Österrike: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
(Kompletterande länkar.)
Rad 4: Rad 4:
==Släktforskning i Österrike==
==Släktforskning i Österrike==


Man bör alltid börja sin forskning i den personliga miljön för att om möjligt hitta dokument eller annat som innehåller uppgifter om förfäder och släktingar. Det kan vara [[dopattester]], [[vigselbevis]] eller [[dödsattester]], men även andra dokument kan vara av intresse för släktforskning (foton, personliga anteckningar, handlingar rörande markinnehav). Genom att komplettera med berättelser från anhöriga kan man på det sättet oftast skapa en tillfredsställande [[stamtavla]] som utgångspunkt.
Man bör alltid börja sin forskning i den personliga miljön för att om möjligt hitta dokument eller annat som innehåller uppgifter om förfäder och släktingar. Det kan vara [[dopattest]]er, [[vigselbevis]] eller [[dödsattest]]er, men även andra dokument kan vara av intresse för släktforskning (foton, personliga anteckningar, handlingar rörande markinnehav). Genom att komplettera med berättelser från anhöriga kan man på det sättet oftast skapa en tillfredsställande [[stamtavla]] som utgångspunkt.


===Släktforskning i kyrkböcker<ref>''Fritt översatt från hemsidan för'' '''Diözesanarchiv St. Pölten''': http://dasp.kirche.at/einfuehrung</ref>===
===Släktforskning i kyrkböcker<ref>''Fritt översatt från hemsidan för'' '''Diözesanarchiv St. Pölten''': http://dasp.kirche.at/einfuehrung</ref>===


Den mest värdefulla källan för släktforskning är '''[[kyrkböcker]]na''' ''(Kirchenbücher)'', där kyrkans ceremonier för dop, vigsel och begravning dokumenterades. Dop- och vigselböckerna började föras enligt bestämmelserna i Rådet av Trent (1545-1563), medan '''[[dödböcker]]na''' ''(Sterbebücher)'' går tillbaka till ''"Roman Ritual"'' av 1614. Endast i mycket få fall har uppgifter från 1500-talet överlevt, förutom inkonsekvent skrivning av respektive församlingspräster i början har också krigiska händelser och bränder orsakat ofullständig dokumentation. Fullständiga kyrkböcker finns därför i Österrike först från början av 1600-talet.
Den mest värdefulla källan för släktforskning är '''[[kyrkböcker]]na''' ''(Kirchenbücher)'', där kyrkans ceremonier för dop, vigsel och begravning dokumenterades. Dop- och vigselböckerna började föras enligt bestämmelserna i Rådet av Trent (1545-1563), medan '''[[Dödbok|dödböckerna]]''' ''(Sterbebücher)'' går tillbaka till ''"Roman Ritual"'' av 1614. Endast i mycket få fall har uppgifter från 1500-talet överlevt, förutom inkonsekvent skrivning av respektive församlingspräster i början har också krigiska händelser och bränder orsakat ofullständig dokumentation. Fullständiga kyrkböcker finns därför i Österrike först från början av 1600-talet.


Uppgifterna i kyrkböckerna är olika i stil, eftersom - främst i början - det inte fanns enhetliga riktlinjer; kortfattade och enkla skrivningar dominerade därför i början. Det bör även påpekas att i de två första århundradena av registrering (nästan enbart) dop- och begravningsdatum, men inte födelse- och dödsdatum togs med, det infördes ca 1770/1780. Vid den tiden gavs även kyrkböckerna en ny form där de olika uppgifterna delades upp i sektioner. Intressant för släkthistoriker är att ''kejsarinnan Maria Theresa'' år 1770 ledde införandet av '''Hus-(släkt)nummer''' som från det datumet också finns i '''''Matriks''''' ''(kyrkoböcker)''.
Uppgifterna i kyrkböckerna är olika i stil, eftersom - främst i början - det inte fanns enhetliga riktlinjer; kortfattade och enkla skrivningar dominerade därför i början. Det bör även påpekas att i de två första århundradena av registrering (nästan enbart) dop- och begravningsdatum, men inte födelse- och dödsdatum togs med, det infördes ca 1770/1780. Vid den tiden gavs även kyrkböckerna en ny form där de olika uppgifterna delades upp i sektioner. Intressant för släkthistoriker är att ''kejsarinnan Maria Theresa'' år 1770 ledde införandet av '''Hus-(släkt)nummer''' som från det datumet också finns i '''''Matriks''''' ''(kyrkoböcker)''.
   
