Centrala ämbetsverk: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i s...')
 
(kategoriserade)
Rad 7: Rad 7:
*''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
*''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
*''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
*''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]

Versionen från 8 november 2010 kl. 17.19

Centralt ämbetsverk är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket central förvaltningsmyndighet. Ämbetsverken har sitt ursprung i de kollegier som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.

De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:

  • Svea hovrätt, med riksrådets formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
  • Krigskollegiet, med riksmarsken i riksrådet som chef.
  • Amiralitetskollegiet, med riksamiralen som chef.
  • Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
  • Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.