Bouppteckning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(kat.)
 
(7 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 4: Rad 4:


==Historik==
==Historik==
Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokoll och person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven. Landsarkivet i Härnösand, t.ex. har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från.
[[Fil:Bouppteckningssida.jpg|400px|right|Exempel på sida ur bouppteckning.]]
Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen ([[häradsrätt]] eller [[rådhusrätt]]). I bouppteckningen finns förutom information om ''arvingars namn'' och ''bostadsort'' detaljerade ''uppgifter om boets fasta egendom och lösöre'' liksom ''fordringar och skulder''. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i [[domstolsarkiv]]en men kan i vissa fall vara sammanbundna med [[småprotokoll]]en. Sökingångar till bouppteckningarna är [[bouppteckningsprotokoll]] och person- och ortsregister som upprättats vid [[landsarkiv]]en. Landsarkivet i Härnösand, t.ex. har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från.


För att den kvarvarande maken/makan skulle kunna gifta om sig och det fanns barn, krävdes att bouppteckningen uppvisades före vigsel och att  barnen fått sig tilldelade sin rätt (gällde även före 1734). Därför kan ibland en kopia på bouppteckningar även finnas i kyrkoarkivet (t.ex. Malung).
För att en avlidens kvarvarande make/maka skulle kunna gifta om sig och det fanns barn, krävdes att bouppteckningen uppvisades före vigsel och att  barnen fått sig tilldelade sin rätt genom s.k. ''avvittring'' (gällde även före 1734). Därför kan ibland en kopia på bouppteckningar även finnas i [[kyrkoarkiv]]et (t.ex. Malung, Mora, etc.).
Bouppteckning eller snarare boteckning kunde även upprättas under livstiden, om gården skulle överlåtas till något barn. Därigenom betalades fattigprocenten redan då och vid senare dödsfall kunde boet vara tomt och ingen bouppteckning gjorde. Ibland förekommer också att en gemensam bouppteckningen gjordes i samband med den sista makens/makans död (oftast barnlösa par).  
 
Bouppteckning eller snarare boteckning kunde även upprättas under livstiden, om gården skulle överlåtas till något barn. Därigenom betalades fattigprocenten redan då och vid senare dödsfall kunde boet vara tomt och ingen bouppteckning gjordes. Ibland förekommer också att en gemensam bouppteckningen gjordes i samband med den sista makens/makans död (oftast barnlösa par).  
Boteckning kunde även upprättas då något bolag övertog gården och förra ägaren blev landbonde på gården (även utan konkurs).
Boteckning kunde även upprättas då något bolag övertog gården och förra ägaren blev landbonde på gården (även utan konkurs).
Äldre bouppteckningar är oftast mera sumariska och inte så utförliga som efter 1734.
Äldre bouppteckningar är oftast mera sumariska och inte så utförliga som efter 1734.


Bouppteckningar efter adliga personer finns i hovrättens arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten.
Bouppteckningar efter adliga personer finns i [[hovrätten]]s arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten.


==Nuvarande bestämmelser i Sverige==
==Nuvarande bestämmelser i Sverige==
Rad 25: Rad 27:


==Bouppteckningens betydelse för släktforskaren==
==Bouppteckningens betydelse för släktforskaren==
(Här behövs fyllas på.)
Förutom uppgifter om ''dödsbodelägarna'' (namn och ibland hemvist), dvs. änkan/änkemannen, barnen eller närmaste anhöriga, så får man en bra bild över hur hemmet såg ut under en viss tid. Här förekommer noga specificerat föremål efter föremål, som t.ex. ''kläder'', ''redskap'', ''husgeråd'' av olika slag, vilket ger en levande bild av hur personerna i hushållet levde - om de var fattiga eller välbeställda, om de rökte eller hade bisysslor, ''kreatur'', ''fastigheter'', dvs jordegendomar och byggnader (ibland kan en uppgift om hel- eller delägarskap i fastighet annan plats skvallra om okänt släktskap eller härkomst), ''fordringar'' eller ''skulder'' (vilket också kan avslöja släktskap eller härkomst), samt om man betalt sin ålagda fattigprocent (en form av skatt) eller ej. Kort sagt, bouppteckningen är den bästa källan till att komplettera de torra uppgifter om födelse-, vigsel- och dödsdatum, man annars får nöja sig med vad gäller förfädernas liv.


