Johannes Rudbeckius

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Johannesrudbeckius.jpg

Johannes Johannis Rudbeckius, 1581–1646, professor i Uppsala från 1604, biskop i Västerås från 1619. Rudbeckius grundade Sveriges första gymnasium 1623 och bidrog till kyrkobokföringens införande. – Far till Olof Rudbeck d.ä.

Johannes Rudbeckius föddes 3 april 1581 i Ormesta by i Almby socken nära Örebro som son till häradsskrivaren Johan Pedersson Rudbeck och Kristina Bose.

Rudbeckius gick i skola i Örebro, Strängnäs och Uppsala, och 1601 reste han till Wittenberg, där han två år senare(1603) blev magister. Hans anseende var redan då så stort att han fick anbud från både Wittenberg och Würzburg om att bli professor. Han föredrog dock att återvända till Sverige, där han år 1604, ännu inte fyllda tjugofyra år, blev professor i matematik vid Uppsala universitet. 1607 återvände han till Tyskland där han studerade teologi. Två år senare var han tillbaka i Sverige igen och 1610 blev han professor i Hebreiska. Denna professuren bytte han emellertid följande året mot att bli professor i teologi istället.

På Uppsala universitet fanns också Johannes Messenius. Dessa två herrar kunde vara så oeniga så att Gustav II Adolf år 1613 var tvungen att skilja dem åt. Rudbeckius blev då hovpredikant och biktfader till kungen, medan Messenius blev vårdare av riksarkivet. Såsom hovpredikant fick han följa med kungen i fälttågen, bland annat till Livland 1614-1615. Tillsammans med Johannes Bothvidi och Johannes Lenæus (1573-1669) fick han i uppdrag att utarbeta en ny översättning av bibeln, som kom att kallas Gustav II Adolfs bibel. Arbetet sköttes nästan helt ensamt av honom och 1618 kunde den tryckas. 1617 när kungen kröntes, hedrades Rudbeckius med teologidoktorsgraden. Trettioåtta år gammal (1619) blev han så biskop i Västerås stift. Domkyrkan där var nästan helt förfallen, men han renoverade den och byggde till skolhuset, ordnade med en botanisk trädgård, och såg till att fattigvård och husförhörsböcker infördes i församlingen.

Tjugonio år gammal (1610) gifte han sig med Kristina Stjernman, detta äktenskapet var barnlöst. Tio år senare (1620) gifte han sig med Magdalena Hising (-1646) som han med tiden fick elva barn med. Tre år senare, år 1623, grundade han ett gymnasium i Västerås. Efter Gustav II Adolfs död blev Rudbeckius oense med förmyndarregeringen och blev åtskilliga gånger uppkallad till rådet och fick ta emot skarpa tillrättavisningar av Axel Oxenstierna. Detta ledde även till att han miste ärkebiskopsstolen efter Petrus Kenicius (1555-1636). Rudbeckius gav ut en skrift om prästernas privilegier, som regeringen inte gillade. För detta blev han ställd till ansvar och fick göra en slags avbön. Han behöll biskopsämbetet till sin död, även om han de sista åren mest låg till sängs. Efter svåra plågor dog han den 8 augusti 1646, 65 år gammal.