Carl Szabad: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 28: Rad 28:
==Utmärkelser==
==Utmärkelser==
Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2013 Carl Szabad [[Victor Örnbergs hederspris]]. Motiveringen inleds: ”Få enskilda har betytt så mycket för svensk släktforskning som Carl Szabad. Han har genom åren bidragit på många sätt till att släktforskare i Sverige och utomlands fått ta del av nya källor. Det vi främst tänker på är hur han bidragit till att revolutionera svensk släktforskning och dess förutsättningar genom att ta initiativ till olika cd- och dvd-produktioner med ''Sveriges dödbok'' som flaggskepp.
Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2013 Carl Szabad [[Victor Örnbergs hederspris]]. Motiveringen inleds: ”Få enskilda har betytt så mycket för svensk släktforskning som Carl Szabad. Han har genom åren bidragit på många sätt till att släktforskare i Sverige och utomlands fått ta del av nya källor. Det vi främst tänker på är hur han bidragit till att revolutionera svensk släktforskning och dess förutsättningar genom att ta initiativ till olika cd- och dvd-produktioner med ''Sveriges dödbok'' som flaggskepp.
==Referenser==
<references/>


==Externa länkar==
==Externa länkar==

Versionen från 6 november 2015 kl. 08.47

Carl Szabad

Carl Szilard Szabad född den 7 maj 1947 i Brännkyrka församling, Stockholm[1], död den 29 oktober 2015 i Enskede, Stockholm, var en svensk genealog, expert på digitalisering av olika typer av källor och veteran inom den svenska släktforskarrörelsen.[2]

Han var son till Szilárd Szabad och Jenny, född Aronsson. Szabad var upphovsman till ett större antal cd- och dvd-skivor med bland annat omfattande folkbokföringsmaterial som har revolutionerat möjligheterna till person- och släkthistorisk forskning för 1900-talet.

Personligt

Szabad var på fädernet av transsylvansk-fransk släkt, och på mödernet av rent ångermanländskt ursprung.[3] Han arbetade som elektroingenjör fram till 1993, då han anställdes på Sveriges Släktforskarförbunds kansli, först som administratör, sedan som kanslichef och slutligen från 2003 som projektledare åt förbundet på heltid. År 2008 övergick han till att bli konsult och digitaliseringsexpert av så kallad 'datatvätt', det vill säga kvalitetssäkring av databaser, som specialitet.

Digitaliseringsprojekt

1995 tog Szabad personligen initiativ till och genomförde i nära samarbete med Johan GidlöfStockholms stadsarkiv den första versionen av cd-skivan Sveriges dödbok. Skivan utgavs 1997 och innehöll persondata om alla avlidna 1968–1996. Uppgifterna hade mödosamt förts över från gamla databand med Statens personadressregister (SPAR) och Statistiska Centralbyråns Registret över totalbefolkningen (RTB). Undantar man telefonkatalogen, som tidigare hade getts ut på cd, var Sveriges dödbok den första rikstäckande och sökbara databasen baserad på digitalt arkivmaterial i Sverige. Den var samtidigt den första publiceringen av öppna data för allmänheten, långt innan EU:s Public Sector Information och den svenska Lagen om offentligt utnyttjande av information (LOI).

Szabad har tillsammans med Gidlöf medverkat till samtliga efterföljande versioner av Sveriges dödbok, var och en med ett utökat tidsspann. I samband med Släktforskardagarna i Karlstad i augusti 2014 släpptes ytterligare en ny version på dvd vilken omfattar samtliga avlidna perioden 1901–2013; medan de mer nutida uppgifterna är hämtade från digitala källor är de äldre manuellt excerperade av volontärer i Sveriges Släktforskarförbunds mångåriga projekt Namn åt de döda.

Szabad har dessutom antingen tagit initiativ till eller medverkat till skapandet av en rad andra stora databaser för Sveriges Släktforskarförbund och Riksarkivet SVAR, bland dem Begravda i Sverige (med uppgifter om drygt 6,4 miljoner begravda på 3000 kyrkogårdar sammanställda från kyrkogårdsförvaltningarnas gravregister), skivorna i serien Sveriges befolkning (hela den mantalsskrivna befolkningen 1880, 1890, 1900, 1910, 1970, 1980 och 1990) och Svenska ortnamn (som innehåller Lantmäteriets databas med de 403000 ortnamn som finns på Generalstabens topografiska karta). Särskilt Sveriges dödbok och Begravda i Sverige har visat sig vara värdefulla hjälpmedel även inom andra forskningsområden som nationalekonomi. Intäkterna från skivorna har dessutom länge utgjort en betydande del av den ekonomiska basen för Sveriges Släktforskarförbunds verksamhet.

