället såg ut för drygt hundra år sedan. Där återfinner man all byggnation som existerade då. Där ser man de små bruken, utspridda längs vattendragen, och man ser hur jorden brukades. Andra kartor, som den här till vänster, visar vem som ägde jorden, hur byarnas jord var fördelad, osv. Tillsammans med en bouppteckning och en ekonomisk karta, får man en bra bild över hur våra förfäder levde.

Förfädernas geografiska levnadsbanor

Moderna dataprogram gör det möjligt att på en karta fästa förfädernas "levnadsbanor"[1] Man får då fram en karta där man kan följa anfaderns förflyttningar på en karta. Vissa anfäder visar det sig har varit väldigt "rörliga", t.ex. årligt flyttande statare, medan andra kanske inte ens har lämnat sin hemsocken en enda gång i livet.

Var kan släktforskaren återfinna kartor?

De kartorna man kan använda för en generell orientering återfinns i närmaste välsorterade bokhandel. Där kan man köpa allt från en bilatlas till aktuella geografiska kartor, från världskartor, via vägkartan, terrängkartan, och fram till fastighetskartor. De berättar dock inte mycket om hur förfädernas samhälle såg ut, men kan vara bra att orientera sig i. Arkiv av olika slag förvarar historiska kartor. Det kan gälla stadskartor, såväl som fastighetskartor. Det ultimata arkivet är Lantmäteristyrelsens arkiv i Gävle, som förvarar sina gamla kartor, ritade från 1600-talet och framåt, och som tillhandahåller många av dem via Lantmäteriets hemsida om historiska kartor. Mot betalning förstås.

Släktforskare som forskar på andra länder har också nytta av kartor. Lättaste sättet att få tag på dessa är att besöka kartbutiker i större städer, eller beställa kartorna från aktuellt land via Internet. Nöjer man sig med kartor som avbildas digitalt, kan man komma ganska långt med nätbaserade kartor.

Litteratur

  • Niklas Cserhalmi, Fårad Mark - handbok för tolkning av historiska kartor - Sveriges Hembygdsförbund, (Bygd&Natur 78/6), 1997, ISSN 0345-7982.
  • Karl-Ingvar Ångström & Björn Johansson: Kartforskning, Sveriges Släktforskarförbund 2011, ISBN 978-91-87676-62-8
  • Michael Lundholm: Bonden Anders Larsson i Harbro, Björnlunda, Släktforskarnas Årsbok 2011, s.191-218 (ett exempel på hur man kan använda kartor som hjälp i släktforskningen).

Externa länkar


  1. Ångström & Johansson: Kartforskning, s. 24-25.