Carl Szabad: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapat artikeln.)
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Carl Szilard Szabad''', född 7 maj 1947 i Brännkyrka församling, Stockholm, är en veteran inom den svenska släktforskarrörelsen och expert på digitalisering av 1900-talskällor.
[[Fil:Carl Szabad 2013.jpg|thumb|200px|right|Carl Szabad]]
'''Carl Szilard Szabad''' född den 7 maj 1947 i Brännkyrka församling, Stockholm<ref>StockholmSveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00. Utg. Svensk Arkivinformation (SVAR), Riksarkivet (2011).</ref>, död den 29 oktober 2015 i Enskede, Stockholm, var en svensk [[genealog]], expert på [[digitalisering]] av olika typer av [[Källa|källor]] och veteran inom den svenska släktforskarrörelsen.<ref>Uppgifterna i denna artikel är, om inget annat anges, hämtade från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Szabad Svenska Wikipedia] och vidare från Sikeborg, Urban (2013). Skogsjö, Håkan. red. ”I släktforskningens tjänst. Carl Szabad berättar historien om den digitala revolutionen”. Släktforskarnas årsbok (Solna: Sveriges Släktforskarförbund): sid. 29–62.. ISSN (ISBN 978-91-87676-77-2 0280-3984 (ISBN 978-91-87676-77-2.</ref>


Följande uppgifter är, om inget annat anges, hämtade från en artikel om Carl Szabads arbete med digitala källor vilken publicerades i [[Släktforskarnas årsbok 2013]]:<ref>Sikeborg, Urban (2013). ”I släktforskningens tjänst: Carl Szabad berättar om den digitala revolutionen”, ''Släktforskarnas årsbok 2013'', s. 59–99.</ref> Han var 1993–2008 anställd på [[Sveriges Släktforskarförbund]]s kansli, först som administratör, sedan som kanslichef och slutligen från 2003 som projektledare åt förbundet på heltid. 1995 tog han personligen initiativ till och genomförde i nära samarbete med Johan Gidlöf på [[Stockholms stadsarkiv]] den första versionen av CD-skivan ''[[Sveriges dödbok]]'', vilken utgavs 1997. Undantar man telefonkatalogen som tidigare hade getts ut på cd var ''Sveriges dödbok'' den första rikstäckande och sökbara databasen baserad på digitalt arkivmaterial i Sverige. Den var samtidigt den första publiceringen av öppna data för allmänheten, långt innan Europeiska Unionens ''Public Sector Information'' och den svenska Lagen om offentligt utnyttjande av information (LOI). Szabad har sedan tillsammans med Gidlöf medverkat till samtliga efterföljande versioner av ''Sveriges dödbok''. Han har dessutom antingen tagit initiativ till eller medverkat till skapandet av en rad andra stora databaser för Sveriges Släktforskarförbund och Riksarkivet [[SVAR]], bland dem ''[[Begravda i Sverige]]'' och skivorna i serien ''[[Sveriges befolkning]]''.<ref>En fullständig förteckning över de databasen han fram t.o.m. 2013 gjort möjliga att publicera finns i ''Släktforskarnas årsbok 2013'', som också redogör för hans omfattande kvalitetssäkringsarbete av de digitala källorna.</ref> Szabad medverkar numera (2014) som digitaliseringsexpert och redaktör för [[Riksarkivet]] och för Max Planck-institutet för demografisk forskning i det stora ''SweCens''-projektet och i det internationella demografiska projektet ''North Atlantic Population Project'' (NAPP). Även Sveriges Släktforskarförbund har i efterhand anlitat Carl Szabad och Johan Gidlöf för att ta fram flera nya skivor.
Han var son till ''Szilárd Szabad'' och ''Jenny'', född ''Aronsson''. Szabad var upphovsman till ett större antal cd- och dvd-skivor med bland annat omfattande [[Folkbokföring|folkbokföringsmaterial]] som har revolutionerat möjligheterna till person- och släkthistorisk forskning för 1900-talet.


