Diskussion:Källhänvisning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (Kommentar på inlägg)
(Om Antedeluvians tillägg.)
 
(En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte)
Rad 23: Rad 23:


:::Enkelhet och lättfattlighet är en förutsättning för att det stora flertalet släktforskare kan ta till sig information. Tyvärr har dina tillägg inte riktigt fyllt det syftet, utan komplicerar informationen i ivern att den ska vara så korrekt som möjligt. Jag föreslår därför att du sätter dig ner och funderar ut ett mer enklare sätt att förmedla det du vill säga. Annars gör inte din text någon nytta. --[[Användare:Jojje|Jojje]] 10 februari 2012 kl. 14.04 (CET)
:::Enkelhet och lättfattlighet är en förutsättning för att det stora flertalet släktforskare kan ta till sig information. Tyvärr har dina tillägg inte riktigt fyllt det syftet, utan komplicerar informationen i ivern att den ska vara så korrekt som möjligt. Jag föreslår därför att du sätter dig ner och funderar ut ett mer enklare sätt att förmedla det du vill säga. Annars gör inte din text någon nytta. --[[Användare:Jojje|Jojje]] 10 februari 2012 kl. 14.04 (CET)
::::För egen del tyckte jag att Antedeluvians tillägg var mycket bra. Släktforskning har jag ägnat mig åt i några år och jag har försökt hänga med i kvalitetsdiskussionerna på Anbytarforum, men jag kan inte minnas att jag har hört eller läst den här aspekten så tydligt framställd tidigare som här. Inser efter det här att jag borde gå igenom och förtydliga mina egna källhänvisningar ... / --[[Användare:Minor|Minor]] 13 april 2012 kl. 19.12 (CEST)


::::Jag tycker nog inte att man ska göra det alltför enkelt. Ju tidigare man börjar använda korrekta beteckningar enligt de arkivförteckningar som finns desto lättare blir det att kontrollera sanningshalten i en uppgiven källa. Utelämnar man delar blir det besvärligare att gå tillbaka till källan. Detta torde gälla i alla sammanhang.--[[Användare:Viking|Viking]] 10 mars 2012 kl. 16.11 (CET)
::::Jag tycker nog inte att man ska göra det alltför enkelt. Ju tidigare man börjar använda korrekta beteckningar enligt de arkivförteckningar som finns desto lättare blir det att kontrollera sanningshalten i en uppgiven källa. Utelämnar man delar blir det besvärligare att gå tillbaka till källan. Detta torde gälla i alla sammanhang.--[[Användare:Viking|Viking]] 10 mars 2012 kl. 16.11 (CET)
:::::...och du var förstås så genial att du genast förstod dig på arkivbeteckningarna, Sten, och använde dig av dem på ett synnerligen korrekt sätt! Du måste vara ett geni! Emellertid är det så att "vanliga människor" inte har den kapaciteten, och om de har det så behöver de inte läsa Wiki-Rötter för att förstå hur man använder källhänvisningar. Men det är väl knappast någonting man behöver bry sig om, eller hur?
:::::Jag skrev mitt inlägg för att det behövs en tydlighet, och för att varna för att om man skriver för långa och komplicerade beskrivningar, så skjuter man över målet, och då har man ingen nytta av dem. Det är det som är problemet med alla de tjusiga manualerna ingen begriper sig på, man får när man köper nya prylar. Helt enkelt FÖR SVÅRT, FÖR LÅNGT, FÖR KRÅNGLIGT. Resultat: Ingen läser det, ingen förstår. --[[Användare:Jojje|Jojje]] 10 mars 2012 kl. 23.52 (CET)

Nuvarande version från 13 april 2012 kl. 17.12

Här har jag nog en liten synpunkt. Vad jag kan se försvann den koppling till mitt skapande av denna artikel i och med att rubriken ändrades från plural- till singularform. Att rubriken ändrats må vara, men när jag letade i de diskussionslistor som finns såg jag ingen koppling till mitt användarnamn. Hur kommer detta sig? Det torde väl då se ut som om nuvarande artikelförfattare har skapat denna artikel i sin helhet, vilket alltså inte stämmer.--Viking 1 april 2011 kl. 09.17 (CEST)