   
Det är värt att nämna det faktum att böckerna under 2: a hälften av 1700-talet delvis fördes efter plats eller '''Rotten'''.(rote?)
Det är värt att nämna det faktum att böckerna under 2: a hälften av 1700-talet delvis fördes efter plats eller '''Rotten'''.(rote?)
I bästa fall innehåller [[dopregistren]] uppgifter om födelse- och/eller dop av barnet och dess föräldrar och [[faddrar]] (namn, adress och yrke). [[Vigselböcker]] berättar om hustrun (hemvist, yrke, ålder), hennes föräldrar och vittnen och äktenskapet i sig, [[dödböcker]] däremot om den avlidne (dödsorsak, ålder, bosättning, plats för begravningen). I de flesta fall omnämns också den/de präster som officierar.  
I bästa fall innehåller dopregistren uppgifter om födelse- och/eller dop av barnet och dess föräldrar och [[faddrar]] (namn, adress och yrke). [[Vigselbok|Vigselböcker]] berättar om hustrun (hemvist, yrke, ålder), hennes föräldrar och vittnen och äktenskapet i sig, [[dödbok|dödböcker]] däremot om den avlidne (dödsorsak, ålder, bosättning, plats för begravningen). I de flesta fall omnämns också den/de präster som officierar.  


Sedan början av 1900-talet anges regelbundet i [[dopbok]]en även iakttagelser som gjorts på andra håll, t.ex. om en vigsel eller att en person avlider; tidigare finner man inte några anteckningar om barnets senare liv.
Sedan början av 1900-talet anges regelbundet i [[dopbok]]en även iakttagelser som gjorts på andra håll, t.ex. om en vigsel eller att en person avlider; tidigare finner man inte några anteckningar om barnets senare liv.

Versionen från 20 oktober 2010 kl. 14.59

Det finns i Sverige cirka 6 000 personer födda i Österrike.

Släktforskning i Österrike

Man bör alltid börja sin forskning i den personliga miljön för att om möjligt hitta dokument eller annat som innehåller uppgifter om förfäder och släktingar. Det kan vara dopattester, vigselbevis eller dödsattester, men även andra dokument kan vara av intresse för släktforskning (foton, personliga anteckningar, handlingar rörande markinnehav). Genom att komplettera med berättelser från anhöriga kan man på det sättet oftast skapa en tillfredsställande stamtavla som utgångspunkt.

Släktforskning i kyrkböcker[1]

Den mest värdefulla källan för släktforskning är kyrkböckerna (Kirchenbücher), där kyrkans ceremonier för dop, vigsel och begravning dokumenterades. Dop- och vigselböckerna började föras enligt bestämmelserna i Rådet av Trent (1545-1563), medan dödböckerna (Sterbebücher) går tillbaka till "Roman Ritual" av 1614. Endast i mycket få fall har uppgifter från 1500-talet överlevt, förutom inkonsekvent skrivning av respektive församlingspräster i början har också krigiska händelser och bränder orsakat ofullständig dokumentation. Fullständiga kyrkböcker finns därför i Österrike först från början av 1600-talet.