Carl Szabad har under många år varit engagerad i släktforskarrörelsen, bland annat som styrelseledamot i [[StorStockholms Genealogiska Förening]] (SSGF). Han har varit engagerad i utgivningen av flera stora bokverk och själv bidragit med omfattande kompletteringar till dessa såsom Leonard Bygdéns ”Hernösands stifts [[herdaminne]]<ref>Szabad, Carl (red.) (2004). ''Hernösands stifts herdaminne. Supplement''. Stockholm.</ref> och ''Uppsala stifts herdaminne'', bland annat utifrån genomgångar av Vasatidens [[landskapshandlingar|fogderäkenskaper med verifikationer]]. Han har dessutom varit redaktör för det omfattande verket ''Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor'' som utgavs 2008.<ref>Szabad Carl (red.) (2008). ''Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor, ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna''. Solna. ISBN 9187676524.</ref>
==Personligt==
Szabad var på fädernet av transsylvansk-fransk släkt, och på mödernet av rent ångermanländskt ursprung.<ref>[http://www.genealogi.se/component/content/article/167-rotterarkivet/forskningsresultat/1118-mina-forfader-i-angermanland-och-rumanien Carl Szabad: "Mina förfäder (i Ångermanland och Rumänien)"] på ''[[Rötter]]'' (2000)</ref>  Han arbetade som elektroingenjör fram till 1993, då han anställdes på [[Sveriges Släktforskarförbund]]s kansli, först som administratör, sedan som kanslichef och slutligen från 2003 som projektledare åt förbundet på heltid. År 2008 övergick han till att bli konsult och digitaliseringsexpert av så kallad 'datatvätt', det vill säga kvalitetssäkring av databaser, som specialitet.
 
==Digitaliseringsprojekt==
1995 tog Szabad personligen initiativ till och genomförde i nära samarbete med ''Johan Gidlöf'' på [[Stockholms stadsarkiv]] den första versionen av cd-skivan ''[[Sveriges dödbok]]''. Skivan utgavs 1997 och innehöll persondata om alla avlidna 1968–1996. Uppgifterna hade mödosamt förts över från gamla databand med Statens personadressregister (SPAR) och Statistiska Centralbyråns Registret över totalbefolkningen (RTB). Undantar man telefonkatalogen, som tidigare hade getts ut på cd, var ''Sveriges dödbok'' den första rikstäckande och sökbara databasen baserad på digitalt arkivmaterial i Sverige. Den var samtidigt den första publiceringen av öppna data för allmänheten, långt innan EU:s Public Sector Information och den svenska Lagen om offentligt utnyttjande av information (LOI).
 
Szabad har tillsammans med Gidlöf medverkat till samtliga efterföljande versioner av ''Sveriges dödbok'', var och en med ett utökat tidsspann. I samband med [[Släktforskardagarna]] i Karlstad i augusti 2014 släpptes ytterligare en ny version på dvd vilken omfattar samtliga avlidna perioden 1901–2013; medan de mer nutida uppgifterna är hämtade från digitala källor är de äldre manuellt excerperade av volontärer i Sveriges Släktforskarförbunds mångåriga projekt [[Namn åt de döda]].
 
Szabad har dessutom antingen tagit initiativ till eller medverkat till skapandet av en rad andra stora databaser för Sveriges Släktforskarförbund och [[SVAR|Riksarkivet SVAR]], bland dem ''[[Begravda i Sverige]]'' (med uppgifter om drygt 6,4 miljoner begravda på 3000 kyrkogårdar sammanställda från kyrkogårdsförvaltningarnas gravregister), skivorna i serien ''[[Sveriges befolkning]]'' (hela den mantalsskrivna befolkningen 1880, 1890, 1900, 1910, 1970, 1980 och 1990) och ''Svenska ortnamn'' (som innehåller Lantmäteriets databas med de 403000 ortnamn som finns på Generalstabens topografiska karta).<ref>Carl Szabad: "Mina förfäder (i Ångermanland och Rumänien)" på Rötter (2000).</ref> Särskilt ''Sveriges dödbok'' och ''Begravda i Sverige'' har visat sig vara värdefulla hjälpmedel även inom andra forskningsområden som nationalekonomi. Intäkterna från skivorna har dessutom länge utgjort en betydande del av den ekonomiska basen för Sveriges Släktforskarförbunds verksamhet.
 