Övertydlighet är inte önskvärd i Wiki-Rötter. Att upprepa samma sak flera gånger i samma text är helt onödigt. Rullar därför tillbaka den senaste ändringen. - Jojje 5 april 2011 kl. 09.04 (CEST)
Det var tydligen känsligt. I Släkthistoriskt Forum finns ett antal artiklar där det bl.a. anges att man bl.a. bör ange på vilket arkiv ett visst dokument förvaras och det torde väl knappast vara fel att åtminstone ange socken/volymsignum/tidsperiod/sida och därtill eventuellt den digitala beteckningen som bildnummer eller GID-nummer som kompletterande upplysning. Vad gäller Wiki-Rötter och "övertydlighet" har åtminstone jag fått uppfattningen att om det ska vara neutralt hållet ska det också visa åtminstone ett par alternativa lösningar på ett problem. Nej, nu kan jag inte slösa mer tid på detta diskuterande Ha det så bra!--Viking 5 april 2011 kl. 10.09 (CEST)--Viking 6 april 2011 kl. 11.22 (CEST)--Viking 9 april 2011 kl. 10.05 (CEST)
Jag håller inte med om detta. GID-nummer eller andra liknande volymbeteckningar som ges en viss sida i någon arkivalie är inte beständiga. Vad som var aktuellt volymnummer i mikrofilmerna för 15 år sedan är sedan länge totalt ointressant för släktforskare av idag. GID-nummer kommer snart att gå samma väg - de fyller endast en vettig funktion just nu, och det är att underlätta för folk att logga in på rätt sida. När nya media tar över kommer den extraupplysningen bara vara en belastning. Se Volymbeteckning. - Jojje 5 april 2011 kl. 12.04 (CEST)

Källhänvisningens utseende

Som jag tidigare sagt och som bl.a. vissa företrädare av Sveriges Släktforskarförbund också påtalat är noggrannhet vid angivande av källhänvisningar av största vikt. Dessa ska dock inte blandas ihop med källkritik vilket ju som många vet är något helt annat.

Ett bra exempel på en källhänvisning torde därför vara Institution där arkivet förvaras/Arkivtyp t.ex. kyrkoarkiv/socken/volym/volymnummer/tidsperiod/sidnummer. Därtill kan man komplettera med t.ex. någon form av indexeringsnummer, men det är ju som jag tidigare sagt inte nödvändigt eftersom de andra uppgifterna redan finns.

Här ett exempel: Dörarp AI:7 (1876-1881) Bild 111 / sid 101 (AID: v18410.b111.s101, NAD: SE/VALA/00066). Obs! Det är ju inte exakt samma ordningsföljd som mitt allmänna exempel men ändå fullt tillräckligt. Detta torde väl också vara fullt tillräckligt: Dörarp AI:7 (1876-1881) Bild 111 / sid 101.--Viking 27 december 2011 kl. 10.57 (CET)

Volymbeteckningen "Vallerstad (E) C:3" existerar inte. Länsbeteckningen "E" är helt ovidkommande och existerar inte i aktuell arkivförteckning; se tex. NAD. Länsbeteckningarna är problematiska även andra skäl men min invändning är att den här inte ingår i volymbeteckningen (vilket den faktiskt kan göra för vissa arkiv, bla i ULA). Man skulle kunna tänka sig att "Vallerstad C:3" skulle fungera men den är inte entydig. NAD har nämligen två alternativ, antingen SVARs mikrokort där volymbeteckningen blir just "Vallerstad C:3" och dels det faktiska fysiska kyrkoarkivet i VaLA där volymbeteckningen är "Vallerstad kyrkoarkiv C:3". Dessa två arkiv (mikrokorten och det fysiska kyrkoarkivet) har dock olika arkivinstitutioner SVAR respektive VaLa varför man borde ange "SVAR, Vallerstad C:3" eller "VaLa, Vallerstad kyrkoarkiv C:3" (eller möjligen "VaLa, Vallerstad C:3" om förkortningen klargörs eller framgår av sammanhanget). NAD-koden är också olika för dessa arkiv; SE/SVAR/VaLA-133050131 respektive SE/VALA/00405/. I just detta exempel är skillnaden i volymbeteckning oproblematisk men det finns en mångfald exempel där den inte är det. Sedan är det annan sak hur mycket man ska ange av årtalsomfång, NAD-koder etc men det är oftast kontextberoende. Fallet Dörarp är behäftat med samma problem, som dock löses i detta exempel av att NAD-koden anges.--Antedeluvian 9 februari 2012 kl. 09.51 (CET)


