Domstol

Från Wiki-Rötter
Version från den 27 februari 2012 kl. 12.00 av Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'left|100pxthumb|400px|right|Bilden visar deltagare i ett sammanträde för Ljustorps [[häradsrätt. Lokalen för häradsrätten var...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klubba-m.jpg
Bilden visar deltagare i ett sammanträde för Ljustorps häradsrätt. Lokalen för häradsrätten var inrymd i ett hus i Edsåker. Häradsrätten var gemensam för Ljustorp, Hässjö och Tynderö. Det skulle vara 12 medlemmar och de kallades tidigare tolvmän. Namnet på deltagarna var vid denna tid nämndemän. Domaren kallades häradshövding och ålderman eller speciellt framstående nämndeman kunde få titeln häradsdomare. (Foto:Ljustorps Hembygdsförening)

En domstol är en inrättning eller institution för rättskipning. Domstolen avgör tvister mellan två parter, beslutar om statusändringar för en eller flera personer, dömer personer för brott m.m. En domstol skiljer sig från andra myndigheter genom att den garanteras större självständighet från statsmakten.

Olika typer av arbetsuppgifter för en svensk domstol är

  • Mål, där en part begär att domstolen ska döma i ett tvistigt förhållande till annan part eller besluta något för en part, utan att den första partens förhållanden berörs (offentlig rätt),
  • Ärende, där domstolens avgör genom beslut till exempel att skuldebrev dödas eller utser boutredningsman eller god man enligt föräldrabalken eller lag om samäganderätt.

Målen uppdelas i olika kategorier:

  • Tvistemål, som i sin tur uppdelas i underkategorier
    • Statusmål, exempelvis adoption, faderskap eller äktenskapsskillnad
    • Fullgörelsemål, där en part yrkar att en annan part ska fullgöra något
    • Fastställelsemål, där en part yrkar att domstolen ska fastställa ett visst rättsförhållande, exempelvis att en annan part är skyldig parten pengar eller att part är skadeståndsskyldig (utan att för den skull yrka skadestånd).
  • Brottmål, där staten genom offentlig åklagare eller i undantagsfall genom en enskild person (målsägande) väcker talan mot en person och yrkar att han ska dömas till straff - och ibland skadestånd - på grund av brott.

Domstolens betydelse för släktforskaren

Domstolar och tvistemål har alltid haft en stor betydelse för släktforskarens möjlighet att reda ut släktskapsrelationer. Ibland finns bara domstolsprotokollen i domböckerna att tillgå som källa. Detta gäller t.ex. i faderskapsmål, eller tvistemål om arvsrätt, om tvistemål om affärsuppgörelser, markägande, osv. Dessutom utgör domböckerna en outsinlig källa för levnadsbeskrivningar och relationer. Har förfäderna varit uppe på tinget, får man reda på enormt mycket mer om dem än i de torra kyrkböckerna.

Se även