https://wiki.rotter.se/api.php?action=feedcontributions&user=H%C3%A4rjedalen&feedformat=atomWiki-Rötter - Användarbidrag [sv]2024-03-28T22:14:33ZAnvändarbidragMediaWiki 1.38.4https://wiki.rotter.se/index.php?title=Uppsala_stifts_herdaminne&diff=13580Uppsala stifts herdaminne2020-11-09T18:42:43Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
'''[[uppsala ärkestift|Uppsala stift]]s [[herdaminne]]''' är ett antal publikationer som redogör för personhistoriska uppgifter om [[präst]]erna i Uppsala [[stift]]. Fyra band utgivna under 1800-talet utgör en första mindre serie. I slutet av 1990-talet påbörjade [[Stiftshistoriska sällskapet i Uppsala]] arbetet med att ta fram nya herdaminnen som en del (Serie II) i ett större arbetet kallat ''Uppsala stifts herdaminne. Stifthistoriskt uppslagsverk från missionstid till nyaste tid'', där även andra områden än just herdaminnen är avhandlade i Serie I, III och IV.<br />
<br />
== Förteckning över utgivna herdaminnen ==<br />
=== Äldre Serie ===<br />
=====Del 1, Ärkebiskopar - Gran=====<br />
J.E. Fant & A.Th Låstbom ''Upsala ärkestifts herdaminne'', 1842. 494 sidor.<br />
=====Del 2, Hacksta och Löth - Simtuna=====<br />
J.E. Fant & A.Th Låstbom ''Upsala ärkestifts herdaminne'', 1843. 464 sidor.<br />
=====Del 3, Skepptuna och Lunda - Össeby=====<br />
J.E. Fant & A.Th Låstbom ''Upsala ärkestifts herdaminne'', 1845. 590 sidor.<br />
=====Del 4, Ärkebiskopar - Össeby-Garn=====<br />
Ludvig Nyström, ''Uppsala ärkestifts herdaminne. Ny följd'', 1893. 568 sidor.<br />
<br />
=== Nyare Serie, (''Del av Uppsala stifts herdaminne. Stifthistoriskt uppslagsverk från missionstid till nyaste tid.'') ===<br />
==== Serie II, Pastorat och präster ====<br />
=====Del II:7, Fjärdhundra kontrakt 1593-1991=====<br />
Lars Otto Berg & Ragnar Norrman, 1997. 638 sidor.<br />
=====Del II:8:1, Trögds-Åsunda kontrakt. 1. Trögds kontrakt 1593-1999=====<br />
Lars Otto Berg, Magdalena Hellquist & Ragnar Norrman, 2004. 591 sidor.<br />
=====Del II:8:2, Trögds-Åsunda kontrakt. 2. Åsunda kontrakt 1593-1999=====<br />
Lars Otto Berg, 2007. 528 sidor.<br />
=====Del II:9:1, Sigtuna/Ärlinghundra-Seminghundra kontrakt 1593-1999 1. Ärlinghundra kontrakt =====<br />
Lars Otto Berg, 2015. 475 sidor.<br />
=====Del II:15, Voxnans kontrakt 1593-1999=====<br />
Matts Sandström, Ragnar Norrman, 2008. 501 sidor.<br />
=====Del II:16, Ljusnans kontrakt 1593-1999=====<br />
Börje Björklund, Lars Otto Berg & Ragnar Norrman, 2001. 413 sidor.<br />
<br />
== Källor ==<br />
[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=669385 Stiftshistoriska sällskapet i Uppsala]<br />
<br />
[[Kategori:Herdaminnen]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=T%C3%A4nn%C3%A4s_(Z)&diff=13301Tännäs (Z)2018-09-16T10:16:58Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>Tännäs är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade Tännäs-Ljusnedals församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Församlingen har två kyrkorter, den ursprungliga Tännäs (Kyrkbyn) och den senare Funäsdalen.<br />
Församlingen gränsade till [[Hede (Z)|Hede]], [[Linsell (Z)|Linsells]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedals]] församlingar i Jämtlands län och Idre i [[Kopparbergs län]].<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Tännäs nuvarande kyrka i trä, färdigställd 1855. Funäsdalens kyrka i sten, färdigställd 1928.<ref>Lindblad, Jakob (red.) (2002). Härjedalen - landskapets kyrkor. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.</ref><br />
<br />
==Historik==<br />
Senast omkring 1550 utbruten ur Hede, 1680-talet utbrutet Ljusnedals bruksförsamling (Mässlinge).<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Brändåsen, Funäsdalen, Högvålen, Malmagen (Fjällnäs), Ränningsvallen, Tännäs (Kyrkbyn) och Valmåsen (numera överdämd).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || -1925 Hede<BR>1925-1941 Tännäs, Ljusnedal och Tännäs lappförsamling<BR>1942- Tännäs och Ljusnedal<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 Jämtlands södra kontrakt,<BR>1922- Härjedalens kontrakt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || Tidsperiod/Namn för Kyrklig samfällighet<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 Uppsala Stift,<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Tännäs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1952 Tännäs landsfiskalsdistrikt,<BR>1952-1964 Hede landsfiskaldistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Hede tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1973 Tännäs kommun,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Anteckningar om Funäsdalen med omnejd. Del 1. / Funäsdalens kyrkliga arbetsgrupp.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Högvålen - Sveriges högst belägna by / sammanställd av Högvålen-Ränningsvallens kyrkliga arbetsgrupp ; huvudredaktör och ansvarig utgivare: Patrik Wallmark.<br />
* Tännäs : byn vid de sju bergens sydsluttningar nära många glittrande fiskevatten / sammanställd av Tännäs kyrkliga arbetsgrupp ; huvudredaktör: Patrik Wallmark.<br />
* Valmåsen: Lossens reglering och överdämningen av Valmåsen / av Emil Salomonsson, redigerad och uppdaterad av barnbarnen Jan Salomonsson, Anders Svensson och Kerstin Myrtennäs.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
Kyrkoarkivet brandskadades 1917<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1805-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1968.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1864-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1749-1860, 1863-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1749-1857, 1863-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1759-1859, 1863-1991.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1751-1999.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* Härjedalens fornminnesförenings samling, 1406–1962 (tidsomfång).<br />
* Funäsdalens gränsinspektions arkiv, 1645-1923 (tidsomfång).<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
* Ljusnedals bruks arkiv, 1686–1920 (tidsomfång).<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=624.0 Tännäs på Anbytarforum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Storsj%C3%B6_(Z)&diff=13300Storsjö (Z)2018-09-16T10:16:02Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Storsjö.png|miniatyr|stående]]<br />
Storsjö är en tidigare församling och ingår sedan år 2010 i den då bildade Hedebygdens församling i [[Härnösands stift]], Bergs kommuns del av landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Storsjö (Kyrkbyn). Kyrkbyn och församlingen kallades tidigare ofta Storsjö kapell, efter församlingens historia som [[kapellförsamling|kapellag]].<br />
Församlingen gränsade till [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedals]], [[Hede (Z)|Hede]], Oviken, Undersåkers, [[Vemdalen (Z)|Vemdalens]] och Åsarna församlingar i Jämtlands län.<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Nuvarande kyrka i trä, färdigställd år 1812.<ref>Lindblad, Jakob (red.) (2002). Härjedalen - landskapets kyrkor. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.</ref><br />
<br />
==Historik==<br />
1751 utbruten ur Hede som kapellförsamling, 1922 slutgiltigt förklarad annexförsamling.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Henådalen (Lövkläppen), Ljungdalen, Mässlingen, Skärkdalen, Storsjö (Storsjön), Tossåsen.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1918 Hede länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Hede landsfiskaldistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Hede tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Storsjö socken : arvet från Ödegårdsmännen / Lewi Gredander.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1808-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1899-1991.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1864-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1750-1776, 1808-1832 (ingår i Hede kyrkoarkiv C:1), 1834-1860, 1863-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1750-1776, 1808-1832 (ingår i Hede kyrkoarkiv C:1), 1834-1860, 1863-1974.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1750-1773, 1834-1991.<br />
*'''FF''' Förteckning över döda 1776-1833 (ersättningslängd för dödbok upprättad i landsarkivet från andra källor än död- och begravningsböcker).<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1752-1970.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1822-1988.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* Härjedalens fornminnesförenings samling, 1406–1962 (tidsomfång).<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
* Ljusnedals bruks arkiv, 1686–1920 (tidsomfång).<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/30700.html?1201944693 Storsjö på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3423.shtml?1223742687 Storsjö på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Vemdalen_(Z)&diff=13299Vemdalen (Z)2018-09-16T10:15:08Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Vemdalen.png|miniatyr|stående]]<br />
Vemdalen är en tidigare församling och ingår sedan år 2010 i den då bildade Hedebygdens församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Vemdalen (Kyrkbyn) belägen vid Veman.<br />
Församlingen gränsade till [[Hede (Z)|Hede]], Klövsjö, [[Linsell (Z)|Linsells]], Rätans, [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Sveg (Z)|Svegs]] och Åsarna församlingar i Jämtlands län.<br />
<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Här kan man beskriva socknen.<br />
<br />
==Historik==<br />
Senast omkring 1550 utbruten ur Hede.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Gavelåsen, Henvålen, Vemhån (Hån), Kvisthån, Källberget, Vemdalen (Kyrkbyn).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1918 Hede länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Hede landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Hede tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1951 Vemdalens kommun,<BR>1952-1973 Hede kommun,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Vemdalen - kulturbygd bland fjällen / av John Fjellner.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1808-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1970.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1859-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1786-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1777-1968.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1777-1991.<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1740-1899.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1727-1977.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1822-1988.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=626.0 Vemdalen på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3427.shtml?1223742836 Vemdalen på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Hede_(Z)&diff=13298Hede (Z)2018-09-16T10:14:15Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Hede.png|miniatyr|stående]]<br />
Hede är en tidigare församling och ingår sedan år 2010 i den då bildade Hedebygdens församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Hede (Kyrkbyn) belägen vid Ljusnan.<br />
Församlingen gränsade till [[Linsell (Z)|Linsells]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedals]], [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]] och [[Vemdalen (Z)|Vemdalens]] församlingar i Jämtlands län.<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Inom församlingen var Långå skans belägen.<br />
<br />
==Historik==<br />
Omkring 1400 utbruten ur Sveg, senast omkring 1550 utbrutet Tännäs och Vemdalen, 1751 utbrutet Storsjö.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Hede (Kyrkbyn), Hedeviken (Viken), Klockarberget, Långå, Medskogen, Ransundet (Ransjön), Råndalen, Rönningsåsen och Särvsjön.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || -1751 Hede, Vemdalen och Tännäs<BR>1751-1757 Hede, Vemdalen, Tännäs och Storsjö<BR>1757-1925 Hede, Vemdalen, Tännäs, Storsjö och Ljusnedal <BR>1925- Hede, Vemdalen och Storsjö<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1918 Hede länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Hede landsfiskaldistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Hede tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1973 Hede kommun<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Hede socken förr och nu / Hede hembygdsförening. Skriftserie (1982- ).<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Ransjön eller Ransundet : 1825-1996 / utg. Ransundets bysamfällighet.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1738-1740 (ingår i Ljusnedals kyrkoarkiv C:1), 1808-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1899-1970.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1863-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1777-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1777-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1777-1991.<br />
*'''FF''' Förteckning över döda 1750-1777 (ersättningslängd för dödbok upprättad i landsarkivet från andra källor än död- och begravningsböcker).<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1820-1899.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1726-1988.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1822-1988.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/24104.html?1274131003 Hede på Anbytarforum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Linsell_(Z)&diff=13297Linsell (Z)2018-09-16T10:13:14Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Linsell.png|miniatyr|stående]]<br />
Linsell (Linsäll) är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]] i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Linsell (Kyrkbyn) belägen vid Ljusnan.<br />
Församlingen gränsade till [[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdals]], [[Sveg (Z)|Svegs]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]] och [[Vemdalen (Z)|Vemdalens]] församlingar i Jämtlands län, samt Idre församling i [[Kopparbergs län]].<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Nuvarande kyrka i trä är församlingens första, byggd 1778. Tornet tillbyggt 1797.<br />
<br />
==Historik==<br />
Bildade 1778 [[kapellag]] under Sveg. 1798 utbruten ur Sveg som kapellförsamling, 1870-05-12 faktisk annexförsamling, 1922-04-21 till namnet annexförsamling. Namnet skrevs åren 1910-1940 Linsäll. 2006 sammanslaget med [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Sveg (Z)|Sveg]] och [[Älvros (Z)|Älvros]] till [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Bölberget, Djursvallen, Dravagen, Glöte, Häggsberget, Linsell, Lofsdalen, Ransjö, Strådalen, Svartåsvallen, och Sörvattnet.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 Jämtlands södra kontrakt,<BR>1922- Härjedalens kontrakt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || Tidsperiod/Namn för Kyrklig samfällighet<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 Uppsala Stift,<BR>1661- Härnösands stift.<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Svegs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1951 Linsells kommun,<BR>1952-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1967-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Glöte genom 600 år / utg. av Glöte byalag.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Lofsdalen / av Gudrun Khan, Margareta Näslund, Ola Näslund.<br />
* Mälen, Sörvattnet, Kölosen : en krönika om gårdarna vid Kölån / sammanställd av Sörvattnets arbetsgrupp ; redigering, illustrationer: Gunnel Långström.<br />
* [[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668 / utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin.<br />
* Strådalen : byn mellan södra & norra Stråån / av Gudrun Khan.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
Linsell har egen kyrkbokföring sedan år 1807, då den första ministerialboken lades upp. Husförhörslängder fördes från 1811. Innan dess bokfördes innevånarna i Svegs moderförsamling. I de här befintliga husförhörslängderna ingår tidvis även byarna Fjätdalen (delvis), tillhörande Lillhärdal, och Glissjöberg och Mosätt, tillhörande Sveg.<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1811-1896.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1897-1986.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1857-1859, 1966-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1807-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1807-1972.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1807-1991.<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv], 1890-1901.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1818-1925.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1778-1864 (luckor).<br />
*'''L I c''' Räkenskaper för kyrka. Verifikationer 1828-1973.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* Här kan man nämna övriga arkivalier.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=625.0 Linsell på Anbytarforum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Lillh%C3%A4rdal_(Z)&diff=13296Lillhärdal (Z)2018-09-16T10:12:00Z<p>Härjedalen: tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>Lillhärdal är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]] i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Lillhärdal (Kyrkbyn), belägen vid Härjeån.<br />
Församlingen gränsade till [[Linsell (Z)|Linsells]] och [[Sveg (Z)|Svegs]] församlingar i Jämtlands län, Hamra församling i [[Gävleborgs län]], samt Orsa, Särna, Våmhus och Älvdalens församlingar i [[Kopparbergs län]]..<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Här kan man beskriva socknen.<br />
<br />
==Historik==<br />