==Historik==
I nättidningen [[Rötter]] får vi följande motivering till bouppteckningarnas nytta för släktforskare: ''Bouppteckningarna var förr i tiden mycket mer detaljerade än dagens summariska redogörelser över en avlidens kvarlåtenskap. Nästan varenda pinal finns specificerad. Bilden av en förfader får onekligen skarpare konturer om man vet att han åkte till kyrkan i en "gammal skäskärra" bakom ett "gult sto", klädd i långbyxor, väst, kravatt, vantar och stövlar. Utanpå alltsammans hade han en "mörkblå kapprock", i västfickan satt ett av hans två "silfverfickur" och i mungipan hängde en "silfverbeslagen sjöskumspipa".''


==Fakta==
En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Det upprättades dock bouppteckningar tidigare än så, särskilt i städerna. En av bouppteckningarnas historiska funktioner var att man utifrån behållningen i boet räknade ut hur mycket av kvarlåtenskapen som skulle tillfalla det allmänna.  
En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Det upprättades dock bouppteckningar tidigare än så, särskilt i städerna. En av bouppteckningarnas historiska funktioner var att man utifrån behållningen i boet räknade ut hur mycket av kvarlåtenskapen som skulle tillfalla det allmänna.  


Rad 34: Rad 37:


==Bouppteckning i andra länder==
==Bouppteckning i andra länder==
:* Engelska = Probate
:* Engelska = Probate
:* Spanska = Expedientes sucesorios
:* Spanska = Expedientes sucesorios (Sucesión por causa de muerte)
:* Finska = Perunkirjoitus
:* Finska = Perunkirjoitus
:* Danska = Skifteprotokol<ref>[http://www.sa.dk/content/dk/mest_brugte_arkivalier/sadan_bruger_du_de_mest_brugte_arkivalier/skifteprotokoller_-_en_vejledning Skifteprotokoller - en vejledning, Statens Arkiver]</ref>
:* Norska = Skifteprotokol
:* Tyska = Nachlassgericht
:* Franska = Déclaration de succession


==Externa länkar==
==Externa länkar==
:* [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=7899&ptid=0 Riksarkivet»Använd arkiven»Vad finns i arkiven?»Historier ur arkiven»Bouppteckningar]
:* [http://www.genealogi.se/vastergotland/art104.htm Bouppteckningar och folkets näringar]
:* [http://www.genealogi.se/vastergotland/art104.htm Bouppteckningar och folkets näringar]


==Att läsa==
==Att läsa==
:* '''Släktforskarens ordbok : nyckeln till bouppteckningar''' av Barbro Lunsjö (I Släktforskarens ordbok 1; nyckeln till bouppteckningar får du förklaringar till gamla ord som inte längre finns i vanliga ordböcker. Det är ord för föremål eller begrepp. Vissa ord har flera betydelser. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt de flesta med ursprung från 1700- och 1800-talen i Sverige och i det svenskspråkiga Finland.)
:* '''Släktforskarens ordbok : nyckeln till bouppteckningar''' av Barbro Lunsjö (I Släktforskarens ordbok 1; nyckeln till bouppteckningar får du förklaringar till gamla ord som inte längre finns i vanliga ordböcker. Det är ord för föremål eller begrepp. Vissa ord har flera betydelser. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt de flesta med ursprung från 1700- och 1800-talen i Sverige och i det svenskspråkiga Finland.)
----
<references/>


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Källor att börja med]]
[[Kategori:Källor att börja med]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]

Nuvarande version från 12 december 2012 kl. 09.38

En bouppteckning är en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall och vid konkurs.