Uppgifterna i kyrkböckerna är olika i stil, eftersom - främst i början - det inte fanns enhetliga riktlinjer; kortfattade och enkla skrivningar dominerade därför i början. Det bör även påpekas att i de två första århundradena av registrering (nästan enbart) dop- och begravningsdatum, men inte födelse- och dödsdatum togs med, det infördes ca 1770/1780. Vid den tiden gavs även kyrkböckerna en ny form där de olika uppgifterna delades upp i sektioner. Intressant för släkthistoriker är att kejsarinnan Maria Theresa år 1770 ledde införandet av Hus-(släkt)nummer som från det datumet också finns i Matriks (kyrkoböcker).

Det är värt att nämna det faktum att böckerna under 2: a hälften av 1700-talet delvis fördes efter plats eller Rotten.(rote?) I bästa fall innehåller dopregistren uppgifter om födelse- och/eller dop av barnet och dess föräldrar och faddrar (namn, adress och yrke). Vigselböcker berättar om hustrun (hemvist, yrke, ålder), hennes föräldrar och vittnen och äktenskapet i sig, dödböcker däremot om den avlidne (dödsorsak, ålder, bosättning, plats för begravningen). I de flesta fall omnämns också den/de präster som officierar.

Sedan början av 1900-talet anges regelbundet i dopboken även iakttagelser som gjorts på andra håll, t.ex. om en vigsel eller att en person avlider; tidigare finner man inte några anteckningar om barnets senare liv.

Andra religiösa källor [2]

  • Trauungsrapulare? (trauung=vigsel), rapulare= ?
  • Eheverkündbücher?? äktenskaps - proklamations - arkiv?/böcker? (lysningar?)
  • Eheakten vigselattester?
  • Bekräftelse Books
  • Kommunikantenverzeichnisse
  • Beichtregister konfirmand-?
  • Seelenbeschreibungen "själalängder" (en sorts folkräkning)
  • Kirchenstuhlregister/ Kyrkbänkregister
  • Stiftungs- und Bruderschaftsverzeichnisse Stiftelse- och broderskapsförteckningar
  • Zehentregister "tionde-register"

Då, som redan nämnts ovan, detta material, särskilt kyrkoböckerna, i bästa fall finns från början av 1600-talet, måste släktforskaren, särskilt när det gäller länsherrearkiv (seigneurial arkiv), använda andra källor för tidigare perioder.

Var finns Matriken-arkiven(kyrkoböckerna)?[3] Kyrkoböckerna förs i de enskilda församlingarna, men, för säker förvaring och för att underlätta tillgängligheten för användare, förvaras idag många Matriks i St Pölten stiftsarkiv. På hemsidan http://www.dasp.findbuch.net kan man få reda på var böcker förvaras. Dessutom kan man på hemsidan http://www.matricula.findbuch.netl läsa många kyrkböcker (Matrikenbücher) online.

Namnindex

Verktyg och villkor En hjälp för att hitta enskilda personer i "pastoratböckerna"/Pfarrmatriken är ett alfabetiskt namn index (index). Dessa bifogades dock regelmässigt först från 1800-talet, delvis finns även äldre bestånd av sådana register via ideella insatser av flitiga forskare. De är i allmänhet sorterade efter familjenamn - i ordningen äktenskap, brudgum - och hänvisar till den aktuella sidan (pagina) eller aktuellt blad (folio) i kyrkoböckerna/ Matrikenbuches.

Forskning om äldre källor, såsom kyrkböckerna, kräver en viss förmåga att läsa gamla texter.

Latinska texter, som var vanliga särskilt i början av familje-registret, men också den tyska handskriften, och olika förkortningar, ålderdomliga uttryck, etc., verkar först avskräckande. Efter en längre studie av sådant arkivmaterial, blir det dock tydligt att posternas struktur alltid är lika varandra och dechiffrering av det förment oläsliga är snart inte något problem längre.

