https://wiki.rotter.se/api.php?action=feedcontributions&user=Johan+H%C3%A5kanson-Lindberg&feedformat=atomWiki-Rötter - Användarbidrag [sv]2024-03-29T13:07:36ZAnvändarbidragMediaWiki 1.38.4https://wiki.rotter.se/index.php?title=Kyrkb%C3%B6cker&diff=10386Kyrkböcker2013-11-10T15:30:45Z<p>Johan Håkanson-Lindberg: </p>
<hr />
<div>'''Kyrkbok''' är benämning på register som kyrkan ([[Församling (förvaltning)|församling]]en) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.<br />
<br />
==Historia==<br />
<br />
I Europa finns det anteckningar över dop, vigslar och begravningar bevarade tidigast från 1300-talet. Det är sällsynt med kompletta register över samma församling. De äldsta noteringarna finns i Frankrike och Italien, och äldst är en förteckning över begravna i den lilla staden Givry, i östra Frankrike, med början 1334. Uppteckningar för åren före 1500 är sällsynta. I länderna norr och västerut i Europa är de äldsta uppteckningarna från slutet av 1400-talet, och mycket sällsynta. I Norden finns inga kända medeltida kyrkböcker.<br />
<br />
År 1497 presenterade kardinalen ''Francisco Ximénez de Cisneros'' ett dopregister i Toledo, Spanien, detta blev modellen för den registrering som den katolska kyrkan senare skulle införa i resten av Europa. Vid det [[tridentinska kyrkomötet]] år 1563, ålade den [[romersk-katolska kyrkan]], som en del av [[motreformationen]] alla sina präster att fortsättningsvis föra dop- och vigselregister i sina församlingar.<br />
<br />
==Norden==<br />
<br />
De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1573 och är från Hjordkær på södra Jylland. Den innehåller dop- och begravningsanteckningar men även vigselanteckningar från 1597. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623.<br />
<br />
Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för [[Västerås stift]] av biskop [[Johannes Rudbeckius]] under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade.<br />
<br />
==Släktforskning i kyrkböcker==<br />
<br />
Kyrkböcker utgör grunden för nästan all släktforskning världen över. Kyrkböckerna har avfotograferats i många länder, varför man numera kan läsa dem som [[mikrofilm]] i särskilda läsapparater, eller här i Norden, som [[digitala]] bilder på Internet.<br />
<br />
==Svenska typer av kyrkböcker==<br />
<br />
Vissa typer av kyrkböcker kallas "ministerialböcker". Skatteverket definierar dessa på följande vis:<br />
<br />
"Ministerialbok: Gemensamt namn på [[födelse- och dopbok]], [[konfirmationsbok]], [[lysnings- och vigselbok]] (numera äktenskapsbok) samt [[död- och begravningsbok]], vilka förr vanligen fördes av prästen (på latin ''minister'') själv utan biträde samt innehöll anteckningar om hans ämbetshandlingar".<br />
<br />
===Ministerialböcker===<br />
*[[Födelsebok]]<br />
*[[Dopbok]]<br />
*[[Konfirmationsbok]]<br />
*[[Lysningsbok]]<br />
*[[Vigselbok]]<br />
*[[Dödbok]]<br />
*[[Begravningsbok]]<br />
<br />
===Övriga kyrkböcker===<br />
*[[Flyttningslängd]]<br />
*[[Församlingsbok]]<br />
*[[Husförhörslängd]]<br />
*[[Kommunionlängd]]<br />
*[[Bänklängd]] eller [[stolrumslängd]]<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Brunna kyrkböcker – vad göra?]]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Kyrkböcker]]<br />
[[Kategori:Källor att börja med]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]</div>Johan Håkanson-Lindberg