Huvudsida: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(ny nominerad artikel)
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 67: Rad 67:
Första gången termen "paleografi" användes var omkring år 1708 av ''Bernard de Montfaucon'', en benediktinmunk vars ''Palaeographia graeca'' förblev ett standardverk inom området i mer än ett århundrade.
Första gången termen "paleografi" användes var omkring år 1708 av ''Bernard de Montfaucon'', en benediktinmunk vars ''Palaeographia graeca'' förblev ett standardverk inom området i mer än ett århundrade.


För "vanliga" svenska släktforskare är det främsta problemet att man sedan medeltiden använt sig av den "tyska (nygotiska) stilen", vilken innehåller ett antal varianter på bokstäver som idag känns föråldrade. Den [[tysk handstil|tyska handstilen]] motsvarades också av den tryckta [[frakturstil]]en, som även den kan vara svår att läsa för dagens svenskar. Dagens handstil är inte ny, utan egentligen äldre än den tyska handstilen, och kallas latinsk handstil. Den latinska handstilen har använts i södra Europa sedan antiken.
För "vanliga" svenska släktforskare är det främsta problemet att man sedan medeltiden använt sig av den "tyska (nygotiska) stilen", vilken innehåller ett antal varianter på bokstäver som idag känns föråldrade. Den [[tysk handstil|tyska handstilen]] motsvarades också av den tryckta [http://sv.wikipedia.org/wiki/Frakturstil frakturstilen], som även den kan vara svår att läsa för dagens svenskar. Dagens handstil är inte ny, utan egentligen äldre än den tyska handstilen, och kallas latinsk handstil. Den latinska handstilen har använts i södra Europa sedan antiken.


Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.  
Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.  

Versionen från 30 mars 2011 kl. 19.57

Välkommen till Wiki-Rötter
Välkommen till Wiki-Rötter
-Släktforskarnas encyklopedi
Wiki-Rötter är Rötters och Sveriges Släktforskarförbunds egen wiki för släktforskare.

Allt som skrivs i Wiki-Rötter skall ha direkt koppling till ämnet släktforskning.
Övrigt som inte direkt har anknytning till släktforskning hänvisas till Wikipedia.
Alla släktforskare är välkomna att dela med sig av sin kunskap i smått och stort och
samverka till att göra Wiki-Rötter till en kunskapskälla både för nybörjare och veteraner.

Läs artiklar
Skriv artiklar
Snabblänkar
Utvald artikelNominera en artikel
Codex Mendoza, en spansk handskrift från 1540 som bl.a. beskriver aztekernas hieroglyfer.

Paleografi
(av grekiskans παλαιός, "gammal", och γράφω, "skriva") är vetenskapen om skriftens utveckling och användning i äldre tid, samt i släktforskningssammanhang, läsning och tolkning av äldre handskrifter.

Första gången termen "paleografi" användes var omkring år 1708 av Bernard de Montfaucon, en benediktinmunk vars Palaeographia graeca förblev ett standardverk inom området i mer än ett århundrade.

För "vanliga" svenska släktforskare är det främsta problemet att man sedan medeltiden använt sig av den "tyska (nygotiska) stilen", vilken innehåller ett antal varianter på bokstäver som idag känns föråldrade. Den tyska handstilen motsvarades också av den tryckta frakturstilen, som även den kan vara svår att läsa för dagens svenskar. Dagens handstil är inte ny, utan egentligen äldre än den tyska handstilen, och kallas latinsk handstil. Den latinska handstilen har använts i södra Europa sedan antiken.

Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.

Läs hela artikeln...

Arkiv Digital
Stöd Rötters Vänner!
Rötterbokhandeln
Annonsera på Wiki-Rötter