Församling (förvaltning): Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 13: Rad 13:
== Icke territoriella församlingar ==
== Icke territoriella församlingar ==


Dom icke territoriella församlingarna kan antingen tillhöra den [[Svenska statskyrkan]] såsom nationella och militära församlingar eller främmande [[trosbekännelse]]r.
Dom icke territoriella församlingarna kan antingen tillhöra den [[Svenska kyrkan|Svenska statskyrkan]] såsom nationella och militära församlingar eller främmande [[trosbekännelse]]r.


För närvarande (2010) finns det fem icke-territoriella församlingar inom [[Svenska kyrkan]]:
För närvarande (2010) finns det fem icke-territoriella församlingar inom [[Svenska kyrkan]]:
Rad 282: Rad 282:


[[Kategori:Kyrkans organisation i Sverige‎]]
[[Kategori:Kyrkans organisation i Sverige‎]]
[[Kategori:Topografi]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Versionen från 3 juni 2014 kl. 09.29

För församling i form av en religiös enhet se Församling (menighet).

En församling är dels det territoriella område som utgör det första ledet i den kyrkliga indelningen, dels en enhet eller ett samfund som oberoende av territoriell gemenskap bildats för religiösa behov, en så kallad icke-territoriell församling . Utöver dessa båda kategorier finns det en del andra specialförsamlingar såsom lappförsamlingar, hospitalsförsamlingar, slotts- och fängelseförsamlingar, fattighusförsamlingar m fl.

Territoriella församlingar

Territoriella församlingar ingår i pastorat och det har historiskt sett varit antingen som en moderförsamling eller som en moderförsamling jämte en eller flera annexförsamlingar eller kapellförsamlingar.

1908 fanns det i Sverige 1390 moderförsamlingar, 1100 annexförsamlingar och bortåt 40 kapellförsamlingar. Av moder- och annexförsamlingarna var 128 stadsförsamlingar och 2362 landsförsamlingar.[1] I regel utgör varje stad en församling men de större städerna i riket har varit uppdelade på ett flertal församlingar.

I Skatteverkets publikation Sveriges församlingar genom tiderna, som utger sig för att vara heltäckande, finns 4 381 olika församlingsnamn omnämnda för perioden från äldsta tid fram till 1989.[2]

Icke territoriella församlingar

Dom icke territoriella församlingarna kan antingen tillhöra den Svenska statskyrkan såsom nationella och militära församlingar eller främmande trosbekännelser.

För närvarande (2010) finns det fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan:

Nationella församlingar genom tiderna

Källa: Riksskatteverket

Militära församlingar genom tiderna

Källa: Riksskatteverket

Främmande trosbekännares församlingar genom tiderna

Anglikanska
Baptistisk

Våmhus baptistförsamling

Mosaiska
Ortodoxa
Reformerta
Romersk-katolska

(församlingar bildade efter 1910 erhöll ej den rätt till officiell kyrkobokföring som de äldre hade fram till 1967)

Källa: Riksskatteverket

Specialförsamlingar

Lappförsamlingar genom tiderna

Källa: Riksskatteverket

Hospitalsförsamlingar genom tiderna

(förutom nedanstående fanns ytterligare några medeltida)

Källa: Riksskatteverket

Slotts- och fängelseförsamlingar m fl genom tiderna

Källa: Riksskatteverket

Fattighusförsamlingar m fl genom tiderna

Källa: Riksskatteverket

Källor