1407 utbruten ur Sveg som [[annexförsamling]]. 1867-? eget [[pastorat]]. 2006 sammanslaget med [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Sveg (Z)|Sveg]] och [[Älvros (Z)|Älvros]] till [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Blekberg, Djursvallen, Fjätdalen, Härjåsjön, Högen, Klubbnäset, Lillhärdal (Kyrkbyn), Lövnäsvallen, Nordanhå, Olingdal, Olingskog, Orrmo, Rensåsen, Sunnanå, Åsen, Östansjö.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Lillhärdals länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1941 Lillhärdals landsfiskalsdistrikt,<BR> 1941-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1729 Lillhärdals tingslag,1730-1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1973 Lillhärdals kommun,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]],[[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* En Härjedalsbok : likt och olikt om och från Lillhärdal / av Olov Högman<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Härdalsboken : årsskrift för Lillhärdals hembygdsförening. - 1979-1991<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* [[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668 / utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1706, 1808-1895.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1896-1974.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1865-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1691-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1694-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1691-1991.<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv), 1833-1895 (luckor).<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1582-1973.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1722-1997.<br />
*'''L I c''' Räkenskaper för kyrka. Verifikationer 1697-1869.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=619.0 Lillhärdal på Anbytarforum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Sveg_(Z)&diff=13295Sveg (Z)2018-09-16T10:10:43Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1863 Sveg.png|miniatyr|stående]]<br />
Sveg är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]] i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Centralort och kyrkort är f.d. köpingen Sveg, belägen vid Ljusnan.<br />
Församlingen gränsade till [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdals]], [[Linsell (Z)|Linsells]], Rätans, [[Vemdalen (Z)|Vemdalens]] och [[Älvros (Z)|Älvros]] församlingar i Jämtlands län, samt Hamra församling i [[Gävleborgs län]].<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Svegs församling har spridda byar av större typ längs Ljusnan samt i markanta höjdlägen. De bebyggda platserna omges av skogsmarker som är såväl vidsträckta som höglänta.<br />
Församlingen är Härjedalens mest folkrika och ligger kring vattendragen Ljusnan, Veman och Härjån.<ref>Wikipedia</ref><br />
Nuvarande kyrka i sten färdigställd år 1847.<br />
<br />
==Historik==<br />
Sannolikt [[Härjedalen]]s äldsta församling.<br />
Omkring 1400 utbrutet Hede, 1407<br />
utbrutet Lillhärdal, 1466 utbrutet<br />
Överhogdal, mellan 1566 och 1588<br />
utbrutet Älvros, 1798, utbrutet<br />
Linsell. 2006 sammanslaget med [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]] och [[Älvros (Z)|Älvros]] till [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar:<br />
Byheden, Byn, Bynoret, Byvallen, Duvberg, Glissjöberg, Herrö, Knätten, Mosätt, Nilsvallen, Remmet, Risbrunn, Siksjön, Sundsätt, Ulvkälla, Ytterberg, Äggen, Överberg.<br />
Nuvarande tätorten Sveg (f.d. municipalsammhället Svegsmon, f.d. Svegs köping).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Svegs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1936-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Granberg, Einar (1938). ''Rems- och Gammelskogargubbar''. Sundsvall: Sundsvalls Tidning.<br />
* Grönlund, Monica (2000). ''Två byar: en annan historia : samtal med Glissjöbergs och Mosätts befolkning : ett EU-projekt under Glissjöberg och Mosätts byalag''. [Sveg]: [Svenska vyer].<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====[[Kyrkoarkiv]]alier=====<br />
Kyrkoarkivet förstördes vid prästgårdens brand år 1870.<ref>Öberg,Arne (1985). En prästgårdsbrand och dess följder. ''Hur. Skriftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och Folkrörelsernas Arkiv, nr. 1'', (s. 5-14).</ref> Enligt ett skriftligt intygande år 1751 av pästerskapet fanns vid denna tidpunkt även i Sveg sedvanlig kyrkbokföring från år 1691.<ref>Svegs tingslags häradsrätts arkiv AIa:3, fol. 128v</ref><br />
<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1791-1806, 1870-1900.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1899-1977.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1870-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1870-1991.<br />
*'''D II''' Kommunionlängder 1700, 1795-1807, 1895-1937.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1870-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1870-1969.<br />
*'''FF''' Förteckning över döda 1751-1870 (ersättningslängd för dödbok upprättad i landsarkivet från andra källor än död- och begravningsböcker).<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851, 1873-1892, 1911-1967.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1706-1973.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1715-1973.<br />
*'''L I c''' Räkenskaper för kyrka. Verifikationer 1795-1973.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=623.0 Sveg på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3425.shtml?1223742792 Sveg på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=%C3%96verhogdal_(Z)&diff=13294Överhogdal (Z)2018-09-16T10:09:02Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Överhogdal.png|miniatyr|stående]]<br />
Överhogdal är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Församlingen gränsade till Rätans, Ytterhogdals och Älvros församlingar i Jämtlands län, samt Haverö församling i [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Nuvarande kyrka i trä, färdigställd 1744-1749. Ombyggd 1849-1855, varvid tornet ersatte en tidigare klockstapel.<ref>Lindblad, Jakob (red.) (2002). Härjedalen - landskapets kyrkor. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.</ref><br />
<br />
==Historik==<br />
1466 utbruten ur [[Sveg (Z)|Sveg]] som kapellförsamling, senast 1814 [[annexförsamling]]. Från detta år överförd till Ytterhogdals [[pastorat]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Socknen utgörs till stor del av en sammanhållen bytäkt. Denna utgörs av byarna Kyrkbyn, Mon, Sunnanå och Säter(n).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || 1466-1814 Sveg,<BR>1814- Ytterhogdal<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1850 Överhogdals länsmansdistrikt,<BR>1850-1863 Svegs länsmansdistrikt,<BR>1864-1917 Ytterhogdals länsmansdistrikt.<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1951 Ytterhogdals Landsfiskalsdiatrikt,<BR> 1952-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1936-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Genline]]<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges befolkning]]<br />
* [[Sveriges dödbok]]<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1808-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1968.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1818-1828, 1863-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1691-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1691-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1691-1991.<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv).<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1650-1973.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/30702.html?1291386059 Överhogdal på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3429.shtml?1223742881 Överhogdal på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=%C3%84lvros_(Z)&diff=13293Älvros (Z)2018-09-16T10:08:12Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Älvros.png|miniatyr|stående]]<br />
Älvros är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]] i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Älvros (Kyrkbyn) belägen vid Ljusnan, där en äldre och en nyare kyrka är belägna.<br />
Församlingen gränsade till [[Sveg (Z)|Svegs]], Ytterhogdals, Ängersjö och [[Överhogdal (Z)|Överhogdals]] församlingar i Jämtlands län, samt Hamra församling i [[Gävleborgs län]].<br />
<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Älvros gamla kyrka i trä av okänd ålder. Flyttad inom Älvros kyrkby till nuvarande plats år 1638. Omfattande ombyggnad 1739-1740. Tornlös, med klockstapel. Nya kyrkan i trä, även den i Älvros by, färdigställd år 1883.<br />
<br />
==Historik==<br />
Mellan 1566 och 1588 utbruten ur Svegs församling. Alltsedan dess [[annexförsamling]]. 2006 sammanslaget med [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]] och [[Sveg (Z)|Sveg]] till [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Fannhus, Kolsätt, Remmen, Rismyr och Älvros (Kyrkbyn).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Svegs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]],<BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1951 Älvros kommun,<BR>1952-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1967-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Genline]]<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]]<br />
* [[Sveriges befolkning]]<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). ''Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
Kyrkoarkivet förvarades i [[moderförsamling |moderförsamlingen]] [[Sveg (Z)|Svegs]] prästgård och förstördes genom brand år 1870. De få bevarade äldre delarna av kyrkoarkivet utgörs av handlingar, som av olika anledningar inte fanns i prästgården vid detta tillfälle, eller som kunde föras i säkerhet under eldsvådan.<ref>Öberg,Arne (1985). En prästgårdsbrand och dess följder. ''Hur. Skriftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och Folkrörelsernas Arkiv, nr. 1'' (s. 5-14).</ref> Enligt ett skriftligt intygande år 1751 av pästerskapet fanns även i Älvros vid denna tidpunkt sedvanlig kyrkbokföring från år 1691.<ref>Svegs tingslags häradsrätts arkiv AIa:3, fol. 128v</ref><br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1829-1846, 1871-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1983.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1870-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1798-1830, 1870-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1798-1830, 1870-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1798-1830, 1870-1991.<br />
*'''FF''' Förteckning över döda 1739-1798, 1831-1859 (ersättningslängd för dödbok upprättad i landsarkivet från andra källor än död- och begravningsböcker).<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv), 1890-1967.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1656-1973.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1683-1973.<br />
*'''L I c''' Räkenskaper för kyrka. Verifikationer 1701–1875.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=627.0 Älvros på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3428.shtml?1223742855 Älvros på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=%C3%84lvros_(Z)&diff=13292Älvros (Z)2018-09-16T10:06:56Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Älvros.png|miniatyr|stående]]<br />
Älvros är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]] i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Kyrkort är Älvros (Kyrkbyn) belägen vid Ljusnan, där en äldre och en nyare kyrka är belägna.<br />
Församlingen gränsade till [[Sveg (Z)|Svegs]], Ytterhogdals, Ängersjö och [[Överhogdal (Z)|Överhogdals]] församlingar i Jämtlands län, samt Hamra församling i [[Gävleborgs län]].<br />
<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Älvros gamla kyrka i trä av okänd ålder. Flyttad inom Älvros kyrkby till nuvarande plats år 1638. Omfattande ombyggnad 1739-1740. Tornlös, med klockstapel. Nya kyrkan i trä, även den i Älvros by, färdigställd år 1883.<br />
<br />
==Historik==<br />
Mellan 1566 och 1588 utbruten ur Svegs församling. Alltsedan dess [[annexförsamling]]. 2006 sammanslaget med [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]] och [[Sveg (Z)|Sveg]] till [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Fannhus, Kolsätt, Remmen, Rismyr och Älvros (Kyrkbyn).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Svegs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]],<BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1951 Älvros kommun,<BR>1952-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1967-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Genline]]<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]]<br />
* [[Sveriges befolkning]]<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
Kyrkoarkivet förvarades i [[moderförsamling |moderförsamlingen]] [[Sveg (Z)|Svegs]] prästgård och förstördes genom brand år 1870. De få bevarade äldre delarna av kyrkoarkivet utgörs av handlingar, som av olika anledningar inte fanns i prästgården vid detta tillfälle, eller som kunde föras i säkerhet under eldsvådan.<ref>Öberg,Arne (1985). En prästgårdsbrand och dess följder. ''Hur. Skriftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och Folkrörelsernas Arkiv, nr. 1'' (s. 5-14).</ref> Enligt ett skriftligt intygande år 1751 av pästerskapet fanns även i Älvros vid denna tidpunkt sedvanlig kyrkbokföring från år 1691.<ref>Svegs tingslags häradsrätts arkiv AIa:3, fol. 128v</ref><br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1829-1846, 1871-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1983.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1870-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1798-1830, 1870-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1798-1830, 1870-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1798-1830, 1870-1991.<br />
*'''FF''' Förteckning över döda 1739-1798, 1831-1859 (ersättningslängd för dödbok upprättad i landsarkivet från andra källor än död- och begravningsböcker).<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv), 1890-1967.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1656-1973.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1683-1973.<br />
*'''L I c''' Räkenskaper för kyrka. Verifikationer 1701–1875.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=627.0 Älvros på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3428.shtml?1223742855 Älvros på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=%C3%96verhogdal_(Z)&diff=13291Överhogdal (Z)2018-09-16T10:03:37Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Överhogdal.png|miniatyr|stående]]<br />
Överhogdal är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Församlingen gränsade till Rätans, Ytterhogdals och Älvros församlingar i Jämtlands län, samt Haverö församling i [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Nuvarande kyrka i trä, färdigställd 1744-1749. Ombyggd 1849-1855, varvid tornet ersatte en tidigare klockstapel.<ref>Lindblad, Jakob (red.) (2002). Härjedalen - landskapets kyrkor. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.</ref><br />
<br />
==Historik==<br />
1466 utbruten ur [[Sveg (Z)|Sveg]] som kapellförsamling, senast 1814 [[annexförsamling]]. Från detta år överförd till Ytterhogdals [[pastorat]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Socknen utgörs till stor del av en sammanhållen bytäkt. Denna utgörs av byarna Kyrkbyn, Mon, Sunnanå och Säter(n).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || 1466-1814 Sveg,<BR>1814- Ytterhogdal<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1850 Överhogdals länsmansdistrikt,<BR>1850-1863 Svegs länsmansdistrikt,<BR>1864-1917 Ytterhogdals länsmansdistrikt.<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1951 Ytterhogdals Landsfiskalsdiatrikt,<BR> 1952-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1936-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Genline]]<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges befolkning]]<br />
* [[Sveriges dödbok]]<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. [http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067273/FULLTEXT01]<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1808-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1968.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1818-1828, 1863-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1691-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1691-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1691-1991.<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv).<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1650-1973.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/30702.html?1291386059 Överhogdal på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3429.shtml?1223742881 Överhogdal på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=%C3%96verhogdal_(Z)&diff=13290Överhogdal (Z)2018-09-16T09:57:25Z<p>Härjedalen: Tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1950 Överhogdal.png|miniatyr|stående]]<br />
Överhogdal är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Församlingen gränsade till Rätans, Ytterhogdals och Älvros församlingar i Jämtlands län, samt Haverö församling i [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Nuvarande kyrka i trä, färdigställd 1744-1749. Ombyggd 1849-1855, varvid tornet ersatte en tidigare klockstapel.<ref>Lindblad, Jakob (red.) (2002). Härjedalen - landskapets kyrkor. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.</ref><br />
<br />
==Historik==<br />
1466 utbruten ur [[Sveg (Z)|Sveg]] som kapellförsamling, senast 1814 [[annexförsamling]]. Från detta år överförd till Ytterhogdals [[pastorat]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Socknen utgörs till stor del av en sammanhållen bytäkt. Denna utgörs av byarna Kyrkbyn, Mon, Sunnanå och Säter(n).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || 1466-1814 Sveg,<BR>1814- Ytterhogdal<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1850 Överhogdals länsmansdistrikt,<BR>1850-1863 Svegs länsmansdistrikt,<BR>1864-1917 Ytterhogdals länsmansdistrikt.<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1951 Ytterhogdals Landsfiskalsdiatrikt,<BR> 1952-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1936-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Genline]]<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges befolkning]]<br />
