Gotlands län

Från Wiki-Rötter
Version från den 6 januari 2011 kl. 16.25 av Cognatus (diskussion | bidrag) (→‎Digitalt material)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gotland vapen.svg.png
Gotlands läns vapen
Blasonering: I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött banér med bård och fem flikar av guld.
Gotlands län
Länsbokstav: I
Länskod: 09
Landskap: Gotland
Residensstad: Visby
Vid freden i Brömsebro 1645 blev Gotland åter svenskt. Wisborgs slott i Visby, som tidvis varit en utgångspunkt för sjöröveriet som bedrevs från ön, sprängdes och revs av danskarna när de för andra och sista gången avträdde ön till svenskarna 1679.

Gotlands län är ett av få som helt och hållet överensstämmer med det historiska landskapet, detta beroende på den naturliga avgränsning som det insulära läget skapar. Notera dock att länet inte sammanfaller med ön, utan inkluderar flera närbelägna öar, däribland Fårö.

Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Historik

Gotland har varit bebott sedan mycket lång tid. Landskapet har 42 000 kända fornlämningar.

Redan under stenåldern var Gotland befolkat av säljägare och fiskare. En sådan boplats har varit grottan Stora Förvar på Stora Karlsö, en annan Ajvideboplatsen på Ekstakusten innanför Karlsöarna.

Ön har talrika lämningar från brons- och järnålder liksom från folkvandringstid. Stora gravfält finns exempelvis vid Trullhalsar och Gålrum. Talrika bronsåldersrösen, på gotländska kallade rojr (= rör) finns runt om på Gotland; det största är Uggarderojr i Rone. Även skeppssättningar från bronsåldern är vanliga.

Öns position mitt i Östersjön gjorde att gotlänningarna tidigt blev en sjöfararnation. Redan från tidig järnålder finns talrika fynd som visar på kontakter med fjärran länder. Bildsten med motiv ur berättelsen om Völund (Gotland ca 700-800 e.Kr.).

Från 700-talet finns på Gotland ett stort antal unika bildstenar, som ofta visar seglande båtar med svärds- och sköldförsedda besättningar. På dessa framträder vikingens vardagsvärld i en bildrikedom som fått forskningen att kalla dem "forntida seriemagasin". [6]

Under vikingatiden blev Gotland ett av norra Europas rikaste områden. Gotländska handelsbönder (farmän) bedrev omfattande och långväga handel mellan Väst- och Östeuropa. Gotländska bönder hade ett eget handelsfaktori i Novgorod, kallat Gutagård. Bland annat hade gotlänningarna i praktiken monopol på handeln med gråverk (ekorrens vinterpäls), som var mycket eftertraktad av kungahusen i hela Europa, och flera andra varor från österled. Om handelsböndernas ofantliga rikedom vittnar det stora antal guld- och silverskatter som fortfarande grävs fram ur den gotländska jorden - fler än i något annat svenskt landskap. Spillingsskatten, hittad 1999, innehöll 14 000 mynt. Den vägde totalt 67 kilo och är världens största vikingatida silverskatt.Ytterligare ett tecken på gotlänningarnas rikedom är de 95 stenkyrkor (med prästgårdar och ofta kastaler) som gotlänningarna uppförde och gradvis utvidgade från 1100-talet och 200 år framåt. 92 av kyrkorna är fortfarande i bruk.

Under 1100-talet började gotlänningarna formalisera sina förbindelser med omvärlden, såväl inom handeln (flera handelstraktat ingicks med bl.a. tyska Lübeck[7]) som med den framväxande kyrkliga organisationen där man kom att ingå i Linköpings stift ca AD 1130.[8] Vid denna tid började man även ge ut egna mynt, med förebilder från tyska och frisiska samtida myntningar [9]

I mitten av 1100-talet började Visby växa fram som stad och handelsplats. Det tidigaste skriftliga omnämnandet av staden är dock först från ca 1225, i Henrik av Lettlands krönika [10]där ”Wysbu” omnämns som hamn för tyska pilgrimer. Staden var från början rent gutnisk men blev med tiden samlingsorten för "många folkslag", som företalet till Visby stadslag säger. Talrikast var tyskarna, och Visby blev medlem av Hansan. Under lång tid var Visby i handelspolitiskt avseende ledande för en stor del av norra Europa. Visby blev med tiden en farlig konkurrent för landsbygdens storhandel. Splittringen föranleddes också möjligen av Visbys stora andel tyskar, vilkas lojalitet, helt naturligt, låg hos sina tyska bröder snarare än hos den gutniska befolkningen. Visby ringmur, som började byggas cirka 1250, var framför allt ett skydd mot landsbygden. Konflikten mellan stad och land ledde 1288 till inbördeskrig.

I slutet av 1200-talet och början av 1300-talet försökte den svenska centralmakten ansluta Gotland till Svea rike. 1285 mötte Magnus Ladulås representanter för tjugotre hansastäder på Kalmar slott. En överenskommelse slöts om att Gotland skulle tillhöra Sverige. I praktiken var centralmaktens inflytande inte självklart. 1313 företog kung Birger Magnusson ett krigståg till Gotland för att tvinga allmogen att betala högre skatter. En gotländsk bondehär slog kungen i slaget vid Röcklinge backe i Lärbro socken.