Även aktiviteten att upprätta handlingen kallas bouppteckning, liksom själva den skriftliga handling i vilken bouppteckningen är återgiven.

Historik

Exempel på sida ur bouppteckning.

Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokoll och person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven. Landsarkivet i Härnösand, t.ex. har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från.

För att en avlidens kvarvarande make/maka skulle kunna gifta om sig och det fanns barn, krävdes att bouppteckningen uppvisades före vigsel och att barnen fått sig tilldelade sin rätt genom s.k. avvittring (gällde även före 1734). Därför kan ibland en kopia på bouppteckningar även finnas i kyrkoarkivet (t.ex. Malung, Mora, etc.).

Bouppteckning eller snarare boteckning kunde även upprättas under livstiden, om gården skulle överlåtas till något barn. Därigenom betalades fattigprocenten redan då och vid senare dödsfall kunde boet vara tomt och ingen bouppteckning gjordes. Ibland förekommer också att en gemensam bouppteckningen gjordes i samband med den sista makens/makans död (oftast barnlösa par). Boteckning kunde även upprättas då något bolag övertog gården och förra ägaren blev landbonde på gården (även utan konkurs). Äldre bouppteckningar är oftast mera sumariska och inte så utförliga som efter 1734.

Bouppteckningar efter adliga personer finns i hovrättens arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten.

Nuvarande bestämmelser i Sverige

Bouppteckning skall förrättas inom tre månader från dödsfallet och inlämnas till Skatteverket inom en månad från själva bouppteckningsförrättningen - bouppteckningen skall alltså lämnas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Om tillgångarna efter den avlidne endast räcker till begravningen och kostnader på grund av själva dödsfallet och inte omfattar någon fast egendom kan bouppteckningen ersättas av dödsboanmälan som inlämnas till kommunens socialnämnd.

Bouppteckningen har (sedan arvsskatten avskaffades) en civilrättslig betydelse för att fastställa vilka som är den avlidnes efterlevande och arvsberättigade släktingar samt den avlidnes egendom på dödsdagen liksom förekomsten av testamente och andra omständigheter av betydelse för arvet efter den avlidne. När bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket ligger den till grund för bodelning mellan den avlidne och dennes maka på grund av äktenskapets upplösning vid dödsfallet och för skiftet mellan arvingarna av den avlidnes kvarlåtenskap (arvskiftet) sedan bodelning har skett. Bodelning sker också för sambo när någon av de samboende har förvärvat bostad eller bohag för gemensamt bruk.

Dödsbodelägarna skall bestämma tid och datum för bouppteckningsförrättningen och utse två "gode män" som skall förrätta bouppteckningen, bouppteckningsförrättarna. Bouppteckningar förrättas vanligen av särskilda handläggare och jurister på begravningsbyråer, banker, juridiska byråer eller advokatbyråer men dödsbodelägarna får enligt lagen utse vilka två personer som helst som är "kunniga och trovärdiga". Efterlevande make och arvsberättigade släktingar skall kallas till bouppteckningsförrättningen i god tid. En dödsbodelägare kan dock lämna fullmakt för någon annan att närvara vid bouppteckningen i hans ställe och är överhuvudtaget inte skyldig att infinna sig. Den som vårdar egendomen eller för övrigt bäst känner till boet skall vara bouppgivare, vilken lämnar uppgifter om boet och sedan intygar sina uppgifter på heder och samvete i bouppteckningshandlingen. Efterlevande make och övriga delägare är också skyldiga att lämna upplysningar även om de inte har varit närvarande vid själva förrättningen.