* [[Sveriges dödbok]]<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Holm, Olof, Hansson, Georg & Kalin, Christer (red.) (2016). Böter och fredsköp: Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645. Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1808-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1968.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1818-1828, 1863-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1691-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1691-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1691-1991.<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851 (ingår i Svegs kyrkoarkiv).<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1650-1973.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/30702.html?1291386059 Överhogdal på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/3429.shtml?1223742881 Överhogdal på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=H%C3%A4rjedalen&diff=12886Härjedalen2017-10-12T13:49:11Z<p>Härjedalen: tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>{{Stubbe}}<br />
<BR><br />
<br />
:''Denna artikel är i nedkortad form delvis baserad på Wikipedia.''<br />
<br />
'''Härjedalen''' är ett landskap i Norrland i mellersta Sverige och ingår i [[Jämtlands län]]. Härjedalen gränsar i söder till Dalarna, i väster till Trøndelag i Norge och i norr till Jämtland och i öster till Medelpad och Hälsingland. <br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
I Härjedalens kommun de f.d. [[församling|församlingarna]]/[[socken |socknarna]] [[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]] och [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]], samt [[Storsjö (Z)|Storsjö]] i härjedalsdelen av Bergs kommun, [[Jämtlands län]]. Samtliga dessa, utom Ljusnedals församling, utgjorde egna kommuner åren 1863-1951. Ljusnedal var som bruksförsamling inte egen kommun, utan ingick i Tännäs kommun.<br />
<br />
===Tätorter===<br />
Det är det enda landskapet i Sverige där det aldrig funnits någon stad. Betydande tätorter är Hede, Funäsdalen, Lillhärdal, Sveg, Vemdalen.<br />
<br />
===Övrigt===<br />
I[[Överhogdal (Z)| Överhogdal]] upptäckte man 1910 de medeltida s.k. ''Överhogdalsbonaderna'', som numera förvaras i Jämtlands läns museum Jamtli.<br />
<br />
==Landskapets namn==<br />
Namnet kan härledas från fornvästnordiska ''Herjárdalr''. Landskapet har fått sitt namn efter vattendraget Härjån. ''Härj-'' i Härjån betyder i sin tur "stenig terräng" eller "stenig botten" varvid Härjedalen har betydelsen ''den steniga åns dal''.<br />
<br />
==Historia==<br />
*Här kan skrivas en beskrivning an landskapets historia i korthet.<br />
Härjedalen var tidigt ett historiskt norskt område och utgjorde en del av ''Trondheim hovedlen''. Landskapet tillföll Sverige år 1645. <br />
<br />
==Administrativ indelning==<br />
*Här kan skrivas information om landskapets indelning.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
''(som inte specifikt rör enskild socken)''<br />
<br />
* Böter och fredsköp : Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645 / utgivna av Olof Holm, Georg Hansson och Christer Kalin ; med en historisk inledning av Per Sörlin och ortsregister utarbetat av Karl Göran Eriksson.<br />
* [[Härnösands stifts herdaminne|Hernösands stifts herdaminne]] : bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Del 1-4 / av Leonard Bygdén. Supplementband och personregister, utg.2004 / sammanställt av Carl Szabad.<br />
* Härjedalen : natur och kulturhistoria / av Erik J Bergström, Gert Magnusson, Jan Raihle.<br />
* Härjedalens förlorade söner : Sveriges knektrov 1646-1718 / av Erik J Bergström.<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Jämtlands och Härjedalens historia. Band 1-5. (1945-1991).<br />
* Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland : Andra och tredje samlingen om Jämtland och Herjedalen] / av Abraham Abrahamsson Hülphers. 1912[1775] - Faksimilutg.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=616.0 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://books.google.se/books?id=mZJAAAAAIAAJ&dq=h%C3%BClphers&hl=sv&source=gbs_navlinks_s Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland : Andra och tredje samlingen om Jämtland och Herjedalen] hos [[Google Books]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Paleografi&diff=12724Paleografi2017-03-14T10:04:59Z<p>Härjedalen: Länk till on-line-utgåva</p>
<hr />
<div>[[Fil:Textprov2a.jpg|right|300px|thumb|Exempel på 1600-tals handskrift som kan vara svårtolkad för den som inte studerat paleografi. Sidan innehåller t ex ovanligt många varianter av bokstaven S.]]<br />
'''Paleografi''' (av grekiskans παλαιός, ''"gammal"'', och γράφω, ''"skriva"'') är vetenskapen om skriftens utveckling och användning i äldre tid, samt i ''släktforskningssammanhang'', '''läsning och tolkning av äldre handskrifter'''.<br />
<br />
===Etymologi===<br />
Första gången termen "paleografi" användes var omkring år 1708 av ''Bernard de Montfaucon'', en benediktinmunk vars ''Palaeographia graeca'' förblev ett standardverk inom området i mer än ett århundrade.<br />
<br />
===Släktforskning===<br />
För "vanliga" svenska släktforskare är det främsta problemet att man sedan medeltiden använt sig av den "tyska (nygotiska) stilen", vilken innehåller ett antal varianter på bokstäver som idag känns föråldrade. Den [[tysk handstil|tyska handstilen]] motsvarades också av den tryckta [http://sv.wikipedia.org/wiki/Frakturstil frakturstilen], som även den kan vara svår att läsa för dagens svenskar. Dagens handstil är inte ny, utan egentligen äldre än den tyska handstilen, och kallas latinsk handstil. Den latinska handstilen har använts i södra Europa sedan antiken (se exempel till höger ''Codex Mendoza''). <br />
<br />
Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.<br />
<br />
För mer erfarna släkt- och historieforskare utgör de medeltida handskrifterna som varierade stort mellan olika europeiska regioner, de största problemen.<br />
<br />
==Handböcker==<br />
''(böcker från de övriga nordiska länderna är användbara även vid svensk handskriftstolkning - och vice versa)''<br />
[[Fil:Codex Mendoza folio 1v.jpg|300px|right|thumb|[http://en.wikipedia.org/wiki/Codex_Mendoza Codex Mendoza], en spansk handskrift från 1540 som bl.a. beskriver [http://sv.wikipedia.org/wiki/Azteker aztekernas] hieroglyfer.]]<br />
===Sverige===<br />
*Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth (2004). ''[[Läsebok för släktforskare]]: lär dig tyda och läsa gammal handstil''. 3., rev. utg. Västerås: Ica<br />
*Brøndum-Nielsen, Johannes (red.) (1944). ''Nordisk kultur: samlingsverk. 28, Palæografi, A, Danmark og Sverige''. Stockholm: Bonniers<br />
*Lintrup, Jorge (2013). ''Släktforskarens Arbetsbok'', Hjälpreda och övningsbok för nybörjare och studiecirklar. Stockholm, Sveriges Släktforskarförbund.<br />
*Swedlund, Robert & Svenonius, Olof (red.) (1948). ''Svenska skriftprov 1464-1828: texter och tolkningar''. 2. uppl. Stockholm: Geber<br />
*Svensson, Lars (1974). ''[http://www.guide_specialsamlingar.ub.lu.se/bilder/svensson_paleografi.pdf Nordisk paleografi]: handbok med transkriberade och kommenterade skriftprov''. Lund: Studentlitteratur.<br />
*Åberg, Alf (1979). ''Läsning av gamla handstilar''. 7. uppl. Stockholm: Genealogiska Föreningen. Finns nu på CD, kan köpas av föreningen.<br />
*Riksarkivet (SVAR): ''Paleografi - en studie i handskriftsläsning'' (CD-rom), upplaga 1:4, ISBN 91-973145-6-8<br />
<br />
===Danmark===<br />
*Hjelholt, Holger (red.) (1975). ''Skriftprøver fra tiden efter reformationen til midten af 19. aarh. med tekstlæsninger''. 5. opl. Viborg:<br />
*Kroman, Erik (1951). ''Middelalderlig skrift: skriftpröver og transskriptioner : til universitetsundervisning og til selvstudium''. København: G.E.C. Gad<br />
*Kroman, Erik (1975). ''Skriftens historie i Danmark: fra reformationen til nutiden''. 4. opl. Viborg:<br />
*Simon, Georg (1981). ''Gotisk skrift: læsning af slægts- og lokalhistoriske kilder''. [1. udg.], 4 opl. København: Dansk historisk håndbogsforl.<br />
===Norge===<br />
*Johannessen, Knut (2007). ''Den glemte skriften: gotisk håndskrift i Norge''. Oslo: Universitetsforl. ''<BR>(Den f.n. i Norden modernaste och mest omfattande läroboken i paleografi)''<br />
*Seip, Didrik Arup & Brøndum-Nielsen, Johannes (red.) (1954). ''Nordisk kultur: samlingsverk. 28, Palæografi, B, Norge og Island''. Stockholm: Bonniers<br />
*Tretvik, Aud Mikkelsen & Haarstad, Kjell (1993). ''Gotisk skrift: laerebok med tekster fram 1485 til 1875''. Trondheim: Tapir.<br />
===Tyskland===<br />
*Minert, Roger P. (2004). ''Alte Kirchenbücher richtig lesen. : Hand- und Übungsbuch für Familiengeschichtsforscher''. Wuppertal: E. und U. Brockhaus.<br />
*Grun, Paul Arnold (1966). ''Schlüssel zu alten und neuen Abkürzungen: Wörterbuch lateinischer und deutscher Abkürzungen des späten Mittelalters und der Neuzeit''. Limburg/Lahn: Starke. Nytryck 2002.<br />
*Grun, Paul Arnold (1984[1935]). ''Leseschlüssel zu unserer alten Schrift''. Limburg a/d Lahn: Starke. Nytryck 2002.<br />
===Sydeuropa===<br />
*Cappelli, Adriano (1967). ''Lexicon abbreviaturarum: Dizionario di abbreviature latine ed italiane''. 6. ed. Milano: Hoepli<br />
:Sedan 1899 utgiven i sex upplagor.<br />
:Cappelli, Adriano (1928). ''Lexicon abbreviaturarum: Wörterbuch lateinischer und italienischer Abkürzungen .... ''Leipzig:<br />
:1901 och 1928 i tysk utgåva. [http://inkunabeln.ub.uni-koeln.de/vdibProduction/handapparat/nachs_w/cappelli/cappelli.html Onlineupplaga av tyska utgåvan]<br />
*[http://guindo.pntic.mec.es/jmag0042/manual_paleograf.pdf Manual de Paleografía Latina] 94-sidig PDF-fil med beskrivning av olika typer av latinsk handskrift från den romerska eran till uppkomsten av den tryckta skriften. Förklaringarna stöds med bilder av manuskript. Dokument av ''Juan-José Marcos''. Januari 2011.<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diplomatarium&diff=12677Diplomatarium2016-10-18T14:21:30Z<p>Härjedalen: Länkjustering</p>
<hr />
<div>'''Diplomatarium''' definieras som en samling medeltidsurkunder, huvudsakligen diplom. Benämningen har varit i bruk i Norden sedan 1700-talet.<br />
Under senare hälften av 1600-talet inleddes i Sverige insamling och avskrivning av äldre urkunder under ledning av Antikvitetsarkivet. Flera stora avskriftssamlingar eller ''handskrivna diplomatarier'' tillskapades och kom att benämnas efter Antikvitetsarkivets chefer.<br />
På detta sätt tillkom ''Hadorphs stora kopiebok'', ''Peringskölds (Bullarium och) Diplomatarium'' samt assessorn ''Örnhielms Diplomatarium''.<br />
Under 1760-80-talen utfördes avskriftsarbeten av Antikvitetsarkivets anställda Nils Reinhold Brocman och Johan Adolf Stechau. Det resulterade i det som kallas ''Brocmans diplomatarium''.<br />
År 1829 kom tryckningen av de svenska medeltidsbreven igång i form av Svenskt Diplomatarium/Diplomatarium Suecanum och utgivningen, som fortfarande pågår, är avsedd att ske i kronologisk följd.<ref>Fritz, Birgitta (1980). De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets början: en arkivhistorisk översikt. ''Meddelanden från svenska Riksarkivet''. 1976/1977, s. 68-135</ref>.<br />
<br />
'''Diplom''' (av grekiskans ''diploma'', som betyder det sammanlagda, det vikta, det som är dubbelt) används som begrepp för medeltidsbrev. Diplom är vanligen rättsliga dokument formade efter bestämda regler. Det rör sig alltså inte i snäv betydelse om privatbrev, men de ytterst få av den kategorin från medeltiden räknas i allmänhet ändå till diplomen.<br />
<br />
'''Diplomatik'''.<br />
Under medeltiden användes för diplom beteckningarna ''charta'', ''pagina'', ''literæ'' och ''epistola''<ref>''Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi''. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.</ref>.<br />
Brev med föregivet medeltida ursprung, blev under 1500- och 1600-talen i Norden och Europa ofta framvisade i rättsliga tvister som åtkomsthandlingar. De medeltida skrivarna, såväl världsliga som andliga, visade ofta goda färdigheter i att förfalska rättsliga urkunder, något som skapade ett behov att kunna skilja ut äkta brev från förfalskningarna. Det praktiskt-juridiska behovet gav upphov till ''diplomatiken'', vetenskapen om medeltidsbrevens utformning och skrivsätt. Diplomatik som historisk hjälpvetenskap formerades ffa i Frankrike under senare hälften av 1600-talet<ref>Imsen, Steinar & Winge, Harald (2004). ''Norsk historisk leksikon: kultur og samfunn ca. 1500 - ca. 1800''. 2. utg. 3. oppl. Oslo: Cappelen akademisk forl.</ref>. Det var också i 1600-telets Frankrike som ordet diplom återfördes som beteckning på alla offentligrättsliga handlingar från medeltiden. I tyskspråkig tradition används av hävd ordet ''Urkunde''<ref>''Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi''. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.</ref>.<br />
<br />
'''Diplomatarisk textåtergivning''' innebär numera att krav på exakthet och vetenskaplig noggrannhet är stora och vilar på språkvetenskap och historisk källkritik.<ref>''Nationalencyklopedin''.(1998). Bd 5, [Dio-Et]. Höganäs: Bra böcker</ref><br />
<br />
==Diplomatarier i släktforskningen==<br />
<BR><br />
<br />
==Diplomatarier i Norden==<br />
[[Fil:Diplomatarium Dalecarlikum.png|right|miniatyr]]<br />
===Sverige===<br />
*''Svenskt diplomatarium: Diplomatarium Suecanum''. (1829-). Stockholm: Utg. av Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien och Riksarkivet.<br />
=====Lokala/regionala diplomatarier=====<br />
*Weibull, Lauritz (red.) (1900-1939). ''Diplomatarium diocesis Lundensis: Lunds ärkestifts urkundsbok''. Lund:<br />
*Kröningssvärd, Carl Gustaf (red.) (1842-1853). ''Diplomatarium Dalekarlicum: urkunder rörande landskapet Dalarne''. Stockholm:<br />
*Wiktorsson, Per-Axel & Odelman, Eva (red.) (1996). ''Dalslands diplomatarium''. Åmål: Dalslands fornminnes- och hembygdsförb.<br />
*''Jämtlands och Härjedalens diplomatarium. Utgivet av Jämtlands läns biblioteks diplomatariekommitté''. (1943-). Östersund: Wisénska bokh. (distr.)<br />
*Holm, Olof (1999). ''Supplement till Jämtlands och Härjedalens diplomatarium''. Östersund: Landsarkivet.<br />
*Weibull, Lauritz (red.) (1901-1917). ''Malmö stads urkundsbok: Diplomatarium civitatis Malmogiensis''. Malmö:<br />
*Hellbom, Algot (red.) (1972). ''Medelpads äldre urkunder''. Sundsvall: Medelpads fornminnesförening.<br />
*Nordén, Arthur (red.) (1918). ''Norrköpings medeltid: ett diplomatarium Norcopense omfattande bevarade medeltidsbrev rörande staden Norrköping med Ö. Eneby, S. Johannis samt Borg och Löts socknar från tiden 1180-1521''. Norrköping:<br />
<br />
===Danmark===<br />
*Erslev, Kristian (red.) (1894-1939). '' Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis: Fortegnelse over Danmarks Breve fra Middelalderen med Udtog af de hidtil utrykte ''. København: Gad. 13 band. Omfattar tiden 1085-1513 och innehåller regester och utdrag av medeltidsbrev.<br />
*''Diplomatarium Danicum ''. (1938-2002). København: Munksgaard . C.A. Reitzel. 35 band. Tiden 789-1400. Tiden 1401-1412 föreligger endast i elektronisk form. Hela verket omfattar det dåvarande Danmark.<br />
*Blatt, Franz (red.) (1938-). '' Danmarks riges breve ''. København: Reitzel. 28 band. Tiden 789-1400. Diplom översatta till nutidsdanska. Tiden 1401-1412 föreligger endast i elektronisk form.<br />
<BR><br />
Äldre diplomatarier utgivna i Danmark:<br />
*Thorkelin, Grimus Johannis (red.) (1786). '' Diplomatarium Arna-magnaeanum, exhibens ....'' Havniae: . ''(föråldrat) ''<br />
*Knudsen, Hans & Wegener, Caspar Frederik (red.) (1856). '' Diplomatarium christierni primi: samling af aktstykker, diplomer og breve, henhörende til Kong Christiern den förstes historie ''. Kjöbenhavn: J.D. Qvist.<br />
*Nielsen, O. (red.) (1872-1887). '' Kjøbenhavns diplomatarium: samling af dokumenter, breve og andre kilder til oplysning om Kjøbenhavns ældre forhold før 1728 ''. Kjøbenhavn:<br />
<br />
===Finland===<br />
*Hausen, Reinhold (red.) (1910-1935). ''Finlands medeltidsurkunder''. Helsingfors:<br />
*Hausen, Reinhold (red.) (1890). ''Registrum ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas svartbok''. Helsingfors:<br />
*''Diplomatarium Fennicum'' (DF). Databas som omfattar Finlands medeltidsurkunder (FMU) och Åbo Domkyrkas Svartbok.<br />
<br />
===Island===<br />
*''Diplomatarium islandicum: íslenzkt fornbréfasafn, sem hefir inni að halda bréf og gjörnínga, dóma og máldaga, og aðrar skrár, er snerta Ísland eða íslenzka menn''. (1857-1972). Kaupmannahöfn:<br />
<br />
===Norge===<br />
*''Diplomatarium Norvegicum: Oldbreve til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slægter, sæder, lovgivning og rettergang i middelalderen''. (1849-). Christiania: P. T. Mallings forlagshandel.<br />
*''Regesta Norvegica : kronologisk Fortegnelse over Dokumenter vedkommende Norge, Nordmænd og den norske Kirkeprovins.'' (1898-). Oslo:<br />
<br />
:Diplomatarium Norvegicum sträcker sig ända till slutet av 1500-talet och är av stor betydelse. Kr. Lange och C.R. Unger började utgivningen 1847 och H.J. Huitfeldt-Kaas fortsatte till sin död 1905. 22 volymer har hittills utkommit<ref>Wikipedia</ref>.<BR><br />
:Norska (bokmål) Wikipedia har en specificerad förteckning över Diplomatarium Norvegicum, med direktlänkar till skannade delar i olika internetresurser. Se externa länkar nedan.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
Sverige<br />
*Diplomatarium Dalekarlicum, första delen [http://books.google.se/books?id=WL5BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=Diplomatarium+Dalekarlicum&hl=sv&ei=dVWITfOzI47Dswbs8oWtDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDEQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false Digital version] hos [[Google Books]]<br />