Under 1300-talet började högkonjunkturen för Gotlands och Visbys handel att vika. Lübeck blev en allt viktigare handelshamn, och gotlänningarnas handelsmonopol i österled bröts. Cirka 1350 drabbade digerdöden ön. 1361 landsteg den danske kungen Valdemar Atterdag på öns västkust, och krossade slutligen den dåligt utrustade bondhären vid ett oerhört blodigt slag utanför Visbys murar. Staden ska då ha öppnat sina portar och blivit hårt brandskattad, men de historiska fakta är osäkra. Klart är dock att kombinationen av digerdöd och krig minskade Gotlands befolkning mycket kraftigt. En lång nedgångstid för ön började. I slutet av 1300-talet blev Gotand tillhåll för sjörövare, de så kallade vitaliebröderna. Ön blev under lång tid en spelboll i den nordiska politiken. I olika omgångar erövrades Visby av den Tyska orden, av drottning Margaretas unionstrupper, av Erik av Pommern, av Kristofer av Bayern och av Karl Knutsson. 1525 ska lübeckarna ha bränt en stor del av Visby.

Vid freden i Brömsebro 1645 blev Gotland åter svenskt. Wisborgs slott i Visby, som tidvis varit en utgångspunkt för sjöröveriet som bedrevs från ön, sprängdes och revs av danskarna när de för andra och sista gången avträdde ön till svenskarna 1679. Ön förde en tynande tillvaro även efter försvenskningen. Det svårt härjade Visby började återuppbyggas i slutet av 1600-talet, men dess roll som internationell storhamn var över sedan länge. Övriga delar av ön präglades av isolering och fattigdom. Under 1800-talet började jordbruket utvecklas. Öns vidsträckta myrar dikades ut. Mot slutet av århundradet påbörjades en viss industrialisering i Visby och järnväg drogs över ön. 1900-talet präglades först av den ökande industrialiseringen, men så småningom av den allt mer dominerande turismnäringen. Gotland började bli populär som turistort bland det sena 1800-talets societet genom prinsessan Eugénie som bodde i Västerhejde på västra ön sedan 1860-talet

Geografiska platser

Länet omgärdas helt av Östersjön.

Socknar

Gotland har 92 socknar. Dessa är: Akebäck, Ala, Alskog, Alva, Anga, Ardre, Atlingbo, Barlingbo, Björke, Boge, Bro, Bunge, Burs, Buttle, Bäl, Dalhem, Eke, Ekeby, Eksta, Endre, Eskelhem, Etelhem, Fardhem, Fide, Fleringe, Fole, Follingbo, Fröjel, Fårö, Gammelgarn, Ganthem, Garda, Gerum, Gothem, Grötlingbo, Guldrupe, Hablingbo, Hall, Halla, Hamra, Hangvar, Havdhem, Hejde, Hejdeby, Hejnum, Hellvi, Hemse, Hogrän, Hörsne, Klinte, Kräklingbo, Källunge, Lau, Levide, Linde, Lojsta, Lokrume, Lummelunda, Lye, Lärbro, Martebo, Mästerby, Norrlanda, När, Näs, Othem, Roma, Rone, Rute, Sanda, Silte, Sjonhem, Sproge, Stenkumla, Stenkyrka, Stånga, Sundre, Tingstäde, Tofta, Träkumla, Vall, Vallstena, Vamlingbo, Viklau, Visby, Vänge, Väskinde, Västergarn, Västerhejde, Väte, Öja och Östergarn.

Äldre territoriell indelning

Redan Gutasagan omtalar en indelning i tredingar: Nordertredingen, Medeltredingen och Sudertredingen. I den kyrkliga organisationen var tredingarna prosterier, idag kallade kontrakt: Nordertredingens kontrakt, Medeltredingens kontrakt respektive Sudertredingens kontrakt.

Varje treding bestod av två settingar (sjättedelar). De har ibland jämförts med Svealands skeppslag och kan bland annat ha haft uppgiften att utrusta skepp för den kungliga ledungen. Vid den svenska tidens inledning (1645) fungerade settingarna som rättskretsar.

Den grundläggande (minsta) rättskretsen kallades på Gotland ting. Ön var indelad i tjugo ting under ledning av varsin tingsdomare. Tingen hade betydelse även för fördelningen av skatter. Vid inledningen av den svenska tiden hade tingen redan börjat spela ut sin roll.

Ett gemensamt ting, det så kallade gutnaltinget fanns dessutom. Gutnaltinget betyder "gutarnas (gotlänningarnas) allting". "'All'" betyder här gemensam (all = hel). Tinget sammanträdde på platsen där klostret Roma kloster senare förlades (strax utanför tätorten Romakloster).

Socknen var grundenheten i den kyrkliga territoriella organisationen. På Gotland fanns under medeltiden 94 landssocknar och över ett halvdussin socknar i Visby stad. Några av dessa socknar har slagits samman med andra. Ödekyrkor kvarstår av sockenkyrkorna Elinghem och Gann i Nordertredingen och Bara i Medeltredingen. Av Visbys medeltida sockenkyrkor kvarstår endast Vårfrukyrkan (Sankta Maria).

Härader

År 1681 indelades Gotland i två härader. Nordertredingen och Kräklinge setting i Medeltredingen blev Gotlands norra härad. Sudertredingen och Hejde setting i Medeltredingen blev Gotlands södra härad.

Digitalt material

  • Här anges digitalt material som finns tillgängligt som t ex publicerade CD/DVD-skivor, databaser, digitaliserad arkiv och liknande. Namnge dem och skapa en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".

Tryckt litteratur

  • Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.

Lokala arkiv

  • Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.

Register & avskrifter

  • Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".

Övrigt

  • Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..

Externa länkar

  • Här kan man lista externa länkar med koppling till länet och släktforskning.

Fotnoter