Szabad medverkade även som digitaliseringsexpert och redaktör för [[Riksarkivet]] och för Max Planck-institutet för demografisk forskning i ''SweCens-projektet'' liksom i det internationella demografiska projektet ''North Atlantic Population Project'' (NAPP).  
 
I praktiken har Szabad och Gidlöf genom sina digitaliseringsprojekt räddat digitala källor som antagligen annars skulle ha gått förlorade för eftervärlden som oläsbara.
 
==Redaktörskap==
Carl Szabad har i sitt arbete för Sveriges Släktforskarförbund också varit engagerad i utgivningen av flera stora bokverk, bland annat som redaktör för den utökade faksimilupplagan av ''Leonard Bygdéns'' ''Hernösands stifts [[herdaminne]]''. I denna utgåva ingår ett supplement med Szabads omfattande kompletteringar av herdaminnets uppgifter om ångermanländska präster, huvudsakligen hämtade från vasatidens fogderäkenskaper med verifikationer.<ref>Bygdén, Leonard (2004). Szabad, Carl. red. Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. "1–4". Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund; Szabad, Carl (2004). Szabad, Carl. red. Hernösands stifts herdaminne. Supplement. Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund.</ref> Han har dessutom varit redaktör för såväl faksimilutgåvan av [[Gustaf Elgenstierna]]s niobandsverk [[Den introducerade svenska adelns ättartavlor]] (1998) som det omfattande supplementet med kompletteringar och rättelser i två digra band till samma verk (2008).<ref>Szabad, Carl, & Elgenstierna, Gustaf, red (2008). Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor, ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna. "1–2". Solna: Sveriges Släktforskarförbund.</ref>
 
==Privata engagemang==
Carl Szabad har under många år varit aktiv även privat i släktforskarrörelsen, bland annat som styrelseledamot i [[StorStockholms Genealogiska Förening]] (SSGF).<ref>”StorStockholms Genealogiska Förening”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Läst 16 juli 2014.</ref> Som sådan tog han initiativ till och medverkade till skapandet av databasen ''Barnhus-Sök''. Databasen innehåller uppgifter om över 7000 barnhusbarn hämtade ur rullorna för ''Allmänna barnhuset'' och är tillgänglig på släktforskarportalen [[Rötter]].<ref>”Johan Bures släktbok”. RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Läst 2014-07-16.</ref> Han har bidragit med uppgifter ur de vasatida fogderäkenskaperna för ''Uppsala stifts herdaminne'' för Uppland. Szabad ingick dessutom i den projektgrupp som ligger bakom dvd-skivan med ''Urban Sikeborgs'' sökbara transkription och analys av [[Johan Bures släktbok]], utgiven av [[Genealogiska Föreningen]] 2014. Opublicerade är ännu hans sockengenealogi för Resele socken i Ångermanland, en kartläggning av befolkningen där från 1500-talet och framåt, samt hans diplomatarium, vilket omfattar samtliga medeltida handlingar för Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten.
 
Han medverkade för övrigt som expert i släktforskarmagasinet ''Släkthistoriskt Forum''.
 
==Utmärkelser==
Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2013 Carl Szabad [[Victor Örnbergs hederspris]]. Motiveringen inleds: ”Få enskilda har betytt så mycket för svensk släktforskning som Carl Szabad. Han har genom åren bidragit på många sätt till att släktforskare i Sverige och utomlands fått ta del av nya källor. Det vi främst tänker på är hur han bidragit till att revolutionera svensk släktforskning och dess förutsättningar genom att ta initiativ till olika cd- och dvd-produktioner med ''Sveriges dödbok'' som flaggskepp.
 
