Husförhörslängd: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]]
[[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]]
'''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok''', (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[mantalslängder]] och ''mantalsuppgifter'' hos [[landsarkiv]]en eller i kammararkivet på [[riksarkivet]].
'''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok''', (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[mantalslängd]]er och ''mantalsuppgifter'' hos [[landsarkiv]]en eller i kammararkivet på [[riksarkivet]].


===Internationellt===
===Internationellt===
Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna (i Finland kallade '''kommunionslängder''') började föras.
Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska '''kommunionbok''' (fi. ''rippikirja'').


== Förteckningsplan ==
== Förteckningsplan ==

Nuvarande version från 5 december 2013 kl. 14.23

Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)

Husförhörslängd: Kyrkbok med personuppgifter om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts fastighets- och familjevis. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i husförhören beträffande kunskaper i den kristna läran samt noteringar om nattvardsgång. De äldsta längderna är folkalängderna från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex katekismilängd. Från 1895 benämns boken församlingsbok, (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas födelsetid och -ort, äktenskap, flyttningar, dödsfall, etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se Rotemansarkivet). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur mantalslängder och mantalsuppgifter hos landsarkiven eller i kammararkivet på riksarkivet.

Internationellt

Det är bara i Finland något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska kommunionbok (fi. rippikirja).

Förteckningsplan

  • AI Husförhörslängder
  • AII Församlingsböcker