Huvudsida: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(nominerad artikel)
Rad 62: Rad 62:
| valign="top" |  
| valign="top" |  
<div style="margin-left:10px;">  
<div style="margin-left:10px;">  
[[Fil:Danmarks flagga.png|60px|left|Danmarks flagga]] [[Fil:Tennsoldat.png|right]]
[[Fil:Läsapparat.jpg|right|Läsapparat modell större]]
<big>'''Danmark'''</big>, Det finns omkring ''45 000 danskar som lever i Sverige idag'', men antalet svenskar som härstammar från Danmark är många gånger fler. De svenskar som har sina rötter i ''Skåne'', ''Halland'' och ''Blekinge'', har danska rötter, eftersom dessa landskap tillhört Danmark fram till år 1658, då de efter freden i Roskilde tillföll Sverige. Dessutom har det genom seklerna förekommit en stor [[migration]] mellan länderna, speciellt vid missväxt och då stora skaror varit arbetslösa i endera landet. På senare år har invandringen präglats av Öresundsbrons tillkomst, då många danska flyttar till den svenska sidan på grund av ekonomiska skäl. Den restriktiva danska invandringspolitiken har även den resulterat i att familjer flyttat över sundet.<br>
<big>'''Mikrofilmning'''</big> av dokument är först och främst ett sätt att ''spara utrymme''. Stora dokument i [[folioformat]] har avfotograferats och blivit små som frimärken, och senare, när ''mikrofichen'' blev vanlig, små som lillfingernaglar. På en enda mikrofilmrulle har ibland flera kyrkböcker fått plats, och i några få vykortstora mikroficher kunde det rymmas en hel kyrkbok.
====Hur börjar man?====
 
Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketællinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med [[släktnamn]], men det går att hitta personer med [[patronymikon]], även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.<br>
Metoden har använts av många arkiv och företag, som alternativ till tjocka handlingar och kataloger. Men det var först när [[mormonerna]] började avfotografera [[kyrkböcker]] runt om i världen, strax efter andra världskriget, som den blev till nytta för släktforskningen.
Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund]. <br><br>'''[[Danmark|Läs hela artikeln...]]'''
 
[[Fil:Mikrofilm.jpg|200px|thumb|left|Mikrofilm på rulle]]
I Sverige var det fram till 1980-talet vanligast att släktforskarna antingen satt i [[landsarkiv]]en och läste originalhandligar, eller reste omkring i ''församlingarna'' där kyrkböckerna fanns kvar. När så mormonerna påbörjade mikrofilmningen av kyrkoarkiven, fick de flesta ''länsbibliotek'' en omgång mikrofilmsrullar med länets kyrkböcker, som i sin tur kunde fjärrlånas till det bibliotek den enskilde släktforskaren var bosatt vid - förutsatt att det fanns '''läsapparater''' på plats. Det var en stor framgång på sin tid, även om filmerna kunde dröja flera månader innan de blev tillgängliga för beställaren.
[[Mikrofilm|Läs hela artikeln...]]'''
</div>
</div>
|}
|}

Versionen från 15 januari 2011 kl. 01.44

Välkommen till Wiki-Rötter
Välkommen till Wiki-Rötter
-Släktforskarnas encyklopedi
Wiki-Rötter är Rötters och Sveriges Släktforskarförbunds egen wiki för släktforskare.

Allt som skrivs i Wiki-Rötter skall ha direkt koppling till ämnet släktforskning.
Övrigt som inte direkt har anknytning till släktforskning hänvisas till Wikipedia.
Alla släktforskare är välkomna att dela med sig av sin kunskap i smått och stort och
samverka till att göra Wiki-Rötter till en kunskapskälla både för nybörjare och veteraner.

Läs artiklar
Skriv artiklar
Snabblänkar
Utvald artikelNominera en artikel
Läsapparat modell större

Mikrofilmning av dokument är först och främst ett sätt att spara utrymme. Stora dokument i folioformat har avfotograferats och blivit små som frimärken, och senare, när mikrofichen blev vanlig, små som lillfingernaglar. På en enda mikrofilmrulle har ibland flera kyrkböcker fått plats, och i några få vykortstora mikroficher kunde det rymmas en hel kyrkbok.

Metoden har använts av många arkiv och företag, som alternativ till tjocka handlingar och kataloger. Men det var först när mormonerna började avfotografera kyrkböcker runt om i världen, strax efter andra världskriget, som den blev till nytta för släktforskningen.

Mikrofilm på rulle

I Sverige var det fram till 1980-talet vanligast att släktforskarna antingen satt i landsarkiven och läste originalhandligar, eller reste omkring i församlingarna där kyrkböckerna fanns kvar. När så mormonerna påbörjade mikrofilmningen av kyrkoarkiven, fick de flesta länsbibliotek en omgång mikrofilmsrullar med länets kyrkböcker, som i sin tur kunde fjärrlånas till det bibliotek den enskilde släktforskaren var bosatt vid - förutsatt att det fanns läsapparater på plats. Det var en stor framgång på sin tid, även om filmerna kunde dröja flera månader innan de blev tillgängliga för beställaren. Läs hela artikeln...

Arkiv Digital
Stöd Rötters Vänner!
Rötterbokhandeln
Annonsera på Wiki-Rötter