*Diplomatarium Dalekarlicum, andra delen [http://books.google.se/books?id=bb5BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false Digital version] hos [[Google Books]]<br />
*Diplomatarium Dalekarlicum, tredje delen [http://books.google.se/books?id=e75BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false Digital version] hos [[Google Books]]<br />
*Diplomatarium Dalekarlicum, supplement [http://books.google.se/books?id=o75BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false Digital version] hos [[Google Books]]<br />
*Om [http://riksarkivet.se/diplomatariet Svensk Diplomatarium på Riksakivets hemsida]<br />
*Om [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_Diplomatarium Svenskt Diplomatarium i Wikipedia]<br />
Danmark<br />
*[http://www.diplomatarium.dk/ Diplomatarium Danicum og Danmark Riges Breve] - Onlineutgåva av 4. række, bind 8-12, 1401-1412.<br />
*[http://www.eremit.dk/ebog/kd/index.html Kjøbenhavns diplomatarium]<br />
*[http://www.archive.org/details/repertoriumdipl00hudegoog Repertorium diplomaticum Regni danici mediaevalis, tredje bind] hos [[Internet Archive]].<br />
Finland<br />
*[http://vesta.narc.fi/df/ Diplomatarium Fennicum (DF)]<br />
Norge<br />
*[http://www.dokpro.uio.no/dipl_norv/diplom_felt.html Diplomatarium Norvegicum, sökbar utgåva av band I&ndash;XXI]<br />
*Om [http://lokalhistoriewiki.no/index.php/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i lokalhistoriewiki.no]<br />
*Om [http://no.wikipedia.org/wiki/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i norska Wikipedia]<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Källor, arkiv och bibliotek]]<br />
[[Kategori:Historisk släktforskning]]<br />
[[Kategori:Digital litteratur på Internet, Public Domain]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_fornskrifts%C3%A4llskap&diff=12671Jämtlands läns fornskriftsällskap2016-10-04T11:18:27Z<p>Härjedalen: Korrigering länk till websida</p>
<hr />
<div>{{stubbe}}<BR><BR><br />
==Presentation==<br />
'''Jämtlands läns fornskriftsällskap''' bildades 1928 och är en sammanslutning av personer intresserade av lokalhistorisk forskning om Jämtlands län. Verksamheten utgörs av utgivande av historiska urkunder och annat otryckt källmaterial, och att därigenom bidra till utforskandet av Härjedalens och Jämtlands historia.<br />
<br />
Under tiden fram till 1959 utgavs elva olika skrifter, därefter upphörde verksamheten. År 1987 rekonstruerades fornskriftsällskapet, varvid reviderade stadgar antogs och bokutgivningen fortsatte.<br />
<br />
Verksamheten bedrivs i samarbete med landsarkivet i Östersund och ordförande i sällskapet har i allmänhet varit landsarkivarien.<br />
För närvarande (2010) har sällskapet ett 50-tal medlemmar.<br />
<br />
==Tryckta utgåvor==<br />
===Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap.===<br />
*'''I''' ''Fale Burmans anteckningar om Jämtland, i urval'' (1930). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''II''' ''Urkunder rörande Jämtlands läns tillkomst''. Med inledning av Erik Hamrell. Andra utökade upplagan (1965).<BR><br />
*'''III''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. I. Jämtlands domböcker 1621–1628'' (1933). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<BR><br />
*'''IV''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. II. Jämtlands domböcker 1634–1643'' (1934). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''V''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. III. Jämtlands landstingsprotokoll 1621–1643'' (1939) Med Register till alla delarna. Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VI''' ''Kyrkoarkiven i länsarkivet i Östersund 1939. En översikt''. Utarbetad av länsarkivarie R. Svedlund (1939). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VII''' ''Sockenbeskrivningar från Jämtland och Härjedalen 1818–1821, insända till Jämtlands läns Kungl. Hushållningssällskap'' (1941). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VIII''' ''Jämtländska räkenskaper 1564–1571. I. Räkenskaper 1564–1567'' (1944). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''IX''' ''Jämtländska räkenskaper 1564–1571. II. Räkenskaper 1568–1571'' (1948). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''X''' ''Jämtländska ortnamn på 1560-talet. Ortsregister till jämtländska räkenskaper 1564–1571'' (1953). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''XI''' ''Räfsten med jämtarna 1613. Rannsakningsprotokollen efter Baltzarfejden''. Utg. av Hasse Petrini (1959).<br />
*'''XII''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. IV. 1647–1648''. Utgivna av Kjell Hoffman (1989).<br />
*'''XIII''' ''Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, del 3. 1520–1530''. Utarbetad av Olof Holm (1995). ISBN 91-87276-50-X.<br />
*'''XIV''' ''Freden i Brömsebro 1645. Trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna'' (2000). ISBN 91-971242-1-4.<br />
*'''XV''' [[Olof Bertilssons kyrkobok]], förd i Sveg och Offerdal 1636–1668. Utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin (2006). ISBN 91-87276-30-5.<br />
*'''XVI''' ''Böter och fredsköp : Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Utgivna av Olof Holm, Georg Hansson och Christer Kalin ; med en historisk inledning av Per Sörlin och ortsregister utarbetat av Karl Göran Eriksson. - 2016. ISBN 91-87276-27-5.<br />
<BR><br />
''Utsålda skrifter finns tillgängliga i skannad form genom Fornskriftsällskapets hemsida, se Externa Länkar''.<br />
==Digitala utgåvor==<br />
Via [http://fornskrift.se/avskrifter.htm sin hemsida] publicerar Fornskriftsällskapet, i samarbete med Landsarkivet i Östersund, en rad orienterande avskrifter av domboksprotokoll, brev, dagböcker och mycket annat, från äldsta tid och fram till vår egen. Avskrifterna är tillgängliga för nedladdning i pdf-format.<br />
<br />
*''Härjedalsbrev 1531-1645'', redigerade av Christer Kalin. Diplomatarisk utgåva.<br />
*''Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793-1802''. Skannad version av tidigare utförd maskinavskrift.<br />
*''Hammerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690'', redigerade av Georg Hansson. Orienterande avskrift.<br />
*''Revsunds tingslags domboksprotokoll 1649-1700'', redigerade av Ingegerd Richardsson. Orienterande avskrift.<br />
*''Jämtlands avradsland 1649 och 1666.''<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://fornskrift.se Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
[[Kategori:Övriga föreningar i Norden|Digitaliserad litteratur på Internet]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_fornskrifts%C3%A4llskap&diff=12670Jämtlands läns fornskriftsällskap2016-10-04T10:59:05Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>{{stubbe}}<BR><BR><br />
==Presentation==<br />
'''Jämtlands läns fornskriftsällskap''' bildades 1928 och är en sammanslutning av personer intresserade av lokalhistorisk forskning om Jämtlands län. Verksamheten utgörs av utgivande av historiska urkunder och annat otryckt källmaterial, och att därigenom bidra till utforskandet av Härjedalens och Jämtlands historia.<br />
<br />
Under tiden fram till 1959 utgavs elva olika skrifter, därefter upphörde verksamheten. År 1987 rekonstruerades fornskriftsällskapet, varvid reviderade stadgar antogs och bokutgivningen fortsatte.<br />
<br />
Verksamheten bedrivs i samarbete med landsarkivet i Östersund och ordförande i sällskapet har i allmänhet varit landsarkivarien.<br />
För närvarande (2010) har sällskapet ett 50-tal medlemmar.<br />
<br />
==Tryckta utgåvor==<br />
===Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap.===<br />
*'''I''' ''Fale Burmans anteckningar om Jämtland, i urval'' (1930). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''II''' ''Urkunder rörande Jämtlands läns tillkomst''. Med inledning av Erik Hamrell. Andra utökade upplagan (1965).<BR><br />
*'''III''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. I. Jämtlands domböcker 1621–1628'' (1933). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<BR><br />
*'''IV''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. II. Jämtlands domböcker 1634–1643'' (1934). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''V''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. III. Jämtlands landstingsprotokoll 1621–1643'' (1939) Med Register till alla delarna. Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VI''' ''Kyrkoarkiven i länsarkivet i Östersund 1939. En översikt''. Utarbetad av länsarkivarie R. Svedlund (1939). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VII''' ''Sockenbeskrivningar från Jämtland och Härjedalen 1818–1821, insända till Jämtlands läns Kungl. Hushållningssällskap'' (1941). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VIII''' ''Jämtländska räkenskaper 1564–1571. I. Räkenskaper 1564–1567'' (1944). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''IX''' ''Jämtländska räkenskaper 1564–1571. II. Räkenskaper 1568–1571'' (1948). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''X''' ''Jämtländska ortnamn på 1560-talet. Ortsregister till jämtländska räkenskaper 1564–1571'' (1953). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''XI''' ''Räfsten med jämtarna 1613. Rannsakningsprotokollen efter Baltzarfejden''. Utg. av Hasse Petrini (1959).<br />
*'''XII''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. IV. 1647–1648''. Utgivna av Kjell Hoffman (1989).<br />
*'''XIII''' ''Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, del 3. 1520–1530''. Utarbetad av Olof Holm (1995). ISBN 91-87276-50-X.<br />
*'''XIV''' ''Freden i Brömsebro 1645. Trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna'' (2000). ISBN 91-971242-1-4.<br />
*'''XV''' [[Olof Bertilssons kyrkobok]], förd i Sveg och Offerdal 1636–1668. Utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin (2006). ISBN 91-87276-30-5.<br />
*'''XVI''' ''Böter och fredsköp : Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645''. Utgivna av Olof Holm, Georg Hansson och Christer Kalin ; med en historisk inledning av Per Sörlin och ortsregister utarbetat av Karl Göran Eriksson. - 2016. ISBN 91-87276-27-5.<br />
<BR><br />
''Utsålda skrifter finns tillgängliga i skannad form genom Fornskriftsällskapets hemsida, se Externa Länkar''.<br />
==Digitala utgåvor==<br />
Via [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=18604&refid=1198 Riksarkivets hemsida] publicerar Fornskriftsällskapet, i samarbete med Landsarkivet i Östersund, en rad orienterande avskrifter av domboksprotokoll, brev, dagböcker och mycket annat, från äldsta tid och fram till vår egen. Avskrifterna är tillgängliga för nedladdning i pdf-format.<br />
<br />
*''Härjedalsbrev 1531-1645'', redigerade av Christer Kalin. Diplomatarisk utgåva.<br />
*''Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793-1802''. Skannad version av tidigare utförd maskinavskrift.<br />
*''Hammerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690'', redigerade av Georg Hansson. Orienterande avskrift.<br />
*''Revsunds tingslags domboksprotokoll 1649-1700'', redigerade av Ingegerd Richardsson. Orienterande avskrift.<br />
*''Jämtlands avradsland 1649 och 1666.''<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://fornskrift.se Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
[[Kategori:Övriga föreningar i Norden|Digitaliserad litteratur på Internet]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=T%C3%A4nn%C3%A4s_(Z)&diff=12667Tännäs (Z)2016-10-01T14:24:49Z<p>Härjedalen: Tillägg tryckt litteratur</p>
<hr />
<div>Tännäs är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade Tännäs-Ljusnedals församling i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet [[Härjedalen]], [[Jämtlands län]].<br />
Församlingen har två kyrkorter, den ursprungliga Tännäs (Kyrkbyn) och den senare Funäsdalen.<br />
Församlingen gränsade till [[Hede (Z)|Hede]], [[Linsell (Z)|Linsells]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedals]] församlingar i Jämtlands län och Idre i [[Kopparbergs län]].<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Tännäs nuvarande kyrka i trä, färdigställd 1855. Funäsdalens kyrka i sten, färdigställd 1928.<ref>Lindblad, Jakob (red.) (2002). Härjedalen - landskapets kyrkor. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl.</ref><br />
<br />
==Historik==<br />
Senast omkring 1550 utbruten ur Hede, 1680-talet utbrutet Ljusnedals bruksförsamling (Mässlinge).<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar: Brändåsen, Funäsdalen, Högvålen, Malmagen (Fjällnäs), Ränningsvallen, Tännäs (Kyrkbyn) och Valmåsen (numera överdämd).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || -1925 Hede<BR>1925-1941 Tännäs, Ljusnedal och Tännäs lappförsamling<BR>1942- Tännäs och Ljusnedal<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 Jämtlands södra kontrakt,<BR>1922- Härjedalens kontrakt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || Tidsperiod/Namn för Kyrklig samfällighet<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 Uppsala Stift,<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Tännäs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1952 Tännäs landsfiskalsdistrikt,<BR>1952-1964 Hede landsfiskaldistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Hede tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1973 Tännäs kommun,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Anteckningar om Funäsdalen med omnejd. Del 1. / Funäsdalens kyrkliga arbetsgrupp.<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Högvålen - Sveriges högst belägna by / sammanställd av Högvålen-Ränningsvallens kyrkliga arbetsgrupp ; huvudredaktör och ansvarig utgivare: Patrik Wallmark.<br />
* Tännäs : byn vid de sju bergens sydsluttningar nära många glittrande fiskevatten / sammanställd av Tännäs kyrkliga arbetsgrupp ; huvudredaktör: Patrik Wallmark.<br />
* Valmåsen: Lossens reglering och överdämningen av Valmåsen / av Emil Salomonsson, redigerad och uppdaterad av barnbarnen Jan Salomonsson, Anders Svensson och Kerstin Myrtennäs.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
Kyrkoarkivet brandskadades 1917<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1805-1899.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1900-1968.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1864-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1749-1860, 1863-1991.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1749-1857, 1863-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1759-1859, 1863-1991.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1751-1999.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* Härjedalens fornminnesförenings samling, 1406–1962 (tidsomfång).<br />
* Funäsdalens gränsinspektions arkiv, 1645-1923 (tidsomfång).<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
* Ljusnedals bruks arkiv, 1686–1920 (tidsomfång).<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://forum.genealogi.se/index.php?board=624.0 Tännäs på Anbytarforum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n&diff=11518Jämtlands län2015-03-06T21:23:57Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>{{Infobox<br />
|name = Infobox/doc<br />
|bodystyle = <br />
|title = <br />
|titlestyle = <br />
<br />
|image = [[Fil:Jämtland län vapen.svg.png|75px]]<br />
|imagestyle = <br />
|caption = Jämtlands läns vapen<br>Blasonering: ''Delad sköld: I. Jämtlands II. Härjedalens vapen."<br />
|captionstyle = <br />
|headerstyle = background:#ffc125;<br />
|labelstyle = background:#ddf;<br />
|datastyle = <br />
<br />
|header1 = <big>Jämtlands län</big><br />
|label1 = <br />
|data1 = <br />
|header2 = <br />
|label2 = Label defined alone does not display (needs data, or is suppressed)<br />
|data2 = <br />
|header3 =<br />
|label3 = <br />
|data3 = [[Länsbokstav]]: '''Z'''<br>[[Länskod]]: '''23'''<br>[[Landskap]]: [[Härjedalen]], Jämtland, del av Hälsingland, del av Ångermanland, mindre områden i Dalarna och Lappland<br />
|header4 = '''Residensstad: Östersund'''<br />
|label4 = does not display (same number as a header)<br />
|data4 = does not display (same number as a header)<br />
|header5 =<br />
|label5 =<br />
|data5 = <br />
|belowstyle = background:#fff;<br />
|below =Länet bildades 1810 av Härjedalen från dåvarande [[Gävleborgs län]] och Jämtland från [[Västernorrlands län]]. Länet bestod från början endast av Jämtland-Härjedalen<br />
}}<br />
<br />
<br />
'''Jämtlands län''' består av Jämtland och [[Härjedalen]] samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Residensstad är Östersund <br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645. Härjedalen blev då en del i [[Hudiksvalls län]] och Jämtland en del i Härnösands län. När Sverige erhöll Trøndelag 1658 vid freden i Roskilde överfördes Jämtland och Härjedalen till Trondheims län. Men redan 1660 blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av [[Västernorrlands län]] och var det fram till 1762 då [[Gävleborgs län]] med Härjedalen skildes från [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Dalarnas län]], [[Gävleborgs län]], [[Västernorrlands län]] samt [[Västerbottens län]]. Dessutom gränsar i väster länet mot Norge.<br />
<br />
===Socknar===<br />
Alanäs, <br />
Alsens, <br />
Aspås, <br />
Berg, <br />
Bodsjö, <br />
Bodum, <br />
Borgvattnet, <br />
Brunflo, <br />
Bräcke, <br />
Fjällsjö, <br />
Fors, <br />
Frostviken, <br />
Frostvikens lappförsamling, <br />
Frösö, <br />
Föllinge, <br />
Gillhov, <br />
Gåxsjö, <br />
Hackås, <br />
Hallen, <br />
[[Hammerdal (Z)|Hammerdal]], <br />
[[Hede (Z)|Hede]], <br />
Hotagen, <br />
Hotagens lappförsamling, <br />
Håsjö, <br />
Häggenås, <br />
Hällesjö, <br />
Kall, <br />
Klövsjö, <br />
Kyrkås, <br />
Laxsjö, <br />
[[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], <br />
[[Linsell (Z)|Linsell]], <br />
Lit, <br />
[[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], <br />
Lockne, <br />
Marby, <br />
Marieby, <br />
Mattmar, <br />
Myssjö, <br />
Mörsil, <br />
Norderö, <br />
Norrlands artilleriregemente, <br />
