Generalmönsterrulla

Generalmönsterrullor är längder över indelta soldater och båtsmän. Det så kallade yngre indelningsverket inrättades i slutet av 1600-talet och avskaffades 1901. Varje socken skulle hålla ett visst antal soldater eller båtsmän. Med några års mellanrum hölls generalmönstringar, då alla soldaterna eller båtsmän förtecknades i rullor. Mönsterskrivaren var den som förde generalmönsterrullan i ett regemente.

Generalmönstringen har sitt ursprung i de vapensyner eller "mönstringar", som alltifrån 1200-talet hölls med frälset för att kontrollera rustningstjänstens riktiga fullgörande. Sedermera utsträcktes de till alla stående trupper, när sådana upprättades. Efter det yngre indelningsverkets genomförande av Karl XI verkställdes noggranna mönstringar, som då fick benämningen generalmönstring, av konungen själv eller av den generalsperson, som han därtill utsåg. Småningom bestämdes, att generalmönstring skulle hållas än vart femte, än vart tredje år, även med värvade trupper.

Till varje generalmönstring upprättades utförliga generalmönsterrullor, vilka utgöra den bästa källan för de svenska regementens historia, och själva förrättningen ägde rum med stor ceremoni. 1887 blev generalmönstringarna årliga för alla indelta trupper, vart tredje år återkommande för värvade, och tillvägagångssättet jämte rullorna förenklades betydligt. 1905 avskaffades förrättningen, sedan åliggandet att bevilja manskap avsked överflyttats till regementscheferna.

Även med flottans manskap förrättades generalmönstring, med sjömans- och skeppsgossekårerna vart tredje år och vid båtsmanshållen vart femte på ovan beskrivet sätt. I det från 1908 gällande reglemente för marinen (Flottan och Kustartilleriet) ha bestämmelserna om generalmönstring utgått.

Innehåll i generalmönsterrullorna

Först redovisas regementsofficerarna och därefter kompaniofficerarna i respektive kompani eller skvadron. Inom varje kompani kommer kompaniofficerarna först därefter underofficerarna och sedan underbefälen och manskapet. För de meniga antecknades soldatnummer, rotens namn, soldatnamn, födelselandskap, ålder, antal tjänsteår, längd, civilt yrke och civilstånd. I en anmärkningskolumn förtecknades också hur soldaten skött sin tjänst, vilka fälttåg han deltagit i, erhållna blessyrer och skador, frånvaro vid mönstringen och beviljat avsked. Efter 1810 upptogs även erhållna medaljer. I kavalleriregementenas rullor infördes även detaljerade uppgifter om tillståndet för ryttarens häst.

Vad får man veta?

• Soldatens namn
• Soldatens ålder
• Soldatens civilstånd
• Datum för tillträde
• Eventuellt deltagande i krig
• Datum för avsked
• Soldatens fysiska kondition och eventuella krämpor
• Soldatens längd

De indelta soldaterna i Sverige håller på att dokumenteras i en databas genom Centrala Soldatregistret.