Danska för släktforskare: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark.''' Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskare i Danmark. ==Släktskapsrelationer på danska<ref>[http://w...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 140: Rad 140:
|-
|-
| '''Gårdfæstere''' || >''Fæstebonde'' med gård som var mellan 3 och 11 tunnland.
| '''Gårdfæstere''' || >''Fæstebonde'' med gård som var mellan 3 och 11 tunnland.
|-
| '''Gårdmand''' || [[Bonde]], lantbrukare, oftast självägande bonde, hemmansägare
|-
| '''Gårdsæde''' || >''Husmand'' med egen jord.
|-
| '''Hæren''' || Armén (hären)
|-
| '''Halvfætter''' || [[Syssling]], nästkusin eller tremänning (manlig).
|-
| '''Halvkusine''' || [[Syssling]], nästkusin eller tremänning (kvinnlig).
|-
| '''Handelsbetjent''' || Expedit (i t.ex. en lanthandel)
|-
| '''Hartkorn''' || ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord.
|-
| '''Have''' || Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård
|-
| '''Herred''' || [[Härad]]
|-
| '''Hestepassere''' || Hästskötare
|-
| '''Hosekrammer''' || [[Gårdfarihandlare]], knalle
|-
| '''Hovbonde''' || Se: >''Fæstebonde''
|-
| '''Hovedministerialbog''' || [[Kyrkbok]] som fördes av [[kyrkoherde]]n och förvarades hos denne (se >''kontraministerialbog''). Delades ofta upp i flera, t.ex. ''vigda'', ''konfirmerade'', samt ''födda'' och ''döda'', män och kvinnor var för sig.
|-
| '''Hoveri''' || Det arbete ([[dagsverke]]n) som en fæster skulle utföra på det gods han brukade jorden i.
|-
| '''Husfolk''' || Hushållets medlemmar
|-
|-
|}
|}

Versionen från 12 juni 2015 kl. 12.53

Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark. Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskare i Danmark.

Släktskapsrelationer på danska[1][2]

Kinshipdk.png


Ordlista

Dansk-svensk ordlista för släktforskare - av Jorge Lintrup
Danska Svenska
Adelbonde Självägande bonde
Ægtefælle Make (maka)
Ægteskab Äktenskap
Ægteviede Äkta makar
Afdöde Avlidna
Aftægt Undantagsavtal (avtal upprättat mellan den gamle bonden och den nye – ofta en son eller måg, som reglerar den försörjningsgrad som ska gälla under den gamle bonden och hans hustrus återstående livstid, dvs bostad, bränsle, spannmål, potatis, skjuts till kyrka, stad och kvarn, mulbete och hö till egna djur, etc.)
Aftægtsbolig Undantag, undantagsbostad (bostad på gården för pensionerad bonde eller bondhustru)
Aftægtskone Undantagskvinna
Aftægtskontakt Undantagskontrakt, undantagsavtal (se ovan)
Aftægtsmand Undantagsman
Almisse Allmosa
Almisselem Inhyseshjon eller undantagshjon
Amt Motsvarade svenska län fram till det att regionerna bildades.
Amtmand Landshövding
Arkivskaber Arkivbildare
Av- og tilgangsliste Motsvaras av svenska ut- och inflyttningslängder.
Avlsbruger Lantbrukare
Badskær Barberare
Bedsteforældre Mor- eller farföräldrar (t.ex: farfar, mormor)
Bettler Tiggare
Birk Geografisk juridisk enhet mindre än härad, lett av en birkemand.
Boelsmand Bonde med egen gård på mindre än tre tunnland.
Bol Större torp, mellan 1 och 2½ tunnland stort.
Bolig Bostad
Bopæl Uppehållsadress
Brak Träda, obrukad jord
Byting Rådhusrätt
Bødker Tunnbindare
Communicant Konfirmand eller nattvardsgångare
Copulerede Sammanvigda, gifta
CPR-nummer Personnummer
Dagleier (daglejer) Daglönare
Daisy Dansk Arkivalie Informations System (motsvarar NAD svenska Nationella Arkivdatabasen)
Dampskib Ångfartyg
Datter Dotter
Degn Klockare i en församling, kyrkoherdens högra hand, ofta lärare för skolbarnen, m.m.
Dreng Ung ogift man, pojke
Dåb Dop
Efterslægt Ättlingar, avkomlingar
Ehrverv Yrke, näring
Erridspenge Avradspeng, avgift bonde fick erlägga till jordägaren varje år.
Fæsteboelsmand >Fæstebonde med gård som var under 3 tunnland.
Fæstebonde Fæster, även kallad hovbonde, var en bonde som betalade avrad och som lydde under >Stavnsbåndet. Man kan likna systemet med åborättssystemet i Sverige. Fæstebonden var ofta tvungen att göra dagsverken åt jordägaren. Under 1800-talet övergick de flesta fæstebønder till att bli självägande bönder och med nya jordlagar 1919 försvann fæste-systemet i Danmark.
Fæstehusmand >Fæster som var att betrakta som en svensk torpare.
Fæster Se >Fæstebonde
Fætter Kusin (manlig)
Fattigfoged Man med uppgift att mota bort tiggare från byn.
Fattiglem Fattighjon
Flække Köping (mindre köpstad)
Fledføring Inhyseshjon (nedsättande)
Foged Fogde
Folketælling Folkräkning
Forlover Giftoman
Forpagter Åbo
Fyrbøder Eldare
Føde Mat
Fødested Födelseort
Gadehus Gatehus, jordlöst hus på landet uppfört på ”gatan”, dvs allmänningen, oftast bostad åt hantverkare eller lantarbetare.
Gadehusmand Husman utan jord boende i gatehus.
Gangdage Dagsverksdag (hovedage) då fæsteren själv eller någon i hans ställe skulle utföra arbete hos jordägaren.
Gartner Trädgårdsmästare (med betoning på mästare)
Glarmester Glasmästare
Grandonkel Far- eller morföräldrars bror
Grandtante Far- eller morföräldrars syster
Gårdfæstere >Fæstebonde med gård som var mellan 3 och 11 tunnland.
Gårdmand Bonde, lantbrukare, oftast självägande bonde, hemmansägare
Gårdsæde >Husmand med egen jord.
Hæren Armén (hären)
Halvfætter Syssling, nästkusin eller tremänning (manlig).
Halvkusine Syssling, nästkusin eller tremänning (kvinnlig).
Handelsbetjent Expedit (i t.ex. en lanthandel)
Hartkorn ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord.
Have Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård
Herred Härad
Hestepassere Hästskötare
Hosekrammer Gårdfarihandlare, knalle
Hovbonde Se: >Fæstebonde
Hovedministerialbog Kyrkbok som fördes av kyrkoherden och förvarades hos denne (se >kontraministerialbog). Delades ofta upp i flera, t.ex. vigda, konfirmerade, samt födda och döda, män och kvinnor var för sig.
Hoveri Det arbete (dagsverken) som en fæster skulle utföra på det gods han brukade jorden i.
Husfolk Hushållets medlemmar

Byggskylt.jpg

Se även

Källor