Nyhem, <br />
Näs, <br />
Näskott, <br />
Offerdal, <br />
Oviken, <br />
Ragunda,<br />
Revsund,<br />
Rätan,<br />
Rödön,<br />
[[Storsjö (Z)|Storsjö]],<br />
Ström,<br />
Stugun,<br />
Sundsjö, <br />
Sunne,<br />
[[Sveg (Z)|Sveg]],<br />
Tåsjö, <br />
[[Tännäs (Z)|Tännäs]],<br />
[[Tännäs lappförsamling]], <br />
Undersåker,<br />
Undersåkers lappförsamling,<br />
[[Vemdalen (Z)|Vemdalen]],<br />
Ytterhogdal, <br />
Åre,<br />
Ås,<br />
Åsarne,<br />
[[Älvros (Z)|Älvros]],<br />
Ängersjö, <br />
Östersund, <br />
[[Överhogdal (Z)|Överhogdal]]<br />
<br />
===Tingslag===<br />
''(begreppet härad änvändes inte i Jämtlands län)<br />
* Här räknas tingslag eller motsvarande upp.<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
* [[Landsarkiv|Landsarkivet]] i Östersund<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
*[[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
*[[Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://arkivetiostersund.se/ Arkivet i Östersund]<br />
* [http://www.bibliotekmitt.se/ BibliotekMitt] Gemensam katalog för kommunbiblioteken i Jämtlands län.<br />
* [http://faj.se/ Föreningsarkivet i Jämtlands län]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58.html?1298476231 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/60.html?1299711591 Jämtland på Anbytarforum] <br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1831/1831.shtml?1295696693 Jämtland på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://fornskrift.se/ Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
* [http://www.genealogi.se/jamtland/ JämtlandsRötter]<br />
* [http://riksarkivet.se/ostersund Landsarkivet i Östersund] <br />
* [http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/tjanster/databaser/sockensok/register_scbsok.asp?uidObjectGUID={0A574A5D-CF20-4624-8B91-7B63F8E79DB1}&Typnr=26&forsaml=&lan=23 SVAR - Jämtlands län] <br />
* [http://www.bibliotekmitt.se/default.aspx?id=100578&ptid=0 Zetterströmska biblioteket vid Jämtlands läns bibliotek]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Uppsala_stifts_herdaminne&diff=11269Uppsala stifts herdaminne2015-01-28T10:35:38Z<p>Härjedalen: /* Serie II, Pastorat och präster */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
'''[[uppsala ärkestift|Uppsala stift]]s [[herdaminne]]''' är ett antal publikationer som redogör för personhistoriska uppgifter om [[präst]]erna i Uppsala [[stift]]. Fyra band utgivna under 1800-talet utgör en första mindre serie. I slutet av 1990-talet påbörjade [[Stiftshistoriska sällskapet i Uppsala]] arbetet med att ta fram nya herdaminnen som en del (Serie II) i ett större arbetet kallat ''[[Uppsala stifts herdaminne. Stifthistoriskt uppslagsverk från missionstid till nyaste tid]]'', där även andra områden än just herdaminnen är avhandlade i Serie I, III och IV.<br />
<br />
== Förteckning över utgivna herdaminnen ==<br />
=== Äldre Serie ===<br />
=====Del 1, Ärkebiskopar - Gran=====<br />
J.E. Fant & A.Th Låstbom ''Upsala ärkestifts herdaminne'', 1842. 494 sidor.<br />
=====Del 2, Hacksta och Löth - Simtuna=====<br />
J.E. Fant & A.Th Låstbom ''Upsala ärkestifts herdaminne'', 1843. 464 sidor.<br />
=====Del 3, Skepptuna och Lunda - Össeby=====<br />
J.E. Fant & A.Th Låstbom ''Upsala ärkestifts herdaminne'', 1845. 590 sidor.<br />
=====Del 4, Ärkebiskopar - Össeby-Garn=====<br />
Ludvig Nyström, ''Uppsala ärkestifts herdaminne. Ny följd'', 1893. 568 sidor.<br />
<br />
=== Nyare Serie, (''Del av Uppsala stifts herdaminne. Stifthistoriskt uppslagsverk från missionstid till nyaste tid.'') ===<br />
==== Serie II, Pastorat och präster ====<br />
=====Del II:7, Fjärdhundra kontrakt 1593-1991=====<br />
Lars Otto Berg & Ragnar Norrman, 1997. 638 sidor.<br />
=====Del II:8:1, Trögds-Åsunda kontrakt. 1. Trögds kontrakt 1593-1999=====<br />
Lars Otto Berg, Magdalena Hellquist & Ragnar Norrman, 2004. 591 sidor.<br />
=====Del II:8:2, Trögds-Åsunda kontrakt. 2. Åsunda kontrakt 1593-1999=====<br />
Lars Otto Berg, 2007. 528 sidor.<br />
=====Del II:15, Voxnans kontrakt 1593-1999=====<br />
Matts Sandström, Ragnar Norrman, 2008. 501 sidor.<br />
=====Del II:16, Ljusnans kontrakt 1593-1999=====<br />
Börje Björklund, Lars Otto Berg & Ragnar Norrman, 2001. 413 sidor.<br />
<br />
== Källor ==<br />
[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=669385 Stiftshistoriska sällskapet i Uppsala]<br />
<br />
[[Kategori:Herdaminnen]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Paleografi&diff=10944Paleografi2014-06-11T10:38:01Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Textprov2a.jpg|right|300px|thumb|Exempel på 1600-tals handskrift som kan vara svårtolkad för den som inte studerat paleografi. Sidan innehåller t ex ovanligt många varianter av bokstaven S.]]<br />
'''Paleografi''' (av grekiskans παλαιός, ''"gammal"'', och γράφω, ''"skriva"'') är vetenskapen om skriftens utveckling och användning i äldre tid, samt i ''släktforskningssammanhang'', '''läsning och tolkning av äldre handskrifter'''.<br />
<br />
===Etymologi===<br />
Första gången termen "paleografi" användes var omkring år 1708 av ''Bernard de Montfaucon'', en benediktinmunk vars ''Palaeographia graeca'' förblev ett standardverk inom området i mer än ett århundrade.<br />
<br />
===Släktforskning===<br />
För "vanliga" svenska släktforskare är det främsta problemet att man sedan medeltiden använt sig av den "tyska (nygotiska) stilen", vilken innehåller ett antal varianter på bokstäver som idag känns föråldrade. Den [[tysk handstil|tyska handstilen]] motsvarades också av den tryckta [http://sv.wikipedia.org/wiki/Frakturstil frakturstilen], som även den kan vara svår att läsa för dagens svenskar. Dagens handstil är inte ny, utan egentligen äldre än den tyska handstilen, och kallas latinsk handstil. Den latinska handstilen har använts i södra Europa sedan antiken (se exempel till höger ''Codex Mendoza''). <br />
<br />
Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.<br />
<br />
För mer erfarna släkt- och historieforskare utgör de medeltida handskrifterna som varierade stort mellan olika europeiska regioner, de största problemen.<br />
<br />
==Handböcker==<br />
''(böcker från de övriga nordiska länderna är användbara även vid svensk handskriftstolkning - och vice versa)''<br />
[[Fil:Codex Mendoza folio 1v.jpg|300px|right|thumb|[http://en.wikipedia.org/wiki/Codex_Mendoza Codex Mendoza], en spansk handskrift från 1540 som bl.a. beskriver [http://sv.wikipedia.org/wiki/Azteker aztekernas] hieroglyfer.]]<br />
===Sverige===<br />
*Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth (2004). ''[[Läsebok för släktforskare]]: lär dig tyda och läsa gammal handstil''. 3., rev. utg. Västerås: Ica<br />
*Brøndum-Nielsen, Johannes (red.) (1944). ''Nordisk kultur: samlingsverk. 28, Palæografi, A, Danmark og Sverige''. Stockholm: Bonniers<br />
*Lintrup, Jorge (2013). ''Släktforskarens Arbetsbok'', Hjälpreda och övningsbok för nybörjare och studiecirklar. Stockholm, Sveriges Släktforskarförbund.<br />
*Swedlund, Robert & Svenonius, Olof (red.) (1948). ''Svenska skriftprov 1464-1828: texter och tolkningar''. 2. uppl. Stockholm: Geber<br />
*Svensson, Lars (1974). ''Nordisk paleografi: handbok med transkriberade och kommenterade skriftprov''. Lund: Studentlitteratur.<br />
*Åberg, Alf (1979). ''Läsning av gamla handstilar''. 7. uppl. Stockholm: Genealogiska Föreningen.<br />
*Riksarkivet (SVAR): ''Paleografi - en studie i handskriftsläsning'' (CD-rom), upplaga 1:4, ISBN 91-973145-6-8<br />
<br />
===Danmark===<br />
*Hjelholt, Holger (red.) (1975). ''Skriftprøver fra tiden efter reformationen til midten af 19. aarh. med tekstlæsninger''. 5. opl. Viborg:<br />
*Kroman, Erik (1951). ''Middelalderlig skrift: skriftpröver og transskriptioner : til universitetsundervisning og til selvstudium''. København: G.E.C. Gad<br />
*Kroman, Erik (1975). ''Skriftens historie i Danmark: fra reformationen til nutiden''. 4. opl. Viborg:<br />
*Simon, Georg (1981). ''Gotisk skrift: læsning af slægts- og lokalhistoriske kilder''. [1. udg.], 4 opl. København: Dansk historisk håndbogsforl.<br />
===Norge===<br />
*Johannessen, Knut (2007). ''Den glemte skriften: gotisk håndskrift i Norge''. Oslo: Universitetsforl. ''<BR>(Den f.n. i Norden modernaste och mest omfattande läroboken i paleografi)''<br />
*Seip, Didrik Arup & Brøndum-Nielsen, Johannes (red.) (1954). ''Nordisk kultur: samlingsverk. 28, Palæografi, B, Norge og Island''. Stockholm: Bonniers<br />
*Tretvik, Aud Mikkelsen & Haarstad, Kjell (1993). ''Gotisk skrift: laerebok med tekster fram 1485 til 1875''. Trondheim: Tapir.<br />
===Tyskland===<br />
*Minert, Roger P. (2004). ''Alte Kirchenbücher richtig lesen. : Hand- und Übungsbuch für Familiengeschichtsforscher''. Wuppertal: E. und U. Brockhaus.<br />
*Grun, Paul Arnold (1966). ''Schlüssel zu alten und neuen Abkürzungen: Wörterbuch lateinischer und deutscher Abkürzungen des späten Mittelalters und der Neuzeit''. Limburg/Lahn: Starke. Nytryck 2002.<br />
*Grun, Paul Arnold (1984[1935]). ''Leseschlüssel zu unserer alten Schrift''. Limburg a/d Lahn: Starke. Nytryck 2002.<br />
===Sydeuropa===<br />
*Cappelli, Adriano (1967). ''Lexicon abbreviaturarum: Dizionario di abbreviature latine ed italiane''. 6. ed. Milano: Hoepli<br />
:Sedan 1899 utgiven i sex upplagor.<br />
:Cappelli, Adriano (1928). ''Lexicon abbreviaturarum: Wörterbuch lateinischer und italienischer Abkürzungen .... ''Leipzig:<br />
:1901 och 1928 i tysk utgåva. [http://inkunabeln.ub.uni-koeln.de/vdibProduction/handapparat/nachs_w/cappelli/cappelli.html Onlineupplaga av tyska utgåvan]<br />
*[http://guindo.pntic.mec.es/jmag0042/manual_paleograf.pdf Manual de Paleografía Latina] 94-sidig PDF-fil med beskrivning av olika typer av latinsk handskrift från den romerska eran till uppkomsten av den tryckta skriften. Förklaringarna stöds med bilder av manuskript. Dokument av ''Juan-José Marcos''. Januari 2011.<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4rob%C3%B6cker_i_sl%C3%A4ktforskning&diff=10219Läroböcker i släktforskning2013-08-07T10:08:17Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>För den som nyss börjat släktforska rekommenderas följande ''böcker och digitala hjälpmedel'':<br />
<br />
==För nybörjare (allmänt)==<br />
<gallery perrow=8><br />
Fil:Börja släktforska.jpg|'''''Börja släktforska''' - genvägar till din släkts historia'' av Per Clemensson och Kjell Andersson, Natur & Kultur, 2009<br>ISBN 91-975671-6-7.<br />
Fil:Steg för steg.jpg|'''''Släktforska steg för steg''''' av Per Clemensson och Kjell Andersson, Natur & Kultur, 8:e utgåvan 2008<br>ISBN 91-27-35525-X.<br />
Fil:Arbetsbok.jpg|'''''Släktforskarens Arbetsbok''' - hjälpreda och övningsbok för nybörjare och studiecirklar'' av Jorge Lintrup, Sveriges Släktforskarförbund, andra reviderade upplagan, 2013<br>ISBN 91-87676-74-1.<br />
Fil:Grundkurs1.jpg|'''''Släktforskning grundkurs''''' av Gunilla Didriksson, Sveriges Släktforskarförbund, 2010, ISBN 978-91-87676-75-8<br />
Fil:Fortsättning.jpg|'''''Släktforskning fortsättning''''' av Gunilla Didriksson, Sveriges Släktforskarförbund, 2012, ISBN 978-91-87676-70-3<br />
Fil:Mysterier.jpg|'''''Släktforskningens mysterium''' - lärobok i släktforskning'' av Ewa Johansson, Monitorförlaget, 2009, ISBN 978-91-85517-10-7.<br />
</gallery><br />
<br />
==Fördjupning==<br />
<gallery perrow=8><br />
Fil:Handbok2.jpg|'''''Fader okänd''''' - [[SSF:s handböcker]] 2 av Elisabeth Reuterswärd, [[Sveriges Släktforskarförbund]], 2011<br>ISBN 91-87676-57-5.<br />
Fil:Handbok3.jpg|'''''Kartforskning''''' - [[SSF:s handböcker]] 3 av Karl-Ingvar Ångström och Björn Johansson, Sveriges Släktforskarförbund, 2011<br>ISBN 978-91-87676-62-8.<br />
</gallery><br />
<br />
==Paleografi (tolkning av gammal handskrift)==<br />
<gallery perrow=8><br />
Fil:Nopic1.jpg|'''''41 handskrifter 1336-1926''''' av Per Clemensson och Sven Ängemark, CD-ROM<br />
Fil:Läsebok.jpg|'''''Läsebok för släktforskare''''' av Henrik Anderö och Elisabeth Thorsell, ICA bokförlag, 2009<br>ISBN 91-534-2491-3.<br />
</gallery><br />
<br />
==Ordböcker==<br />
<gallery perrow=8><br />
Fil:Latin för släkthistoriker.jpg|'''''Latin för släkthistoriker''''' av Urban Sikeborg, [[Sveriges Släktforskarförbund]], 2013<br>ISBN 978-91-87676-78-9.<br />
Fil:Latinordlistan.jpg|'''''Latin för släktforskare''''' av Jorge Lintrup, [[Ovansiljans Släktforskare]], 2011<br>ISBN 978-91-87676-80-2.<br />
Fil:Nopic1.jpg|'''''Latinsk-svensk ordlista för släktforskare''''' av Urban Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 2012, s.9-68 (artikel).<br>ISBN 978-91-87676-67-3.<br />
Fil:Ordbok1.jpg|'''''Ordbok för släktforskare''''' av Kent Andersson och Henrik Anderö, ICA bokförlag, femte upplagan, 2006<br>ISBN 978-91-534-2754-4.<br />
Fil:Ordbok2.jpg|'''''Släktforskarens ordbok - nyckeln till bouppteckningar''''' av Barbro Lunsjö, Natur & Kultur, 2009<br>ISBN 978-91-27-12002-0.<br />
Fil:Sjukdomsnamn.jpg|'''''Svenska sjukdomsnamn i gångna tider''''' av Gunnar Lagerkrantz, Sveriges Släktforskarförbund<br>ISBN 978-91-87676-00-1.<br />
</gallery><br />
<br />
==Yrken==<br />
<gallery perrow=8><br />
Fil:Handbok5.jpg|'''''Smedforska!''''' - [[SSF:s handböcker]] 5 av Ulf Berggren, Sveriges Släktforskarförbund, 2013<br>ISBN 91-87676-69-7.<br />
Fil:Handbok4.jpg|'''''Soldatforska!''''' - [[SSF:s handböcker]] 4 av Lars Ericson Wolke, Sveriges Släktforskarförbund, 2012<br>ISBN 978-91-87676-63-5<br />
</gallery><br />
<br />
==Stockholm==<br />
* '''''[[Rotemannen]]''''' (DVD-ROM), Stockholms stadsarkiv och Sveriges Släktforskarförbund, 2012. DVD med uppgifter från [[Rotemansarkivet]] i Stockholm.<br />
* '''''Skilda i Stockholm 1794-1916''''' (DVD-ROM), Genealogiska Föreningen,<br />
* '''''Släktforska i Stockholm: En handbok till arkiven''''', Red: Olle Månsson, [[Stockholms stadsarkiv]], 2005, ISBN 91-518-4333-1.<br />
<br />
==Migration==<br />
* '''''Att söka sina utländska rötter''''' av Elisabeth Reuterswärd, Landsarkivet i Lund, 1995, ISBN 91-971044-2-6.<br />
* '''''Emigranten Populär 2006''''' (CD-ROM), Göteborgs-Emigranten och Emigrantregistret i Karlstad, 2006.<br />
* '''''Emigrantforska steg för steg''''' av Per Clemensson och Kjell Andersson, Natur & Kultur, 1996, ISBN 91-36-03272-7.<br />
* '''''Emigrationsforskning''''' - [[SSF:s handböcker]] 1 av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, Sveriges Släktforskarförbund, 2011, ISBN 91-87676-55-9.<br />
<br />
==Databaser==<br />
* '''''Sveriges Befolkning 1880''''' (DVD-ROM), Riksarkivet, 2010, ISBN 978-91-88366-90-0.<br />
* '''''Sveriges Befolkning 1890''''' (DVD-ROM), Sveriges Släktforskarförbund och Arkion, 2003, ISBN 91-87676-33-8.<br />
* '''''Sveriges Befolkning 1900''''' (DVD-ROM), Sveriges Släktforskarförbund och SVAR, 2006, ISBN 91-87676-46-X.<br />
* '''''Sveriges Befolkning 1970''''' (DVD-ROM), Sveriges Släktforskarförbund, 2002, ISBN 91-87676-31-1.<br />
* '''''Sveriges Befolkning 1980''''' (DVD-ROM), Sveriges Släktforskarförbund, 2004, ISBN 91-87676-37-0.<br />
* '''''Sveriges Befolkning 1990''''' (DVD-ROM), Riksarkivet, 2010, ISBN 978-91-88366-91-7.<br />
* '''''Sveriges Dödbok 1901-2009''''' (DVD-ROM), Sveriges Släktforskarförbund, 2010, ISBN 91-87676-57-5.<br />
* '''''Begravda i Sverige 2''''' (DVD-ROM), Sveriges Släktforskarförbund, 2012.<br />
<br />
==Arkivering==<br />
* '''''Arkiveringsguide för släktforskare''''' av Elinor Elmborg, Tryckeri Propan, Stockholm 2011, ISBN 978-91-633-4115-1.<br />
* '''''Stora boken om familjebilder''''' av Björn Axel Johansson, Historiska Media, Riga 2010, ISBN 978-91-85873-98-2.<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Så börjar du släktforska]]<br />
* [[Släktträd]]<br />
* [[Släktskapsrelation]]<br />
* [[Kyrkböcker]]<br />
* [[Källhänvisning]]<br />
* [[Paleografi]]<br />
<br />
==Här kan du köpa hjälpmedlen:==<br />
* [http://shop.genealogi.se/shop/default.aspx Rötterbokhandeln] (nätbokhandel för släktforskare)<br />
<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=H%C3%A4rjedalen&diff=9950Härjedalen2013-04-08T20:50:40Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>{{Stubbe}}<br />
<BR><br />
<br />
:''Denna artikel är i nedkortad form delvis baserad på Wikipedia.''<br />
<br />
'''Härjedalen''' är ett landskap i Norrland i mellersta Sverige och ingår i [[Jämtlands län]]. Härjedalen gränsar i söder till Dalarna, i väster till Trøndelag i Norge och i norr till Jämtland och i öster till Medelpad och Hälsingland. <br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
I Härjedalens kommun de f.d. [[församling|församlingarna]]/[[socken |socknarna]] [[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]] och [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]], samt [[Storsjö (Z)|Storsjö]] i härjedalsdelen av Bergs kommun, [[Jämtlands län]]. Samtliga dessa, utom Ljusnedals församling, utgjorde egna kommuner åren 1863-1951. Ljusnedal var som bruksförsamling inte egen kommun, utan ingick i Tännäs kommun.<br />
<br />
===Tätorter===<br />
Det är det enda landskapet i Sverige där det aldrig funnits någon stad. Betydande tätorter är Hede, Funäsdalen, Lillhärdal, Sveg, Vemdalen.<br />
<br />
===Övrigt===<br />
I[[Överhogdal (Z)| Överhogdal]] upptäckte man 1910 de medeltida s.k. ''Överhogdalsbonaderna'', som numera förvaras i Jämtlands läns museum Jamtli.<br />
<br />
==Landskapets namn==<br />
Namnet kan härledas från fornvästnordiska ''Herjárdalr''. Landskapet har fått sitt namn efter vattendraget Härjån. ''Härj-'' i Härjån betyder i sin tur "stenig terräng" eller "stenig botten" varvid Härjedalen har betydelsen ''den steniga åns dal''.<br />
<br />
==Historia==<br />
*Här kan skrivas en beskrivning an landskapets historia i korthet.<br />
Härjedalen var tidigt ett historiskt norskt område och utgjorde en del av ''Trondheim hovedlen''. Landskapet tillföll Sverige år 1645. <br />
<br />
==Administrativ indelning==<br />
*Här kan skrivas information om landskapets indelning.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
''(som inte specifikt rör enskild socken)''<br />
<br />
