Börd

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Börd har använts med skiftande betydelse beroende på sammanhang men vanligast i samband med härstamning eller bördsrätt.

Börd i samband med jordägande

Som juridisk term har börd främst använts i två betydelser:

  1. släktingars latenta rätt att lösa in arvejord som blir till salu, där med bördeman avses en släkting som kan göra anspråk på arvejorden;
  2. faktisk äganderätt till arvejord, där bördemannen är den som innehar jorden.

Denna rätt kallas också bördsrätt. Börden i dessa betydelser är alltså förknippad med ett fysiskt, ekonomiskt kapital i form av jordegendom.

Börd som symboliskt kapital

Börd betecknar även härstamning, särskilt med tanke på den rang eller de rättigheter som någon kunde åtnjuta på grund av denna. Börd i denna senare mening skulle kunna definieras som härstamning som upplevs som förnäm och som faktiskt eller potentiellt höjer individens sociala status.

Även om landslagen enbart förknippade frälse med fullgörande av rusttjänst fanns redan under medeltiden i praktiken en aristokrati som utgjorde en bördsadel, där den förnäma härstamningen upprätthölls och fungerade som ett symboliskt kapital. Börden som underlag för adelskap infördes dock formellt först i och med 1569 års adelsprivilegier. Enligt dessa räknades enbart den person som adlig som var född av en adlig far eller som hade adlats och fått sköldebrev av kunglig nåd. Börden kom att bli en viktig segregerande faktor och användes under 1600-talet för att motivera rätt till försteg och privilegier. Att hävda släktskap med en förnäm och uråldrig släkt blev ett sätt att markera sin exklusivitet gentemot såväl de ofrälse stånden som det stora antal släkter som adlades under 1600-talets andra del. Under frihetstiden på 1700-talet kom frågan om börd kontra meriter som kriterium för ämbetstillsättningar och privilegier att bli ett starkt konfliktämne. Det stora antalet glädjegenealogier från 1500-, 1600- och 1700-talen har ofta tillkommit för att tillskriva någon enskild person eller släkt en högre börd och därmed en högre social status.

Referenser

  • Winberg, Christer (1985). Grenverket: studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier. Stockholm. Utg. av Institutet för rättshistorisk forskning.
  • Sikeborg, Urban. Om den goda bördens betydelse under stormaktstid och frihetstid, Svensk genealogisk tidskrift 2011:1. Även upplagd i utökad version på academia.edu (2013-03-25).
  • Svenska akademiens ordbok, uppslagsord Börd (substantiv 1), särskilt betydelserna 10 och 12.