Civilförvaltningens organisation: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(kategoriserade)
 
(16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Civilorganisation.JPG |350 px|mini|höger|Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. ''Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.'']]
[[Fil:Civilorganisation.JPG |350 px|mini|höger|Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. ''Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.'']]


[[Fil:Byggskylt.jpg]]
'''Civilförvaltningens organisation''' är den struktur av instanser som den världsliga (till skillnad från den [[Kyrkans organistation|kyrkliga organisationen]]) makten i riket skapat för att genomföra och upprätthålla dess politik.  Mycket av det material som man som släktforskare kan använda sig av idag har sin grund i myndigheternas behov av att förvalta Sveriges rike. Detta behov har genererat all den dokumentation som bland annat rör [[folkbokföring]] ([[husförhörslängd]]er, [[församlingsbok|församlingsböcker]] mm) och [[taxering]] ([[mantalslängd]]er) men det finns även ett oerhört stort material i den kommunikation som skett i upp- och nedåtgående led i denna organisation ([[riksregistraturet]] mm). Därtill kan man lägga den [[rättsliga organisation]] som skapats för att upprätthålla denna förvaltning ([[domböcker]], [[bouppteckning]]ar mm). En närmare beskrivning av vilka källor till forskning som finns presenteras i allmänhet i en artikel för respektive instans.


= Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. =
Civilförvaltningens organisation har sett i stort sett likadan under en stor del av den period som brukar vara intressant för den genomsnittlige släktforskaren, från och med antagandet av 1634 års regeringsform fram till början på 1900-talet med bland annat fögderireformen 1918.


== Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. ==


=== Kunglig Majestät ===


Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var [[Kunglig Majestät]].
#'''[[Kunglig Majestät]]'''<BR>Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var [[Kunglig Majestät]].
#'''[[Centrala ämbetsverk]]'''<BR>Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:<BR>''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.<BR>''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.<BR>
#'''[[Länsstyrelse|Länsstyrelser]]'''<BR>När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. Under [[länsstyrelse]]n sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett [[magistraten|magistrat]] och på landsbygden ett [[fögderi]].<BR>
:::'''Landsbygd'''<BR>
:::*'''[[Fögderi|Fögderier]]'''<BR>[[Fögderi]] avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]].


=== Centrala ämbetsverk ===
:::*'''[[Länsmansdistrikt]]''' och '''[[Fjärdingsmansdistrikt]]'''<BR>[[Länsmansdistrikt]] och [[Fjärdingsmansdistrikt]] var de jurisdiktionsområden som i vilken [[länsman]]nen och hans biträden [[fjärdingsman|fjärdingsmännen]] utövade sitt ämbete.
Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:
*''[[Svea hovrätt]]'', med [[Riksrådet i Sverige|riksrådet]]s formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
*''[[Krigskollegiet]]'', med riksmarsken i riksrådet som chef.
*''[[Amiralitetskollegiet]]'', med riksamiralen som chef.
*''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
*''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.


=== Länsstyrelser ===
:::'''Städer'''
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades länsstyrelserna. En landshövding tillsattes som chef i varje län och som blev konungens befallningshavare i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta polismyndighet, övervaka att lag och rätt skipades av domstolarna, mota oro och uppror, söka undersåtarnas bästa, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "Konungens befallningshavare" och länet kallades "Hövdingadömet".
:::*'''[[Magistraten|Magistrater]]'''<BR>I Sverige var [[magistraten]] från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en.


==Landsbygd==
== Källor ==
 
Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)
=== Fögderier ===
'''Fögderi''' avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]]. År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande [[Riksskatteverket]] (RSV) till det nya [[Skatteverket]]. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. [[mantalsskrivning]], [[taxering]] och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 [[fogde]]n, eller [[kronofogde]] som denne också kallades. Vidare fanns även en [[häradsskrivare]], vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera [[Kronolänsman|kronolänsmän]], vilka hade [[Fjärdingsman|fjärdingsmän]] som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida [[slottslän]]en, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken [[Förläning|förlänades]] slottets [[hövitsman]] då rätten att uppbära skatt från traktens bönder.
 
=== Länsmansdistrikt ===


===Fjärdingsmansdistrikt===
Wikipedia


==Städer==
===Rådhusrätter och magistrater===


== Källor ==
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Nuvarande version från 10 november 2010 kl. 10.42

Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.

Civilförvaltningens organisation är den struktur av instanser som den världsliga (till skillnad från den kyrkliga organisationen) makten i riket skapat för att genomföra och upprätthålla dess politik. Mycket av det material som man som släktforskare kan använda sig av idag har sin grund i myndigheternas behov av att förvalta Sveriges rike. Detta behov har genererat all den dokumentation som bland annat rör folkbokföring (husförhörslängder, församlingsböcker mm) och taxering (mantalslängder) men det finns även ett oerhört stort material i den kommunikation som skett i upp- och nedåtgående led i denna organisation (riksregistraturet mm). Därtill kan man lägga den rättsliga organisation som skapats för att upprätthålla denna förvaltning (domböcker, bouppteckningar mm). En närmare beskrivning av vilka källor till forskning som finns presenteras i allmänhet i en artikel för respektive instans.

Civilförvaltningens organisation har sett i stort sett likadan under en stor del av den period som brukar vara intressant för den genomsnittlige släktforskaren, från och med antagandet av 1634 års regeringsform fram till början på 1900-talet med bland annat fögderireformen 1918.

Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början.

  1. Kunglig Majestät
    Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var Kunglig Majestät.
  2. Centrala ämbetsverk
    Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:
    Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
    Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
  3. Länsstyrelser
    När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades länsstyrelserna. Under länsstyrelsen sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett magistrat och på landsbygden ett fögderi.
Landsbygd
Städer
  • Magistrater
    I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i rådhusrätten.

Källor

Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)

Wikipedia