* [[Härnösands stifts herdaminne|Hernösands stifts herdaminne]] : bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Del 1-4 / av Leonard Bygdén. Supplementband och personregister, utg.2004 / sammanställt av Carl Szabad.<br />
* Härjedalen : natur och kulturhistoria / av Erik J Bergström, Gert Magnusson, Jan Raihle.<br />
* Härjedalens förlorade söner : Sveriges knektrov 1646-1718 / av Erik J Bergström.<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Jämtlands och Härjedalens historia. Band 1-5. (1945-1991).<br />
* Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland : Andra och tredje samlingen om Jämtland och Herjedalen] / av Abraham Abrahamsson Hülphers. 1912[1775] - Faksimilutg.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58.html?1298476231 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://books.google.se/books?id=mZJAAAAAIAAJ&dq=h%C3%BClphers&hl=sv&source=gbs_navlinks_s Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland : Andra och tredje samlingen om Jämtland och Herjedalen] hos [[Google Books]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Bergsstaten&diff=9774Bergsstaten2013-02-27T18:14:47Z<p>Härjedalen: stavfel</p>
<hr />
<div>[[Fil:Bergsstaten-figur.png|thumb|400px|right]]<br />
Bergsstaten<br />
<br />
==Bergskollegium==<br />
Bergskollegium var en central myndighet i egenskap av överstyrelse för de svenska bergverken. Det grundades år 1630 som ''Generalbergamtet'', ibland benämnt ''Bergsämbetet'', och namnet ändrades till Bergskollegium år 1649.<br />
===Funktioner===<br />
Till uppgifterna hörde tillsyn över bergshanteringen, att vara överdomstol för överklagan från bergtings- och gruvrätter, samt övervaka mynttillverkning och guld- och silverarbeten. Ett ''Laboratorium chemicum '' resp. ett ''Laboratorium mechanicum'' tillkom under 1700-talet.<br />
Många av bergskollegiets funktioner upphörde eller överfördes till andra institutioner eller myndigheter under första hälften av 1800-talet. Bergskollegium upphörde år 1857 och återstoden i form av bergmästarorganisationen överfördes till Kommerskollegiums nyinrättade bergsavdelning.<ref> Riksarkivets beståndsöversikt. D. 5, Bd 1, sid. 84ff</ref><br />
===Tjänstemän===<br />
Bergskollegiets anställda bestod av en guvernör, från 1651 kallad president, fyra assessorer (varav två kallades bergsråd från 1713), sekreterare, kamrerare, bergsskrivare, myntguardie, generalkonstmästare och markscheider. <br />
<br />
==Bergsstatens organisation==<br />
Under Bergskollegium fanns ett växlande antal ''bergmästardömen'', indelade i ''bergsfögderier''. Vid mitten av 1700-talet bestod den regionala organisationen av tolv bergmästardömen, från 1809 av elva. 1875 samordnades de till sex bergmästardistrikt.<br />
<br />
*Varje bergmästardöme leddes av en bergmästare, även kallad bergshauptman. Hans uppgift var att se till att gällande lagar och förordningar rörande bergshanteringen upprätthölls och respekterades. Han administrerade och utförde också undersökningar av malmstreck och vid upptagande av nya gruvor, samt var domare vid bergstingsrätten och gruvrätten.<br />
*Bergsfögderierna förestods av bergsfogdar, som skötte kronans uppbörd från bergshanteringen, deltog vid bergstingen och verkställde domarna. På flera sätt var bergsfogden en motsvarighet till kronofogden. Bergsfögderierna upphörde år 1851 och bergsfogdens sysslor fördelades på bergmästarna och kronofogdarna.<br />
*Bergväsendet hade sin egen domstolsorganisation, där högsta instans utgjordes av Bergskollegium och därunder fanns i bergmästardistrikten ''bergstingsrätter'' med bergmästaren som domare och bergsnämndemän. Vid Sala silvergruva och Stora Kopparbergget fanns ''gruvrätter''. Dessa domstolar handlade mål rörande bergsbruket. Det innefattade även mål rörande de anställdas vandel och villkor.<br />
Bergskollegiets dömande funktioner överfördes år 1828 till hovrätterna. Bergstingsrätter och gruvrätter upphörde år 1851 .<ref>Asker: Hur riket styrdes sid. 118ff</ref><br />
<br />
<br />
===Bergskollegiets arkiv===<br />
Arkivet betecknas ofta som välbevarat. Efter överföringen till Kommerskollegium har arkivet fortsatt sammanhållits som ett arkivbestånd och består av ''huvudarkivet'', ''advokatfiskalskontorest'' och ''kammarkontorets'' arkiv. Dessutom finns i arkivet Hällefors silververk och Älvdalens porfyrverk som särskilda bestånd.<br />
Arkivalier rörande Finland, som bergtingsrätternas domböcker, bergsverksrelationer och kartor levererades år 1810 till Finland.<br />
<br />
===Bergmästarnas arkiv===<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Riksarkivet (1999). ''Riksarkivets beståndsöversikt. D. 5, Centrala myndigheter och domstolar, internationella organ, Bd 1, Myndigheter A-L''. Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920''. Stockholm: Riksarkivet.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergsstaten Bergsstaten på Wikipedia]<br />
* [http://www.bergsstaten.se/bergsstat/historik_tabeller.htm Bergsstaten organisation och distriktsindelning]<br />
* [http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0973e03-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Bergskollegium i NAD]<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Bergslag]]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Arkivsamlingar]]<br />
[[Kategori:Historisk släktforskning]]<br />
[[Kategori:Källor, arkiv och bibliotek]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Finland&diff=9464Finland2012-10-25T10:27:22Z<p>Härjedalen: Länk Suku Forum</p>
<hr />
<div>[[Fil:Finlands-flagga.png|250px|right|Finlands flagga]]<br />
Det finns idag cirka '''170.000 personer födda i Finland'''<ref>[http://www.immi.se/migration/statistik/utrikes-2009-2010.pdf Utrikes födda efter födelseland och tid], 2010</ref> bosatta i Sverige, vilket är den ojämförligt största [[Invandring|invandrargruppen]] i landet. Antalet ättlingar till personer födda i Finland är dock många gånger större, då Finland fram till år 1809 utgjort Sveriges östra rikshalva och därmed varit knutet till Sverige sedan urminnes tider. Befolkningen i Sverige (och Finland) har således blandats med inrikes migranter under hela historien, och befolkningen i vissa delar av Sverige har alltid fått påspädning från den östra rikshalvan, särskilt huvudstaden.<br />
<br />
En viktig del av den inrikes [[migration]]en under "svensktiden" var den stora grupp finnar som kom till Sverige från 1570-talet och framåt för att livnära sig på [[svedjebruk]] i de svenska ödemarkerna. Många av dagens svenskar härstammar från [[svedjefinnar]]na, som de kom att kallas.<br />
<br />
Sedan Sverige förlorat sin östra rikshalva till Ryssland, har finsk, och inte minst finlandssvensk invandring fortsatt vara betydande. Antalet finlandsfödda har spätts på gång efter annan, bland annat under de politiska konflikter i 1900-talets början och under och efter andra världskriget, då många [[flyktingar]] och [[krigsbarn]] kom till Sverige.<br />
<br />
Den största [[demografi]]ska rörelsen från Finland till Sverige har dock pågått under den senare hälften av 1900-talet, då hundratusentals finländare<ref>Här i artikeln skiljs orden ''finnar'' och ''finländare'' åt. Med ''finnar'' menas den folkgrupp som talade finska före den finländska nationalstatens uppkomst, vilket inkluderar finskspråkiga också utanför Finland. Med ''finländare'' menas alla medborgare i staten Finland, inklusive [[finnar]], [[finlandssvenskar]] och [[samer]], som numera nästan alla talar finska. Ålänningarna räknar sig dock inte som finlandssvenskar, utan som åländska medborgare med finskt medborgarskap.</ref> sökte sig till Sverige på grund av arbetsmarknadsskäl. Många flyttade tillbaka till Finland när den finländska arbetsmarknaden tog sig i slutet på 1900-talet, men de flesta blev kvar eftersom de redan var rotade här.<br />
<br />
==Släktforskning i Finland==<br />
<big>'''Då det finns en utmärkt handledning om hur man släktforskar i finländska källor i [[Föreningen G-gruppen - Genealogi över Östersjön|G-gruppens hemsida]], hänvisar vi tillsvidare till den.'''</big><br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Föreningen G-gruppen - Genealogi över Östersjön]]<br />
* [[Invandringen till Sverige (1000 - 1900)]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.genealogia.fi/indexse.html Genealogiska Samfundet i Finland]<br />
* [http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm Finlands släkthistoriska förening (FSHF)]<br />
* [http://suku.genealogia.fi/?langid=3 Suku Forum. Finländskt flerspråkigt anbytarforum.]<br />
<br />
----<br />
<references/><br />
<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]<br />
[[Kategori:Länder]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Olof_Bertilssons_kyrkobok&diff=9321Olof Bertilssons kyrkobok2012-06-04T08:00:44Z<p>Härjedalen: stavfel ortnamn</p>
<hr />
<div>[[Fil:Bertilsson s 8.jpg|250px|thumb|right|Trolovningsnotiser från Svegs pastorat 1641]]<br />
<br />
<br />
Volymen C:1 i Offerdals kyrkoarkiv är den äldsta bevarade [[ministerialböcker|ministerialboken]] från [[Jämtlands län]]. Den tillkom på ett helt privat initiativ av prästen Olof Bertilsson, som anteckningar över hans egna ämbetsförrättningar. Den utgör alltså ingen komplett ministerialbok från de två pastorat han tjänstgjorde i.<br />
<br />
Förutom egenskapen av en tidig kyrkobok, utgör boken ett värdefullt vittnesmål om en prästs anpassning från danskt skriftspråk till svenskt, förorsakad av provinsens avträdelse från Danmark-Norge till Sverige under hans tjänstgöringstid. Den ger också rika inblickar i Olof Bertilssons arbetsförhållanden, hälsa och sociala kontakter.<br />
<br />
Olof Bertilsson började föra sina anteckningar medan [[Härjedalen]] och Jämtland ännu tillhörde Norge. Hans kyrkobok tillhör därmed en av de äldsta bevarade ministerialböckerna från Norge, där den äldsta är från 1623 från Andebu i Oslo stift. Den äldsta danska ministerialboken är från 1611.<br />
Under tidigt 1620-tal utfärdade biskopen Johannes Rudbeckius i [[Västerås stift]] föreskrifter om anteckningar i församlingarna över kyrkliga och ekonomiska förhållanden. I [[Linköpings stift]] infördes år 1634 bestämmelser att register skulle föras över bl.a. dop, vigslar och begravningar<ref>Lext, G. (1984). ''Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946'' (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 54). Göteborg: Landsarkivet i Göteborg.</ref>. Sveriges äldsta bevarade ministerialbok inleds 1616 och är från Skedevi i Linköpings stift.<br />
<br />
Oluf Bertelsen Angdalinus, senare vanligen benämnd Olof Bertilsson, var född i Ogndal i Nord-Trøndelag i Norge, utbildad i Norge och Danmark och arbetade först 1636-1641 som [[kaplan]] i [[Sveg (Z)|Sveg]] i [[Härjedalen]] och senare 1642-1668 som kyrkoherde i Offerdal i Jämtland.<br />
1630 skrevs han in som student vid Köpenhamns universitet och uppskattas vara född under tidiga 1610-talet. Hav avled år 1669 i Offerdal.<br />
<br />
Alla präster i Jämtland hade danska som skriftspråk vid tiden för freden i Brömsebro år 1645. Under åren efter det svenska maktövertagandet i Jämtland och drottning Kristinas påbud om det svenska språket, förändrades även det sociala livet för Olof Bertilsson som kyrkoherde i Offerdal. De äldre danska prästerna ersattes allt eftersom av svenska präster, andra danska ämbetsmän hade ersatts av svenska redan vid maktskiftet. <br />
<br />
Första året efter det svenska maktövertagandet skedde ingen märkbar förändring i Olof Bertilssons skriftspråk. I Solbritt Hellströms doktorsavhandling i nordiska språk framgår att han verkar ändra inställning till svenskan när han 1647 får förtroendet att representera Jämtlands präster vid riksdagen i Stockholm.<br />
<br />
Volymen C:1 i Offerdals kyrkoarkiv har transkriberats och utgivits av [[Jämtlands läns fornskriftsällskap]], som volym XV av dess skrifter. Utarbetandet och transkriptionen har utförts av Christer Kalin och sedermera fil.dr. i nordiska språk Solbritt Hellström.<br />
<br />
==Tryckt version==<br />
[[Fil:Bertilsson.gif|x70|right]]<br />
''Olof Bertilssons kyrkobok : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'', utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin. - 2006. - ISBN 91-87276-30-5 <br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.avhandlingar.se/avhandling/c3c283005f/ Solbritt Hellströms avhandling ''Att vänja sig till det svenska språket'' på avhandlingar.se]<br />
* [http://www.fornskrift.se/ Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Kyrkböcker]]<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4ns_fornskrifts%C3%A4llskap&diff=9320Jämtlands läns fornskriftsällskap2012-06-03T09:48:17Z<p>Härjedalen: tillägg digitala utgåvor</p>
<hr />
<div>{{stubbe}}<BR><BR><br />
==Presentation==<br />
'''Jämtlands läns fornskriftsällskap''' bildades 1928 och är en sammanslutning av personer intresserade av lokalhistorisk forskning om Jämtlands län. Verksamheten utgörs av utgivande av historiska urkunder och annat otryckt källmaterial, och att därigenom bidra till utforskandet av Härjedalens och Jämtlands historia.<br />
<br />
Under tiden fram till 1959 utgavs elva olika skrifter, därefter upphörde verksamheten. År 1987 rekonstruerades fornskriftsällskapet, varvid reviderade stadgar antogs och bokutgivningen fortsatte.<br />
<br />
Verksamheten bedrivs i samarbete med landsarkivet i Östersund och ordförande i sällskapet har i allmänhet varit landsarkivarien.<br />
För närvarande (2010) har sällskapet ett 50-tal medlemmar.<br />
<br />
==Tryckta utgåvor==<br />
===Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap.===<br />
*'''I''' ''Fale Burmans anteckningar om Jämtland, i urval'' (1930). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''II''' ''Urkunder rörande Jämtlands läns tillkomst''. Med inledning av Erik Hamrell. Andra utökade upplagan (1965).<BR><br />
*'''III''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. I. Jämtlands domböcker 1621–1628'' (1933). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<BR><br />
*'''IV''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. II. Jämtlands domböcker 1634–1643'' (1934). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''V''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. III. Jämtlands landstingsprotokoll 1621–1643'' (1939) Med Register till alla delarna. Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VI''' ''Kyrkoarkiven i länsarkivet i Östersund 1939. En översikt''. Utarbetad av länsarkivarie R. Svedlund (1939). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VII''' ''Sockenbeskrivningar från Jämtland och Härjedalen 1818–1821, insända till Jämtlands läns Kungl. Hushållningssällskap'' (1941). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''VIII''' ''Jämtländska räkenskaper 1564–1571. I. Räkenskaper 1564–1567'' (1944). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''IX''' ''Jämtländska räkenskaper 1564–1571. II. Räkenskaper 1568–1571'' (1948). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''X''' ''Jämtländska ortnamn på 1560-talet. Ortsregister till jämtländska räkenskaper 1564–1571'' (1953). Utsåld, tillgänglig i skannad form.<br />
*'''XI''' ''Räfsten med jämtarna 1613. Rannsakningsprotokollen efter Baltzarfejden''. Utg. av Hasse Petrini (1959).<br />
*'''XII''' ''Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll. IV. 1647–1648''. Utgivna av Kjell Hoffman (1989).<br />
*'''XIII''' ''Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, del 3. 1520–1530''. Utarbetad av Olof Holm (1995). ISBN 91-87276-50-X.<br />
*'''XIV''' ''Freden i Brömsebro 1645. Trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna'' (2000). ISBN 91-971242-1-4.<br />
*'''XV''' [[Olof Bertilssons kyrkobok]], förd i Sveg och Offerdal 1636–1668. Utarbetad av Solbritt Hellström och Christer Kalin (2006). ISBN 91-87276-30-5.<br />
<BR><br />
''Utsålda skrifter finns tillgängliga i skannad form genom Fornskriftsällskapets hemsida, se Externa Länkar''.<br />
==Digitala utgåvor==<br />
Via [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=18604&refid=1198 Riksarkivets hemsida] publicerar Fornskriftsällskapet, i samarbete med Landsarkivet i Östersund, en rad orienterande avskrifter av domboksprotokoll, brev, dagböcker och mycket annat, från äldsta tid och fram till vår egen. Avskrifterna är tillgängliga för nedladdning i pdf-format.<br />
<br />
*''Härjedalsbrev 1531-1645'', redigerade av Christer Kalin. Diplomatarisk utgåva.<br />
*''Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793-1802''. Skannad version av tidigare utförd maskinavskrift.<br />
*''Hammerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690'', redigerade av Georg Hansson. Orienterande avskrift.<br />
*''Revsunds tingslags domboksprotokoll 1649-1700'', redigerade av Ingegerd Richardsson. Orienterande avskrift.<br />
*''Jämtlands avradsland 1649 och 1666.''<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://fornskrift.se Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
[[Kategori:Övriga föreningar i Norden|Digitaliserad litteratur på Internet]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=H%C3%A4rjedalen&diff=9319Härjedalen2012-06-02T21:23:19Z<p>Härjedalen: tillägg litteratur</p>
<hr />
<div>{{Stubbe}}<br />
<BR><br />
<br />
:''Denna artikel är i nedkortad form delvis baserad på Wikipedia.''<br />
<br />
'''Härjedalen''' är ett landskap i Norrland i mellersta Sverige och ingår i [[Jämtlands län]]. Härjedalen gränsar i söder till Dalarna, i väster till Trøndelag i Norge och i norr till Jämtland och i öster till Medelpad och Hälsingland. <br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
I Härjedalens kommun de f.d. [[församling|församlingarna]]/[[socken |socknarna]] [[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]] och [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]], samt [[Storsjö (Z)|Storsjö]] i härjedalsdelen av Bergs kommun, [[Jämtlands län]]. Samtliga dessa, utom Ljusnedals församling, utgjorde egna kommuner åren 1863-1951. Ljusnedal var som bruksförsamling inte egen kommun, utan ingick i Tännäs kommun.<br />