==Referenser==
<references/>
 
==Externa länkar==
*[http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=(szabad+carl)&r=&m=10&s=rc&t=v&d=libris&p=1 Carl Szabad] på Libris


Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2013 Carl Szabad [[Victor Örnbergs hederspris]]. Motiveringen inleds: ”Få enskilda har betytt så mycket för svensk släktforskning som Carl Szabad. Han har genom åren bidragit på många sätt till att släktforskare i Sverige och utomlands fått ta del av nya källor. Det vi främst tänker på är hur han bidragit till att revolutionera svensk släktforskning och dess förutsättningar genom att ta initiativ till olika cd- och dvd-produktioner med Sveriges dödbok som flaggskepp.”<ref>[http://www.genealogi.se/utmarkelser/victor-ornberg-priset/ Sveriges Släktforskarförbunds motivering till varför Carl Szabad tilldelades ''Victor Örnbergs Hederspris''.].</ref>
===Noter===
===Noter===
<references/>
<references/>


[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Szabad, Carl]]
[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Szabad, Carl]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Versionen från 6 november 2015 kl. 08.32

Carl Szabad

Carl Szilard Szabad född den 7 maj 1947 i Brännkyrka församling, Stockholm[1], död den 29 oktober 2015 i Enskede, Stockholm, var en svensk genealog, expert på digitalisering av olika typer av källor och veteran inom den svenska släktforskarrörelsen.[2]

Han var son till Szilárd Szabad och Jenny, född Aronsson. Szabad var upphovsman till ett större antal cd- och dvd-skivor med bland annat omfattande folkbokföringsmaterial som har revolutionerat möjligheterna till person- och släkthistorisk forskning för 1900-talet.

Personligt

Szabad var på fädernet av transsylvansk-fransk släkt, och på mödernet av rent ångermanländskt ursprung.[3] Han arbetade som elektroingenjör fram till 1993, då han anställdes på Sveriges Släktforskarförbunds kansli, först som administratör, sedan som kanslichef och slutligen från 2003 som projektledare åt förbundet på heltid. År 2008 övergick han till att bli konsult och digitaliseringsexpert av så kallad 'datatvätt', det vill säga kvalitetssäkring av databaser, som specialitet.

Digitaliseringsprojekt

1995 tog Szabad personligen initiativ till och genomförde i nära samarbete med Johan GidlöfStockholms stadsarkiv den första versionen av cd-skivan Sveriges dödbok. Skivan utgavs 1997 och innehöll persondata om alla avlidna 1968–1996. Uppgifterna hade mödosamt förts över från gamla databand med Statens personadressregister (SPAR) och Statistiska Centralbyråns Registret över totalbefolkningen (RTB). Undantar man telefonkatalogen, som tidigare hade getts ut på cd, var Sveriges dödbok den första rikstäckande och sökbara databasen baserad på digitalt arkivmaterial i Sverige. Den var samtidigt den första publiceringen av öppna data för allmänheten, långt innan EU:s Public Sector Information och den svenska Lagen om offentligt utnyttjande av information (LOI).

Szabad har tillsammans med Gidlöf medverkat till samtliga efterföljande versioner av Sveriges dödbok, var och en med ett utökat tidsspann. I samband med Släktforskardagarna i Karlstad i augusti 2014 släpptes ytterligare en ny version på dvd vilken omfattar samtliga avlidna perioden 1901–2013; medan de mer nutida uppgifterna är hämtade från digitala källor är de äldre manuellt excerperade av volontärer i Sveriges Släktforskarförbunds mångåriga projekt Namn åt de döda.

Szabad har dessutom antingen tagit initiativ till eller medverkat till skapandet av en rad andra stora databaser för Sveriges Släktforskarförbund och Riksarkivet SVAR, bland dem Begravda i Sverige (med uppgifter om drygt 6,4 miljoner begravda på 3000 kyrkogårdar sammanställda från kyrkogårdsförvaltningarnas gravregister), skivorna i serien Sveriges befolkning (hela den mantalsskrivna befolkningen 1880, 1890, 1900, 1910, 1970, 1980 och 1990) och Svenska ortnamn (som innehåller Lantmäteriets databas med de 403000 ortnamn som finns på Generalstabens topografiska karta).[4] Särskilt Sveriges dödbok och Begravda i Sverige har visat sig vara värdefulla hjälpmedel även inom andra forskningsområden som nationalekonomi. Intäkterna från skivorna har dessutom länge utgjort en betydande del av den ekonomiska basen för Sveriges Släktforskarförbunds verksamhet.

