Invandringen till Sverige (1000 - 1900)

Invandringen till Sverige startade i och med att inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 12-13 000 år sedan. Vi är alltså alla invandrare i detta långtidsperspektiv. Moderna populationsgenetiska studier visar dock att dagens etniska svenskar till omkring 85% härstammar från de första jägar-samlargrupperna. Det innebär att den invandring som kommit från avlägsnare delar av omvärlden efter detta måste ha varit relativt blygsam. Den invandring Sverige upplever idag är därmed den största migrationsrelaterade demografiska förändringen i Sverige sedan istiden.

Vikingatiden och tidig medeltid

Man vet idag inte i hur hög utsträckning vikingar tog hem trälar från andra länder, bara att det hände och att det stundom var just för slavrädernas skull man reste ut. Det var förstås ett givande och tagande, då skandinaver också blev förslavade i andra länder, men det bidrog troligtvis till att spä ut generna åt båda hållen. Handeln med främmande länder, som kanske var ännu viktigare än vikingaräderna, bidrog till ett omfattande genetiskt utbyte, och vi vet med säkerhet att svenska stormän tog sig slaviska hustrur vid många tillfällen. Utgrävningar visar att det i Sigtuna levt västslaviska vender som varit hantverkare och smeder, och att det funnits bofasta vender även på andra håll.

Vid kristendomens ankomst till Skandinavien verkade många utländska missionärer som de som förde hit den nya religionen. Många var från de brittiska öarna, och faktum är att alla våra tidiga helgon (utom Ansgar) var från Storbritannien eller Irland. Och då de första kristna svenska kungarna lät prägla de första svenska mynten i Sigtuna, före förra millenieskiftet, hette myntmästarna Godwine, Leofman, Snelling och Ulfketil, några av de kända dåtida anglosaxarna. När så kyrkobyggandet och klosterväsendet tog fart under tidig medeltid, följde med det en betydande invandring av specialicerade hantverkare och lärda munkar från kontinenten, vilket betydde enormt mycket för kulturen i Sverige. Praktiskt taget alla arkitekter och stenhuggarmästare var mellan- eller sydeuropéer, och klosterväsendets lärdomar måste anses vara en av de viktigaste faktorerna för civiliserandet av Skandinavien.

Högmedeltiden och Hansan

Under 1100-, 1200-, och 1300-talen växte Nordtysklands roll som handelscentrum och de mest betydelsefulla städerna bildade år 1358 Hanseförbundet. Det var som mest cirka 200 städer och över tusen fartyg inblandade i handeln, och många städer i det som nu är Sverige dominerades av invandrade tyskar, fr.a. från Lübeck och resten av Östersjöområdet. Faktum är att dessa invandrare stod för det mesta av stadsbyggandet, handeln, köpenskapen, hantverket, stadsförvaltningen, rättskipningen i det dåtida Sverige.

När så Stockholm bildas i mitten av 1200-talet, var de tyska borgarna bland de tidigaste att etablera sig, och vid 1400-talets mitt utgjorde tyskarna cirka en tredjedel av Stockholms skattebetalare. Tyskarna var dock inte ensamma, då både engelsmän och holländare gavs rätt till fri handel i svenska städer under medeltiden.

Bergsbruket och handeln med metaller i mellersta Sverige krävde kunskap utifrån för att effektiviseras. Inslaget av tyskar var därför markant både i de stora och i de små orterna i Bergslagen. Man behöver bara ta sig en titt på yrkestitlarna inom bergsbruket för att konstatera vilka som dominerade denna tidiga industri. Dagens falukorv kan för övrigt sägas vara en "kulturell relikt" av det tyska inflytandet i bergsbruket på medeltiden och långt in i modern tid.

Under 1300- och 1400-talen trycktes det tyska inflytandet tillbaka av den svenska kronan. Tyskarna dominerade då många städer, så att staten såg sig tvungen att ingripa med regler som föreskrev att svenskarna skulle ha samma inflytande i städernas styre. Senare stadgade man också att borgmästare och rådmän skulle innehas av svenskar, men då många invandrade familjer redan assimilerats och blivit "svenska", var det utländska inflytandet ändå omfattande.

Den sentida flykting- och arbetskraftsinvandringen

---

Fotnoter: