Dragsjuka: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
m (Tillägg av extern länk)
 
(5 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Dragsjuka''' är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>
'''Dragsjuka''' (''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka'') är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>


Andra äldre namn på denna sjukdom är bland annat ''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka''. Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref>
Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref name=nf>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
 
År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i [[Blekinge]] i slutet av året och bredde under vintern ut sig till [[Kalmar län]] "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till [[Jämtland]]. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref>


År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref name=nf/>


== Ergotism ==
== Ergotism ==


Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning, '''Ergotism''' (''Antoniuseld''), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.<ref name=nf/>


Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning, ''Ergotism'' (även kallad'' Antoniuseld''), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemien ha förekommit i [[Älvsborgs län]] år 1745.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
==Externa länkar==
 
{{stubbe}}
 


* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/38082/42802.shtml?1321106218 Diskussion om Dragsjuka på Arkivguidens Forum]


==Källor==
==Källor==
<references/>
<references/>


 
{{stubbe}}


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Äldre sjukdomsnamn och dödsorsaker‎]]
[[Kategori:Äldre sjukdomsnamn och dödsorsaker‎]]
''Kursiv text''
''Kursiv text''

Nuvarande version från 12 november 2011 kl. 14.08

Dragsjuka (Epidemisk hjärnfeber, Kalmarsjuka, Västeråssjuka) är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.[1]

Namnet dragsjuka kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.[2]

År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till Sundhetskollegium anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för farsotens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.[2]

Ergotism

Benämningen dragsjuka har även använts för den förgiftning, Ergotism (Antoniuseld), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.[2]

Externa länkar

Källor

  1. Svenska Akademins Ordbok (SAOB) [1]
  2. 2,0 2,1 2,2 Nordisk familjebok, Uggleupplagan [2]
Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.
Kursiv text