Szabad medverkade även som digitaliseringsexpert och redaktör för Riksarkivet och för Max Planck-institutet för demografisk forskning i SweCens-projektet liksom i det internationella demografiska projektet North Atlantic Population Project (NAPP).

I praktiken har Szabad och Gidlöf genom sina digitaliseringsprojekt räddat digitala källor som antagligen annars skulle ha gått förlorade för eftervärlden som oläsbara.

Redaktörskap

Carl Szabad har i sitt arbete för Sveriges Släktforskarförbund också varit engagerad i utgivningen av flera stora bokverk, bland annat som redaktör för den utökade faksimilupplagan av Leonard Bygdéns Hernösands stifts herdaminne. I denna utgåva ingår ett supplement med Szabads omfattande kompletteringar av herdaminnets uppgifter om ångermanländska präster, huvudsakligen hämtade från vasatidens fogderäkenskaper med verifikationer.[4] Han har dessutom varit redaktör för såväl faksimilutgåvan av Gustaf Elgenstiernas niobandsverk Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1998) som det omfattande supplementet med kompletteringar och rättelser i två digra band till samma verk (2008).[5]

Privata engagemang

Carl Szabad har under många år varit aktiv även privat i släktforskarrörelsen, bland annat som styrelseledamot i StorStockholms Genealogiska Förening (SSGF).[6] Som sådan tog han initiativ till och medverkade till skapandet av databasen Barnhus-Sök. Databasen innehåller uppgifter om över 7000 barnhusbarn hämtade ur rullorna för Allmänna barnhuset och är tillgänglig på släktforskarportalen Rötter.[7] Han har bidragit med uppgifter ur de vasatida fogderäkenskaperna för Uppsala stifts herdaminne för Uppland. Szabad ingick dessutom i den projektgrupp som ligger bakom dvd-skivan med Urban Sikeborgs sökbara transkription och analys av Johan Bures släktbok, utgiven av Genealogiska Föreningen 2014. Opublicerade är ännu hans sockengenealogi för Resele socken i Ångermanland, en kartläggning av befolkningen där från 1500-talet och framåt, samt hans diplomatarium, vilket omfattar samtliga medeltida handlingar för Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten.

Han medverkade för övrigt som expert i släktforskarmagasinet Släkthistoriskt Forum.

Utmärkelser

Sveriges Släktforskarförbund tilldelade 2013 Carl Szabad Victor Örnbergs hederspris. Motiveringen inleds: ”Få enskilda har betytt så mycket för svensk släktforskning som Carl Szabad. Han har genom åren bidragit på många sätt till att släktforskare i Sverige och utomlands fått ta del av nya källor. Det vi främst tänker på är hur han bidragit till att revolutionera svensk släktforskning och dess förutsättningar genom att ta initiativ till olika cd- och dvd-produktioner med Sveriges dödbok som flaggskepp.

Externa länkar

Noter

  1. StockholmSveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00. Utg. Svensk Arkivinformation (SVAR), Riksarkivet (2011).
  2. Uppgifterna i denna artikel är, om inget annat anges, hämtade från Svenska Wikipedia och vidare från Sikeborg, Urban (2013). Skogsjö, Håkan. red. ”I släktforskningens tjänst. Carl Szabad berättar historien om den digitala revolutionen”. Släktforskarnas årsbok (Solna: Sveriges Släktforskarförbund): sid. 29–62.. ISSN (ISBN 978-91-87676-77-2 0280-3984 (ISBN 978-91-87676-77-2.
  3. Carl Szabad: "Mina förfäder (i Ångermanland och Rumänien)"Rötter (2000)
  4. Bygdén, Leonard (2004). Szabad, Carl. red. Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. "1–4". Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund; Szabad, Carl (2004). Szabad, Carl. red. Hernösands stifts herdaminne. Supplement. Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund.
  5. Szabad, Carl, & Elgenstierna, Gustaf, red (2008). Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor, ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna. "1–2". Solna: Sveriges Släktforskarförbund.
  6. ”StorStockholms Genealogiska Förening”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Läst 16 juli 2014.
  7. ”Johan Bures släktbok”. RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Läst 2014-07-16.