Tredje stycket "Ett vanligt fel ..." lämnar också i perspektiv av ovanstående en hel del i övrigt att önska. Självklart ska man ange använd arkivinstitution, tex SVAR eller aktuellt landsarkiv. Formuleringarna om GID-nummer är också tveksam; den kan tolkas som att man aldrig ska ange dessa, vilket jag menar kan vara en poäng att göra som komplement till en korrekt källhänvisning, tex för opaginerat material.--Antedeluvian 9 februari 2012 kl. 09.57 (CET)

Tack, det var ytterst klargörande! Jag blev extremt mycket klokare... Men, eftersom det här faktiskt är en wiki, så föreslår jag att du själv ändrar på texten i artikeln så att även nybörjaren (som texten de facto i första hand vänder sig till) förstår utan att få huvudvärk. --Jojje 9 februari 2012 kl. 10.01 (CET)
Eftersom två släktforskare normalt sett har tre uppfattningar tillsammans om detta ville jag se om jag får mothugg först. Jag återkommer med en ev redigering.--Antedeluvian 9 februari 2012 kl. 10.06 (CET)
Enkelhet och lättfattlighet är en förutsättning för att det stora flertalet släktforskare kan ta till sig information. Tyvärr har dina tillägg inte riktigt fyllt det syftet, utan komplicerar informationen i ivern att den ska vara så korrekt som möjligt. Jag föreslår därför att du sätter dig ner och funderar ut ett mer enklare sätt att förmedla det du vill säga. Annars gör inte din text någon nytta. --Jojje 10 februari 2012 kl. 14.04 (CET)
För egen del tyckte jag att Antedeluvians tillägg var mycket bra. Släktforskning har jag ägnat mig åt i några år och jag har försökt hänga med i kvalitetsdiskussionerna på Anbytarforum, men jag kan inte minnas att jag har hört eller läst den här aspekten så tydligt framställd tidigare som här. Inser efter det här att jag borde gå igenom och förtydliga mina egna källhänvisningar ... / --Minor 13 april 2012 kl. 19.12 (CEST)
Jag tycker nog inte att man ska göra det alltför enkelt. Ju tidigare man börjar använda korrekta beteckningar enligt de arkivförteckningar som finns desto lättare blir det att kontrollera sanningshalten i en uppgiven källa. Utelämnar man delar blir det besvärligare att gå tillbaka till källan. Detta torde gälla i alla sammanhang.--Viking 10 mars 2012 kl. 16.11 (CET)
...och du var förstås så genial att du genast förstod dig på arkivbeteckningarna, Sten, och använde dig av dem på ett synnerligen korrekt sätt! Du måste vara ett geni! Emellertid är det så att "vanliga människor" inte har den kapaciteten, och om de har det så behöver de inte läsa Wiki-Rötter för att förstå hur man använder källhänvisningar. Men det är väl knappast någonting man behöver bry sig om, eller hur?
Jag skrev mitt inlägg för att det behövs en tydlighet, och för att varna för att om man skriver för långa och komplicerade beskrivningar, så skjuter man över målet, och då har man ingen nytta av dem. Det är det som är problemet med alla de tjusiga manualerna ingen begriper sig på, man får när man köper nya prylar. Helt enkelt FÖR SVÅRT, FÖR LÅNGT, FÖR KRÅNGLIGT. Resultat: Ingen läser det, ingen förstår. --Jojje 10 mars 2012 kl. 23.52 (CET)