Bouppteckningsförrättarna intygar i bouppteckningshandligen "att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd". I praktiken brukar bouppteckningsförrättarna få de uppgifter som behövs av bouppgivaren och de andra dödsbodelägarna vid själva förrättningen så att de själva med dödsboets fullmakt och löpande kontakt kan närmare utreda den avlidnes förhållanden på dödsdagen hos myndigheter, banker, försäkringsbolag och andra institutioner där den avlidne har varit aktuell samt värdera övrig lös egendom och sammanställa alla uppgifter i själva bouppteckningshandlingen. När bouppteckningshandlingen är klar skall den inges till Skatteverket av en ingivare, som därmed står som kontaktman hos Skatteverket och återfår bouppteckningen när den är registrerad. Vanligen är ingivaren en av bouppteckningsförrättarna.

Om en ny tillgång eller skuld eller annan felaktighet blir känd efter det att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket skall en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad. Om tilläggsbouppteckning gäller i tillämpliga delar detsamma som för bouppteckning.

Bouppteckningens betydelse för släktforskaren

Förutom uppgifter om dödsbodelägarna (namn och ibland hemvist), dvs. änkan/änkemannen, barnen eller närmaste anhöriga, så får man en bra bild över hur hemmet såg ut under en viss tid. Här förekommer noga specificerat föremål efter föremål, som t.ex. kläder, redskap, husgeråd av olika slag, vilket ger en levande bild av hur personerna i hushållet levde - om de var fattiga eller välbeställda, om de rökte eller hade bisysslor, kreatur, fastigheter, dvs jordegendomar och byggnader (ibland kan en uppgift om hel- eller delägarskap i fastighet på annan plats skvallra om okänt släktskap eller härkomst), fordringar eller skulder (vilket också kan avslöja släktskap eller härkomst), samt om man betalt sin ålagda fattigprocent (en form av skatt) eller ej. Kort sagt, bouppteckningen är den bästa källan till att komplettera de torra uppgifter om födelse-, vigsel- och dödsdatum, man annars får nöja sig med vad gäller förfädernas liv.

I nättidningen Rötter får vi följande motivering till bouppteckningarnas nytta för släktforskare: Bouppteckningarna var förr i tiden mycket mer detaljerade än dagens summariska redogörelser över en avlidens kvarlåtenskap. Nästan varenda pinal finns specificerad. Bilden av en förfader får onekligen skarpare konturer om man vet att han åkte till kyrkan i en "gammal skäskärra" bakom ett "gult sto", klädd i långbyxor, väst, kravatt, vantar och stövlar. Utanpå alltsammans hade han en "mörkblå kapprock", i västfickan satt ett av hans två "silfverfickur" och i mungipan hängde en "silfverbeslagen sjöskumspipa".

Fakta

En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Det upprättades dock bouppteckningar tidigare än så, särskilt i städerna. En av bouppteckningarnas historiska funktioner var att man utifrån behållningen i boet räknade ut hur mycket av kvarlåtenskapen som skulle tillfalla det allmänna.

Från början till den 30 juni 2001 inregistrerades bouppteckningar vid domstolarna, normalt vid tingsrätterna och de äldre motsvarigheterna till dessa. Adelns bouppteckningar inregistrerades vid hovrätterna fram till 1916. Alla bouppteckningar från domstolarna har förts över till landsarkiven.

Bouppteckning i andra länder

  • Engelska = Probate
  • Spanska = Expedientes sucesorios (Sucesión por causa de muerte)
  • Finska = Perunkirjoitus
  • Danska = Skifteprotokol[1]
  • Norska = Skifteprotokol
  • Tyska = Nachlassgericht
  • Franska = Déclaration de succession

Externa länkar

Att läsa

  • Släktforskarens ordbok : nyckeln till bouppteckningar av Barbro Lunsjö (I Släktforskarens ordbok 1; nyckeln till bouppteckningar får du förklaringar till gamla ord som inte längre finns i vanliga ordböcker. Det är ord för föremål eller begrepp. Vissa ord har flera betydelser. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt de flesta med ursprung från 1700- och 1800-talen i Sverige och i det svenskspråkiga Finland.)