Något att beakta i detta avseende är olika stavningar av namn, antingen det kan vara förnamn, efternamn eller ortnamn. Dessa blev nämligen i många fall inskrivna efter förhöret, vilket också är viktigt att notera vid användning av registret.(fritt översatt från hemsidan för Diözesanarchiv St. Pölten: http://dasp.kirche.at/einfuehrung )

Exempel på sökmetoder

Forumsida http://boards.rootsweb.com/localities.ceeurope.austria.general/11723.1/mb.ashx Exempel på hur man kan söka:

Re: Gerlinde, Erna, och Josef Braeuer från Kleinsemmering i Styria, Österrike Mohnbauerin (View posts) Posted: 28 Dec 2009 4:52PM

Efternamn: Om du vet födelsedatum och -ort för Erna Karladetz och Josef Braeuer kan du skriva till stiftsarkivet i Graz - är det datum före 1938 måste du söka i romersk-katolska kyrkans arkiv: http://www.graz-seckau.at/dioezesanarchiv/ De har kopior för 1870-1959 rörande dop, vigslar och döda.

Har du inte aktuella datum för Gerlinde´s föräldrar måste du skriva till the registry-office in Klein-Semmering för att få hennes födelseattest, med föräldrarnas datum noterade. Folkbokföring inleddes i Österrike strax före 1938. Kleinsemmering och Garrach kallas sedan 1950 Samfundet(Gemeinde)Gutenberg an der Raabklamm: http://bz-weiz.riskommunal.net/system/web/gemeindeinfo.aspx?... Man kan också kontakta sockenkyrkan (parish-church) i Gutenberg an der Raabklamm direkt, de har originalkyrkböcker för Tauf-Matriken/dop, Trauungs-Matriken/vigslar, Sterbe-Matriken/döda från 1870. De har dock ingen e-postadress; postadressen är:

Pfarramt Gutenberg
Kleinsemmering Nr. 46
A-8160 Weiz
tel. 0043-3172-8388

Länkar

Österreiches Staatsarchiv - Family research (person-related research) – General information. Omfattande beskrivning av släktforskning i Staatsarchiv.

Österreiches Staatsarchiv - Sökbar beskrivning av arkiven. Materialet är inte digitaliserat, men man kan få fram vad som finns.

Länk till historik och guider för brev på tyska m.m. (Mormonerna 1970-talet)

Tolk för gammal handskrift, språk-"finesser", namnvarianter, översättning äldre tyska ord och begrepp, hur man hittar en ursprungsplats (bl.a. att placera orter i kejsardömena på den moderna kartan), många tips om forskning, dessutom ytterligare länkar.

Kyrkböcker fritt tillgängliga på nätet.

  • http://www.genteam.at/ Genteam at(Österrike) På engelska och tyska. "Här hittar du databaser av och för släktforskare. Efter registrering kan databaserna användas gratis."
Innehåll:
  • Romersk-katolska vigslar i Wien mellan 1542 och 1850/1860.
  • Fastighetsägare i Niederösterreich 1817 - 1824
  • Ortnamnsförteckning för Tjeckien, Österrike och Slovenien; databasen innehåller ca 61000 platser i nämnda länder. Det finns äldre och nuvarande namn på platser, stiftstillhörighet förr och nu, årtalsuppgifter för arkiv, arkivens distriktsindelning och politiska distrikt (crownland?)
  • Dödkort för soldater i båda världskrigen.
  • Kyrkböcker och länsherrearkiv. Denna databas innehåller poster rörande olika socknar(motsv.) i Niederösterreich, Mähren och Slovakien.
  • http://www.geneal-forum.com/index_en.php forum för Frankrike, Tyskland, Schweiz, Österrike, Belgien, Luxemburg och Liechtenstein! Ramar etc. på engelska, franska och tyska, själva inläggen på tyska.

Referenser

  1. Fritt översatt från hemsidan för Diözesanarchiv St. Pölten: http://dasp.kirche.at/einfuehrung
  2. fritt översatt från hemsidan för Diözesanarchiv St. Pölten: hemsida: Utöver "Matriken"(kyrkböckerna) finns andra religiösa källor i St Pöltens stift- Arkiv, som kan vara av betydelse för släktforskning:
  3. Fritt översatt från http://dasp.kirche.at/einfuehrung