Szabad medverkade även som digitaliseringsexpert och redaktör för Riksarkivet och för Max Planck-institutet för demografisk forskning i SweCens-projektet liksom i det internationella demografiska projektet North Atlantic Population Project (NAPP).

I praktiken har Szabad och Gidlöf genom sina digitaliseringsprojekt räddat digitala källor som antagligen annars skulle ha gått förlorade för eftervärlden som oläsbara.

Redaktörskap

Carl Szabad har i sitt arbete för Sveriges Släktforskarförbund också varit engagerad i utgivningen av flera stora bokverk, bland annat som redaktör för den utökade faksimilupplagan av Leonard Bygdéns Hernösands stifts herdaminne. I denna utgåva ingår ett supplement med Szabads omfattande kompletteringar av herdaminnets uppgifter om ångermanländska präster, huvudsakligen hämtade från vasatidens fogderäkenskaper med verifikationer.[5] Han har dessutom varit redaktör för såväl faksimilutgåvan av Gustaf Elgenstiernas niobandsverk Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1998) som det omfattande supplementet med kompletteringar och rättelser i två digra band till samma verk (2008).[6]

Privata engagemang

Carl Szabad har under många år varit aktiv även privat i släktforskarrörelsen, bland annat som styrelseledamot i StorStockholms Genealogiska Förening (SSGF).[7] Som sådan tog han initiativ till och medverkade till skapandet av databasen Barnhus-Sök. Databasen innehåller uppgifter om över 7000 barnhusbarn hämtade ur rullorna för Allmänna barnhuset och är tillgänglig på släktforskarportalen Rötter.[8] Han har bidragit med uppgifter ur de vasatida fogderäkenskaperna för Uppsala stifts herdaminne för Uppland. Szabad ingick dessutom i den projektgrupp som ligger bakom dvd-skivan med Urban Sikeborgs sökbara transkription och analys av Johan Bures släktbok, utgiven av Genealogiska Föreningen 2014. Opublicerade är ännu hans sockengenealogi för Resele socken i Ångermanland, en kartläggning av befolkningen där från 1500-talet och framåt, samt hans diplomatarium, vilket omfattar samtliga medeltida handlingar för Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten.

Han medverkade för övrigt som expert i släktforskarmagasinet Släkthistoriskt Forum.

Utmärkelser

Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2013 Carl Szabad Victor Örnbergs hederspris. Motiveringen inleds: ”Få enskilda har betytt så mycket för svensk släktforskning som Carl Szabad. Han har genom åren bidragit på många sätt till att släktforskare i Sverige och utomlands fått ta del av nya källor. Det vi främst tänker på är hur han bidragit till att revolutionera svensk släktforskning och dess förutsättningar genom att ta initiativ till olika cd- och dvd-produktioner med Sveriges dödbok som flaggskepp.

Referenser

  1. StockholmSveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00. Utg. Svensk Arkivinformation (SVAR), Riksarkivet (2011).
  2. Uppgifterna i denna artikel är, om inget annat anges, hämtade från Svenska Wikipedia och vidare från Sikeborg, Urban (2013). Skogsjö, Håkan. red. ”I släktforskningens tjänst. Carl Szabad berättar historien om den digitala revolutionen”. Släktforskarnas årsbok (Solna: Sveriges Släktforskarförbund): sid. 29–62.. ISSN (ISBN 978-91-87676-77-2 0280-3984 (ISBN 978-91-87676-77-2.
  3. Carl Szabad: "Mina förfäder (i Ångermanland och Rumänien)"Rötter (2000)
  4. Carl Szabad: "Mina förfäder (i Ångermanland och Rumänien)" på Rötter (2000).
  5. Bygdén, Leonard (2004). Szabad, Carl. red. Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. "1–4". Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund; Szabad, Carl (2004). Szabad, Carl. red. Hernösands stifts herdaminne. Supplement. Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund.
  6. Szabad, Carl, & Elgenstierna, Gustaf, red (2008). Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor, ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna. "1–2". Solna: Sveriges Släktforskarförbund.
  7. ”StorStockholms Genealogiska Förening”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Läst 16 juli 2014.
  8. ”Johan Bures släktbok”. RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Läst 2014-07-16.

Externa länkar

Noter