Förteckningsplan
En förteckningsplan är en kategorisering där arkiverat material är ordnat efter ett gemensamt system. I Sverige introducerades det allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat.[1]
Allmänna arkivschemat
- A. Protokoll
- B. Arkivexemplar av utgående handlingar
- C. Diarier
- D. Register och liggare
- E. Inkomna handlingar
- F. Handlingar ordnade efter ämne
- G. Räkenskaper
- H. Statistik
- J. Ritningar och Kartor
- K. Fotografier
- L. Trycksaker
- Ö. Övriga handlingar
Kyrkoarkivens förteckningsplan
- A. Protokoll
- I Husförhörslängder
- II Församlingsböcker
- III Böcker över obefintliga
- IV Personakter
- V Församlingsregister
- VI Avgångsregister
- B. In- och utflyttningslängder
- C. Födelse- och dopböcker
- D. Konfirmations- och kommunionlängder
- I Konfirmationsböcker
- II Kommunionlängder
- E. Lysnings- och vigselböcker
- F. Död- och begravningsböcker
- G. Övriga längder (t ex avlöningslängder, straffjournaler och redogörelser för folkmängden)
- H. Bilagor till kyrkbokföringen
- J. Inkomna skrivelser
- K. Protokoll
- I Sockenstämmans protokoll och handlingar
- II Kyrkostämmans protokoll och handlingar
- III Kyrkorådets protokoll och handlingar
- IV Skolrådets protokoll och handlingar
- V Övriga nämnders och styrelsers protokoll och handlingar
- L. Räkenskaper
- I Räkenskaper för kyrka
- II Räkenskaper för skola
- III Räkenskaper för fattigvård
- IV Räkenskaper för kollekt
- V Räkenskaper för övriga ändamål
- M. Handlingar angående prästval
- N. Visitationshandlingar
- O. Handlingar angående kyrka och kyrkogård m m
- P. Övriga handlingar och handskrifter
Källor
- ↑ Wikipedia