<br />
===Tätorter===<br />
Det är det enda landskapet i Sverige där det aldrig funnits någon stad. Betydande tätorter är Hede, Funäsdalen, Lillhärdal, Sveg, Vemdalen.<br />
<br />
===Övrigt===<br />
Älvros socken har bl.a. en by som heter ''Remmen''. En annan ort är [[Överhogdal (Z)| Överhogdal]] där man 1910 upptäckte ''Överhogdalsvävarna''.<br />
<br />
==Landskapets namn==<br />
Namnet kan härledas från fornvästnordiska ''Herjárdalr''. Landskapet har fått sitt namn efter vattendraget Härjån. ''Härj-'' i Härjån betyder i sin tur "stenig terräng" eller "stenig botten" varvid Härjedalen har betydelsen ''den steniga åns dal''.<br />
<br />
==Historia==<br />
*Här kan skrivas en beskrivning an landskapets historia i korthet.<br />
Härjedalen var tidigt ett historiskt norskt område och utgjorde en del av ''Trondheim hovedlen''. Landskapet tillföll Sverige år 1645. <br />
<br />
==Administrativ indelning==<br />
*Här kan skrivas information om landskapets indelning.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
''(som inte specifikt rör enskild socken)''<br />
<br />
* [[Härnösands stifts herdaminne|Hernösands stifts herdaminne]] : bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Del 1-4 / av Leonard Bygdén. Supplementband och personregister, utg.2004 / sammanställt av Carl Szabad.<br />
* Härjedalen : natur och kulturhistoria / av Erik J Bergström, Gert Magnusson, Jan Raihle.<br />
* Härjedalens förlorade söner : Sveriges knektrov 1646-1718 / av Erik J Bergström.<br />
* Härjedalens ortnamn och bygdesägner / av Erik Modin.<br />
* Jämtlands och Härjedalens historia. Band 1-5. (1945-1991).<br />
* Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland : Andra och tredje samlingen om Jämtland och Herjedalen] / av Abraham Abrahamsson Hülphers. 1912[1775] - Faksimilutg.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58.html?1298476231 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
*[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://books.google.se/books?id=mZJAAAAAIAAJ&dq=h%C3%BClphers&hl=sv&source=gbs_navlinks_s Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland : Andra och tredje samlingen om Jämtland och Herjedalen] hos [[Google Books]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Studentmatriklar&diff=9082Studentmatriklar2012-03-07T19:46:07Z<p>Härjedalen: Dorpats universitets matrikel</p>
<hr />
<div>[[Fil:Trappmarschen.jpg|thumb|right|500px|Uppsala universitets 400-års jubelfest : Efter studentkonserten den 7 september, sången i Karolina-palatsets trapphus, trappmarschen.]]<br />
'''Studenter''' i äldre tider är väl dokumenterade. Förvånansvärt stor möda har lagts ner på att samla biografiska uppgifter om dem som varit inskrivna vid [[universitet]]en i Uppsala och Lund liksom om svenskar som studerat utomlands. Här nedan finns en förteckning över utgivna ''studentmatriklar''.<br />
<br />
===Studenter===<br />
Förr eller senare kan man hitta en notis i [[husförhörslängd]]en om att någon ana var ”student i Uppsala”, eller någon var [[präst]], eller kunglig sekter, litterat [[rådman]] eller något annat, som kan få forskaren att misstänka att vederbörande varit inskriven vid något av universiteten i riket. Anfadern hade ”legat i Lund eller Uppsala”, som det hette förr, och kanske fortfarande.<br />
<br />
Universitetet i Uppsala grundades ju som bekant av Jakob Ulfsson redan 1477, men fick under omvälvningarna under Gustav Vasas tid en nedgångsperiod och låg mest för fäfot. I slutet av 1500-talet insåg de styrande behovet av att det fanns högre undervisning inom landet, för utbildning av renläriga präster och tjänstemän för [[kronan]]s behov, och återupprättade universitetet.<br />
<br />
Ett universitet var också ett bra instrument för försvenskning av nya provinser och därför grundades universitetet i Dorpat 1632, och det i Lund 1668.<br />
<br />
Studenterna, som inskrivits vid universitetet, organiserade sig i sällskap efter hemorten, i så kallade nationer, ett begrepp som hämtats från de stora universiteten på kontinenten. Det blev obligatoriskt att tillhöra någon nation, om man inte var av [[adel]] eller liknande. Detta nationstvång finns fortfarande i Lund och Uppsala, även om man kan kringgå detta i Uppsala genom att bli medlem i en närmast fiktiv nation, Skånelandens nation.<br />
<br />
Nationens uppgift är att ta hand om landsmännen (medlemmarna) både andligen och fysiskt, genom att t.ex. erbjuda samvaro i olika sällskap och spex, ha ett bibliotek med kurslitteratur m.m., bygga studentbostäder, och kanske ha en lånekassa för behövande.<br />
<br />
Vilken nation man ska tillhöra, kan bero på var man är född eller var man gått i skola, det finns varierande bestämmelser om detta.<br />
<br />
Nationerna har fört matriklar över medlemmarna, då det var viktigt att se till att det enbart var de egna landsmännen som kunde ta del av nationens verksamhet. Dessa matriklar kan starta mycket långt tillbaks i tiden, och utgör ett förnämligt personhistoriskt material, då de ofta också innehåller uppgifter om studentens fortsatta karriär.<br />
<br />
Detta insågs av tidiga personhistoriker och redan på 1800-talet utgavs ett antal av dessa matriklar i tryck, och har sedan under 1900-talet följts av flera.<br />
<br />
Dessa tryckta matriklar är i allmänhet inte enbart ett avtryck av nationens matrikel, utan studenterna har försetts med rikhaltiga biografiska uppgifter, födelsedata, föräldrar, syskon, fruar och barn och inte sällan mindre släktutredningar, om fler medlemmar av samma släkt läst vid universitetet. Då finns förstås hänvisningar från de olika personerna till varandra.<br />
<br />
===Att hitta studenten===<br />
Om man inte vet vid vilken nation en upsaliensisk anfader var inskriven, så kan man konsultera det omfattande Personregistret till Uppsala universitets matrikel 1595-1817, som utarbetats av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971), där hitta namnet man söker, så se i själva matrikeln, som också finns tryckt, vilken natin han tillhörde. Nationsbeteckningen är oftast på latin, men det behöver inte innebära några svårigheter, wermelandus och uplandus genomskådas lätt.<br />
<br />
I Uppsala är det väl främst matriklarna över de småländska studenterna, Smolandi Upsalienses, som man är tacksam över. De är utarbetade av Gösta Gideon Molin och Paul Wilstadius, och är mycket givande; även om inget arbete av den här arten är 100% tillförlitligt, så ligger nog detta på ca 99.8%.<br />
<br />
Ett annat bra arbete är det över Västgöta nation, som utarbetats av Bo V:son Lundqvist.<br />
<br />
Tyvärr är uppgiften att göra en sådan här matrikel ett mastodontjobb, att ta fram alla dessa upgifter om tusentals personer måste kräva ett alldeles speciellt intresse och massor av tid, varför det numera är glest mellan nyutgivningarna. Därför är det desto mer glädjande att Gösta Thimon för något år sedanm lyckades slutföra del II av Stockholms nations studenter i Uppsala, som går fram till 1750. Boken är passande nog utgiven av Kommittén för Stockholmsforskning, och är oumbärlig för den som är intresserad av det tidiga 1700-talets stockholmare.<br />
<br />
===I Lund===<br />
För Lunds del betade den tydligen ytterst idoge stadsfogden Carl Sjöström av de flesta nationerna i början av seklet. Landsarkivet i Göteborg, som tidigt insåg vikten av goda register, utarbetade i slutet av 1930-talet ett generalregister över studenterna i Lund, d.v.s Sjöströms matriklar samt Setterdahls över östgötarna, som sedan kopierats i en mindre upplaga och finns på arkiven bl.a.<br />
<br />
Som tidigare nämndes fanns det enstaka studenter som av olika orsaker inte tillhörde någon nation, och för Lund finns då Barbro Edlunds förträffliga matrikel över dessa.<br />
<br />
===Uppsala===<br />
* Uppsala universitets matrikel 1595-1817, personregister, utgivet av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971)<br />
* Göteborgs nation vid Uppsala universitet, höstterminen 1915 - vårterminen 1922, porträttmatrikel, utg av Arne Kullgren (1922)<br />
* Matrikel öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1912, av H. Palmgren (1913)<br />
* Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, av Gösta Thimon (1963)<br />
* Matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595-1889, Erik Modin & E. N. Söderberg (Sthlm 1889)<br />
* Smolandi Upsalienses I, 1593-1625, av Gösta Gideon Molin (1955)<br />
* Smolandi Upsalienses II, 1626-1645, av Gösta Gideon Molin & Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses III, 1646-1663, av Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses IV, 1664-1699, av Paul Wilstadius (1971)<br />
* Smolandi Upsalienses V, 1700-1744, av Paul Wilstadius (1978)<br />
* Smolandi Upsalienses VI, 1745-1800, av Paul Wilstadius (1986)<br />
* Smolandi Upsalienses VII, 1801-1844, av Paul Wilstadius, utg av Sten Carlsson (1990)<br />
* Smålands nation i Uppsala I, 1637-1844, av P. G. Vistrand (1894)<br />
* Smålands nation i Uppsala II, 1845-1950, av Paul Wilstadius (1961)<br />
* Stockholms i Upsala studerande nations studenter 1800-1881, av Carl Blackstadius (1882)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del I, 1649-1700, av Gösta Thimon (1982)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del II, 1701-1750, av Gösta Thimon (1996)<br />
* Värmlands nation i Uppsala 1595-1677. Matrikel upprättad av Erik Gren. Med register av Ernst Öman. (Uppsala 2000). <br />
* Värmlands nations historia, författad av E. H. Lind (1877), med förteckning över medlemmarna 1595-1877, upprättad av A. Larsson.<br />
* Västgöta nation i Uppsala I, 1595-1720, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1928-1946)<br />
* Västgöta nation i Uppsala II, 1721-1780, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1947-1969)<br />
* Västgöta nation i Uppsala III, 1780-1830, av Bo V:son Lundqvist (Skara 1975)<br />
* Västmanland-Dala nations album med biografiska och genealogiska anteckningar, Av: H. Lagergren, H. Berthelson, J. Liedgren och G. Engström (utg.) Utgiven av Västmanland-Dala nation 1931.<br />
* Östgötars Minne, biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, av K. G. Odén (1902).<br />
<br />
===Lund===<br />
* Personregister till Lunds universitets nationsmatriklar 1, och 2 [1977] (maskinskrivet, utarbetat vid GLA 1938-41, kopierat i liten upplaga 1977)<br />
* Blekingska nationen 1697-1900, av Carl Sjöström (1901)<br />
* Göteborgs nation i Lund 1669-1906, av Carl Sjöström (1907)<br />
* Kalmar nation i Lund 1670-1914, av Carl Sjöström (1915)<br />
* Norrlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1902)<br />
* Skånska nationen 1833-1889, av Carl Sjöström (1904)<br />
* Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), av Carl Sjöström (1897)<br />
* Småländska nationen i Lund, biografiska och genealogiska anteckningar, av A. H. Lundin (1882)<br />
* Smålands nation i Lund 1668-1921, av Carl Sjöström (1922)<br />
* Södermanlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Vermlands nation i Lund 1682-1907, av Carl Sjöström (1908)<br />
* Vestgöta nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Östgöta nation i Lund 1668-1907, av Ax. Setterdahl (Linköping 1913)<br />
* Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814, av Barbro Edlund (1981) <br />
<br />
===Åbo===<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1889-1891)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1892-1895)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Supplement, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1906)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 1, 1640-1677, av Paul Wilstadius (1946)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 2, 1677-1798, anteckningar av Paul Wilstadius, utgivna av Sten Carlsson (1985) <br />
<br />
===Dorpat===<br />
* Album Academicum der Universität Dorpat (Tartu) 1632-1710, av Arvo Tering (1984)<br />
<br />
===Rostock===<br />
* Svenska studenter i Rostock 1419-1828, av Christian Callmer, red av Maj Callmer (1988) <br />
<br />
===Wittenberg===<br />
* Svenska studenter i Wittenberg 1515-1803, av Christian Callmer (1976) <br />
<br />
<br />
(Artikeln är också publicerad i [[Släkthistoriskt Forum]] 2/1998.)<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru00lagugoog Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740] i Internet Archive <br />
* [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru01lagugoog Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827] i Internet Archive <br />
* [http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ Helsingfors universitets matrikel 1640-1852.] Omfattar Åbo akademi 1640-1827. Sökbar databas. Endast på finska.<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Matriklar]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Studentmatriklar&diff=9081Studentmatriklar2012-03-07T19:06:55Z<p>Härjedalen: länkfix</p>
<hr />
<div>[[Fil:Trappmarschen.jpg|thumb|right|500px|Uppsala universitets 400-års jubelfest : Efter studentkonserten den 7 september, sången i Karolina-palatsets trapphus, trappmarschen.]]<br />
'''Studenter''' i äldre tider är väl dokumenterade. Förvånansvärt stor möda har lagts ner på att samla biografiska uppgifter om dem som varit inskrivna vid [[universitet]]en i Uppsala och Lund liksom om svenskar som studerat utomlands. Här nedan finns en förteckning över utgivna ''studentmatriklar''.<br />
<br />
===Studenter===<br />
Förr eller senare kan man hitta en notis i [[husförhörslängd]]en om att någon ana var ”student i Uppsala”, eller någon var [[präst]], eller kunglig sekter, litterat [[rådman]] eller något annat, som kan få forskaren att misstänka att vederbörande varit inskriven vid något av universiteten i riket. Anfadern hade ”legat i Lund eller Uppsala”, som det hette förr, och kanske fortfarande.<br />
<br />
Universitetet i Uppsala grundades ju som bekant av Jakob Ulfsson redan 1477, men fick under omvälvningarna under Gustav Vasas tid en nedgångsperiod och låg mest för fäfot. I slutet av 1500-talet insåg de styrande behovet av att det fanns högre undervisning inom landet, för utbildning av renläriga präster och tjänstemän för [[kronan]]s behov, och återupprättade universitetet.<br />
<br />
Ett universitet var också ett bra instrument för försvenskning av nya provinser och därför grundades universitetet i Dorpat 1632, och det i Lund 1668.<br />
<br />
Studenterna, som inskrivits vid universitetet, organiserade sig i sällskap efter hemorten, i så kallade nationer, ett begrepp som hämtats från de stora universiteten på kontinenten. Det blev obligatoriskt att tillhöra någon nation, om man inte var av [[adel]] eller liknande. Detta nationstvång finns fortfarande i Lund och Uppsala, även om man kan kringgå detta i Uppsala genom att bli medlem i en närmast fiktiv nation, Skånelandens nation.<br />
<br />
Nationens uppgift är att ta hand om landsmännen (medlemmarna) både andligen och fysiskt, genom att t.ex. erbjuda samvaro i olika sällskap och spex, ha ett bibliotek med kurslitteratur m.m., bygga studentbostäder, och kanske ha en lånekassa för behövande.<br />
<br />
Vilken nation man ska tillhöra, kan bero på var man är född eller var man gått i skola, det finns varierande bestämmelser om detta.<br />
<br />
Nationerna har fört matriklar över medlemmarna, då det var viktigt att se till att det enbart var de egna landsmännen som kunde ta del av nationens verksamhet. Dessa matriklar kan starta mycket långt tillbaks i tiden, och utgör ett förnämligt personhistoriskt material, då de ofta också innehåller uppgifter om studentens fortsatta karriär.<br />
<br />
Detta insågs av tidiga personhistoriker och redan på 1800-talet utgavs ett antal av dessa matriklar i tryck, och har sedan under 1900-talet följts av flera.<br />
<br />
Dessa tryckta matriklar är i allmänhet inte enbart ett avtryck av nationens matrikel, utan studenterna har försetts med rikhaltiga biografiska uppgifter, födelsedata, föräldrar, syskon, fruar och barn och inte sällan mindre släktutredningar, om fler medlemmar av samma släkt läst vid universitetet. Då finns förstås hänvisningar från de olika personerna till varandra.<br />
<br />
===Att hitta studenten===<br />
Om man inte vet vid vilken nation en upsaliensisk anfader var inskriven, så kan man konsultera det omfattande Personregistret till Uppsala universitets matrikel 1595-1817, som utarbetats av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971), där hitta namnet man söker, så se i själva matrikeln, som också finns tryckt, vilken natin han tillhörde. Nationsbeteckningen är oftast på latin, men det behöver inte innebära några svårigheter, wermelandus och uplandus genomskådas lätt.<br />
<br />
I Uppsala är det väl främst matriklarna över de småländska studenterna, Smolandi Upsalienses, som man är tacksam över. De är utarbetade av Gösta Gideon Molin och Paul Wilstadius, och är mycket givande; även om inget arbete av den här arten är 100% tillförlitligt, så ligger nog detta på ca 99.8%.<br />
<br />
Ett annat bra arbete är det över Västgöta nation, som utarbetats av Bo V:son Lundqvist.<br />
<br />
Tyvärr är uppgiften att göra en sådan här matrikel ett mastodontjobb, att ta fram alla dessa upgifter om tusentals personer måste kräva ett alldeles speciellt intresse och massor av tid, varför det numera är glest mellan nyutgivningarna. Därför är det desto mer glädjande att Gösta Thimon för något år sedanm lyckades slutföra del II av Stockholms nations studenter i Uppsala, som går fram till 1750. Boken är passande nog utgiven av Kommittén för Stockholmsforskning, och är oumbärlig för den som är intresserad av det tidiga 1700-talets stockholmare.<br />
<br />
===I Lund===<br />
För Lunds del betade den tydligen ytterst idoge stadsfogden Carl Sjöström av de flesta nationerna i början av seklet. Landsarkivet i Göteborg, som tidigt insåg vikten av goda register, utarbetade i slutet av 1930-talet ett generalregister över studenterna i Lund, d.v.s Sjöströms matriklar samt Setterdahls över östgötarna, som sedan kopierats i en mindre upplaga och finns på arkiven bl.a.<br />
<br />
Som tidigare nämndes fanns det enstaka studenter som av olika orsaker inte tillhörde någon nation, och för Lund finns då Barbro Edlunds förträffliga matrikel över dessa.<br />
<br />
===Uppsala===<br />
* Uppsala universitets matrikel 1595-1817, personregister, utgivet av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971)<br />
* Göteborgs nation vid Uppsala universitet, höstterminen 1915 - vårterminen 1922, porträttmatrikel, utg av Arne Kullgren (1922)<br />
* Matrikel öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1912, av H. Palmgren (1913)<br />
* Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, av Gösta Thimon (1963)<br />
* Matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595-1889, Erik Modin & E. N. Söderberg (Sthlm 1889)<br />
* Smolandi Upsalienses I, 1593-1625, av Gösta Gideon Molin (1955)<br />
* Smolandi Upsalienses II, 1626-1645, av Gösta Gideon Molin & Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses III, 1646-1663, av Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses IV, 1664-1699, av Paul Wilstadius (1971)<br />
* Smolandi Upsalienses V, 1700-1744, av Paul Wilstadius (1978)<br />
* Smolandi Upsalienses VI, 1745-1800, av Paul Wilstadius (1986)<br />
* Smolandi Upsalienses VII, 1801-1844, av Paul Wilstadius, utg av Sten Carlsson (1990)<br />
* Smålands nation i Uppsala I, 1637-1844, av P. G. Vistrand (1894)<br />
* Smålands nation i Uppsala II, 1845-1950, av Paul Wilstadius (1961)<br />
* Stockholms i Upsala studerande nations studenter 1800-1881, av Carl Blackstadius (1882)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del I, 1649-1700, av Gösta Thimon (1982)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del II, 1701-1750, av Gösta Thimon (1996)<br />
* Värmlands nation i Uppsala 1595-1677. Matrikel upprättad av Erik Gren. Med register av Ernst Öman. (Uppsala 2000). <br />
* Värmlands nations historia, författad av E. H. Lind (1877), med förteckning över medlemmarna 1595-1877, upprättad av A. Larsson.<br />
* Västgöta nation i Uppsala I, 1595-1720, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1928-1946)<br />
* Västgöta nation i Uppsala II, 1721-1780, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1947-1969)<br />
* Västgöta nation i Uppsala III, 1780-1830, av Bo V:son Lundqvist (Skara 1975)<br />
* Västmanland-Dala nations album med biografiska och genealogiska anteckningar, Av: H. Lagergren, H. Berthelson, J. Liedgren och G. Engström (utg.) Utgiven av Västmanland-Dala nation 1931.<br />
* Östgötars Minne, biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, av K. G. Odén (1902).<br />
<br />
===Lund===<br />
* Personregister till Lunds universitets nationsmatriklar 1, och 2 [1977] (maskinskrivet, utarbetat vid GLA 1938-41, kopierat i liten upplaga 1977)<br />
* Blekingska nationen 1697-1900, av Carl Sjöström (1901)<br />
* Göteborgs nation i Lund 1669-1906, av Carl Sjöström (1907)<br />
* Kalmar nation i Lund 1670-1914, av Carl Sjöström (1915)<br />
* Norrlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1902)<br />
* Skånska nationen 1833-1889, av Carl Sjöström (1904)<br />
* Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), av Carl Sjöström (1897)<br />
* Småländska nationen i Lund, biografiska och genealogiska anteckningar, av A. H. Lundin (1882)<br />
* Smålands nation i Lund 1668-1921, av Carl Sjöström (1922)<br />
* Södermanlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Vermlands nation i Lund 1682-1907, av Carl Sjöström (1908)<br />
* Vestgöta nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Östgöta nation i Lund 1668-1907, av Ax. Setterdahl (Linköping 1913)<br />
* Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814, av Barbro Edlund (1981) <br />
<br />
===Åbo===<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1889-1891)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1892-1895)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Supplement, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1906)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 1, 1640-1677, av Paul Wilstadius (1946)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 2, 1677-1798, anteckningar av Paul Wilstadius, utgivna av Sten Carlsson (1985) <br />
<br />
===Rostock===<br />
* Svenska studenter i Rostock 1419-1828, av Christian Callmer, red av Maj Callmer (1988) <br />
<br />
===Wittenberg===<br />
* Svenska studenter i Wittenberg 1515-1803, av Christian Callmer (1976) <br />
<br />
<br />
(Artikeln är också publicerad i [[Släkthistoriskt Forum]] 2/1998.)<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru00lagugoog Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740] i Internet Archive <br />
* [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru01lagugoog Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827] i Internet Archive <br />
* [http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ Helsingfors universitets matrikel 1640-1852.] Omfattar Åbo akademi 1640-1827. Sökbar databas. Endast på finska.<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Matriklar]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Bergsstaten&diff=9080Bergsstaten2012-03-07T19:00:59Z<p>Härjedalen: Länk till NAD</p>
<hr />
<div>[[Fil:Bergsstaten-figur.png|thumb|400px|right]]<br />
Bergsstaten<br />
<br />
==Bergskollegium==<br />
Bergskollegium var en central myndighet i egenskap av överstyrelse för de svenska bergverken. Det grundades år 1630 som ''Generalbergamtet'', ibland benämnt ''Bergsämbetet'', och namnet ändrades till Bergskollegium år 1649.<br />
===Funktioner===<br />
Till uppgifterna hörde tillsyn över bergshanteringen, att vara överdomstol för överklagan från bergtings- och gruvrätter, samt övervaka mynttillverkning och guld- och silverarbeten. Ett ''Laboratorium chemicum '' resp. ett ''Laboratorium mechanicum'' tillkom under 1700-talet.<br />
Många av bergskollegiets funktioner upphörde eller överfördes till andra institutioner eller myndigheter under första hälften av 1800-talet. Bergskollegium upphörde år 1857 och återstoden i form av bergmästarorganisationen överfördes till Kommerskollegiums nyinrättade bergsavdelning.<ref> Riksarkivets beståndsöversikt. D. 5, Bd 1, sid. 84ff</ref><br />
===Tjänstemän===<br />
Bergskollegiets anställda bestod av en guvernör, från 1651 kallad president, fyra assessorer (varav två kallades bergsråd från 1713), sekreterare, kamrerare, bergsskrivare, myntguardie, generalkonstmästare och markscheider. <br />
<br />
==Bergsstatens organisation==<br />
Under Bergskollegium fanns ett växlande antal ''bergmästardömen'', indelade i ''bergsfögderier''. Vid mitten av 1700-talet bestod den regionala organisationen av tolv bergmästardömen, från 1809 av elva. 1875 samordnades de till sex bergmästardistrikt.<br />
<br />
*Varje bergmästardöme leddes av en bergmästare, även kallad bergshauptman. Hans uppgift var att se till att gällande lagar och förordningar rörande bergshanteringen upprätthölls och respekterades. Han administrerade och utförde också undersökningar av malmstreck och vid upptagande av nya gruvor, samt var domare vid bergstingsrätten och gruvrätten.<br />
*Bergsfögderierna förestods av bergsfogdar, som skötte kronans uppbörd från bergshanteringen, deltog vid bergstingen och verkställde domarna. På flera sätt var bergsfogden en motsvarighet till kronofogden. Bergsfögderierna upphörde år 1851 och bergsfogdens sysslor fördelades på bergmästarna och kronofogdarna.<br />
*Bergväsendet hade sin egen domstolsorganisation, där högsta instans utgjordes av Bergskollegium och därunder fanns i bergmästardistrikten ''bergstingsrätter'' med bergmästaren som domare och bergsnämndemän. Vid Sala silvergruva och Stora Kopparbergget fanns ''gruvrätter''. Dessa domstolar handlade mål rörande bergsbruket. Det innefattade även mål rörande de anställdas vandel och villkår.<br />
Bergskollegiets dömande funktioner överfördes år 1828 till hovrätterna. Bergstingsrätter och gruvrätter upphörde år 1851 .<ref>Asker: Hur riket styrdes sid. 118ff</ref><br />
<br />
<br />
===Bergskollegiets arkiv===<br />
Arkivet betecknas ofta som välbevarat. Efter överföringen till Kommerskollegium har arkivet fortsatt sammanhållits som ett arkivbestånd och består av ''huvudarkivet'', ''advokatfiskalskontorest'' och ''kammarkontorets'' arkiv. Dessutom finns i arkivet Hällefors silververk och Älvdalens porfyrverk som särskilda bestånd.<br />
Arkivalier rörande Finland, som bergtingsrätternas domböcker, bergsverksrelationer och kartor levererades år 1810 till Finland.<br />
<br />
===Bergmästarnas arkiv===<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Riksarkivet (1999). ''Riksarkivets beståndsöversikt. D. 5, Centrala myndigheter och domstolar, internationella organ, Bd 1, Myndigheter A-L''. Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920''. Stockholm: Riksarkivet.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergsstaten Bergsstaten på Wikipedia]<br />
<br />
* [http://www.bergsstaten.se/bergsstat/historik_tabeller.htm Bergsstaten organisation och distriktsindelning]<br />
<br />
* [http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0973e03-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Bergskollegium i NAD]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Arkivsamlingar]]<br />
[[Kategori:Historisk släktforskning]]<br />
[[Kategori:Källor, arkiv och bibliotek]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Studentmatriklar&diff=9079Studentmatriklar2012-03-07T18:38:25Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Trappmarschen.jpg|thumb|right|500px|Uppsala universitets 400-års jubelfest : Efter studentkonserten den 7 september, sången i Karolina-palatsets trapphus, trappmarschen.]]<br />
'''Studenter''' i äldre tider är väl dokumenterade. Förvånansvärt stor möda har lagts ner på att samla biografiska uppgifter om dem som varit inskrivna vid [[universitet]]en i Uppsala och Lund liksom om svenskar som studerat utomlands. Här nedan finns en förteckning över utgivna ''studentmatriklar''.<br />
<br />
===Studenter===<br />
Förr eller senare kan man hitta en notis i [[husförhörslängd]]en om att någon ana var ”student i Uppsala”, eller någon var [[präst]], eller kunglig sekter, litterat [[rådman]] eller något annat, som kan få forskaren att misstänka att vederbörande varit inskriven vid något av universiteten i riket. Anfadern hade ”legat i Lund eller Uppsala”, som det hette förr, och kanske fortfarande.<br />
<br />
Universitetet i Uppsala grundades ju som bekant av Jakob Ulfsson redan 1477, men fick under omvälvningarna under Gustav Vasas tid en nedgångsperiod och låg mest för fäfot. I slutet av 1500-talet insåg de styrande behovet av att det fanns högre undervisning inom landet, för utbildning av renläriga präster och tjänstemän för [[kronan]]s behov, och återupprättade universitetet.<br />
<br />
Ett universitet var också ett bra instrument för försvenskning av nya provinser och därför grundades universitetet i Dorpat 1632, och det i Lund 1668.<br />
<br />
Studenterna, som inskrivits vid universitetet, organiserade sig i sällskap efter hemorten, i så kallade nationer, ett begrepp som hämtats från de stora universiteten på kontinenten. Det blev obligatoriskt att tillhöra någon nation, om man inte var av [[adel]] eller liknande. Detta nationstvång finns fortfarande i Lund och Uppsala, även om man kan kringgå detta i Uppsala genom att bli medlem i en närmast fiktiv nation, Skånelandens nation.<br />
<br />
Nationens uppgift är att ta hand om landsmännen (medlemmarna) både andligen och fysiskt, genom att t.ex. erbjuda samvaro i olika sällskap och spex, ha ett bibliotek med kurslitteratur m.m., bygga studentbostäder, och kanske ha en lånekassa för behövande.<br />
<br />
Vilken nation man ska tillhöra, kan bero på var man är född eller var man gått i skola, det finns varierande bestämmelser om detta.<br />
<br />
Nationerna har fört matriklar över medlemmarna, då det var viktigt att se till att det enbart var de egna landsmännen som kunde ta del av nationens verksamhet. Dessa matriklar kan starta mycket långt tillbaks i tiden, och utgör ett förnämligt personhistoriskt material, då de ofta också innehåller uppgifter om studentens fortsatta karriär.<br />
<br />
Detta insågs av tidiga personhistoriker och redan på 1800-talet utgavs ett antal av dessa matriklar i tryck, och har sedan under 1900-talet följts av flera.<br />
<br />
Dessa tryckta matriklar är i allmänhet inte enbart ett avtryck av nationens matrikel, utan studenterna har försetts med rikhaltiga biografiska uppgifter, födelsedata, föräldrar, syskon, fruar och barn och inte sällan mindre släktutredningar, om fler medlemmar av samma släkt läst vid universitetet. Då finns förstås hänvisningar från de olika personerna till varandra.<br />
<br />
===Att hitta studenten===<br />
Om man inte vet vid vilken nation en upsaliensisk anfader var inskriven, så kan man konsultera det omfattande Personregistret till Uppsala universitets matrikel 1595-1817, som utarbetats av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971), där hitta namnet man söker, så se i själva matrikeln, som också finns tryckt, vilken natin han tillhörde. Nationsbeteckningen är oftast på latin, men det behöver inte innebära några svårigheter, wermelandus och uplandus genomskådas lätt.<br />
<br />
I Uppsala är det väl främst matriklarna över de småländska studenterna, Smolandi Upsalienses, som man är tacksam över. De är utarbetade av Gösta Gideon Molin och Paul Wilstadius, och är mycket givande; även om inget arbete av den här arten är 100% tillförlitligt, så ligger nog detta på ca 99.8%.<br />
<br />
Ett annat bra arbete är det över Västgöta nation, som utarbetats av Bo V:son Lundqvist.<br />
<br />
Tyvärr är uppgiften att göra en sådan här matrikel ett mastodontjobb, att ta fram alla dessa upgifter om tusentals personer måste kräva ett alldeles speciellt intresse och massor av tid, varför det numera är glest mellan nyutgivningarna. Därför är det desto mer glädjande att Gösta Thimon för något år sedanm lyckades slutföra del II av Stockholms nations studenter i Uppsala, som går fram till 1750. Boken är passande nog utgiven av Kommittén för Stockholmsforskning, och är oumbärlig för den som är intresserad av det tidiga 1700-talets stockholmare.<br />
<br />
===I Lund===<br />
För Lunds del betade den tydligen ytterst idoge stadsfogden Carl Sjöström av de flesta nationerna i början av seklet. Landsarkivet i Göteborg, som tidigt insåg vikten av goda register, utarbetade i slutet av 1930-talet ett generalregister över studenterna i Lund, d.v.s Sjöströms matriklar samt Setterdahls över östgötarna, som sedan kopierats i en mindre upplaga och finns på arkiven bl.a.<br />
<br />
Som tidigare nämndes fanns det enstaka studenter som av olika orsaker inte tillhörde någon nation, och för Lund finns då Barbro Edlunds förträffliga matrikel över dessa.<br />
<br />
===Uppsala===<br />
* Uppsala universitets matrikel 1595-1817, personregister, utgivet av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971)<br />
* Göteborgs nation vid Uppsala universitet, höstterminen 1915 - vårterminen 1922, porträttmatrikel, utg av Arne Kullgren (1922)<br />
* Matrikel öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1912, av H. Palmgren (1913)<br />
* Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, av Gösta Thimon (1963)<br />
* Matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595-1889, Erik Modin & E. N. Söderberg (Sthlm 1889)<br />
* Smolandi Upsalienses I, 1593-1625, av Gösta Gideon Molin (1955)<br />
* Smolandi Upsalienses II, 1626-1645, av Gösta Gideon Molin & Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses III, 1646-1663, av Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses IV, 1664-1699, av Paul Wilstadius (1971)<br />
* Smolandi Upsalienses V, 1700-1744, av Paul Wilstadius (1978)<br />
* Smolandi Upsalienses VI, 1745-1800, av Paul Wilstadius (1986)<br />
* Smolandi Upsalienses VII, 1801-1844, av Paul Wilstadius, utg av Sten Carlsson (1990)<br />
* Smålands nation i Uppsala I, 1637-1844, av P. G. Vistrand (1894)<br />
* Smålands nation i Uppsala II, 1845-1950, av Paul Wilstadius (1961)<br />
* Stockholms i Upsala studerande nations studenter 1800-1881, av Carl Blackstadius (1882)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del I, 1649-1700, av Gösta Thimon (1982)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del II, 1701-1750, av Gösta Thimon (1996)<br />
* Värmlands nation i Uppsala 1595-1677. Matrikel upprättad av Erik Gren. Med register av Ernst Öman. (Uppsala 2000). <br />
* Värmlands nations historia, författad av E. H. Lind (1877), med förteckning över medlemmarna 1595-1877, upprättad av A. Larsson.<br />
* Västgöta nation i Uppsala I, 1595-1720, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1928-1946)<br />
* Västgöta nation i Uppsala II, 1721-1780, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1947-1969)<br />
* Västgöta nation i Uppsala III, 1780-1830, av Bo V:son Lundqvist (Skara 1975)<br />
* Västmanland-Dala nations album med biografiska och genealogiska anteckningar, Av: H. Lagergren, H. Berthelson, J. Liedgren och G. Engström (utg.) Utgiven av Västmanland-Dala nation 1931.<br />
* Östgötars Minne, biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, av K. G. Odén (1902).<br />
<br />
===Lund===<br />
* Personregister till Lunds universitets nationsmatriklar 1, och 2 [1977] (maskinskrivet, utarbetat vid GLA 1938-41, kopierat i liten upplaga 1977)<br />
* Blekingska nationen 1697-1900, av Carl Sjöström (1901)<br />
* Göteborgs nation i Lund 1669-1906, av Carl Sjöström (1907)<br />
* Kalmar nation i Lund 1670-1914, av Carl Sjöström (1915)<br />
* Norrlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1902)<br />
* Skånska nationen 1833-1889, av Carl Sjöström (1904)<br />
* Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), av Carl Sjöström (1897)<br />
* Småländska nationen i Lund, biografiska och genealogiska anteckningar, av A. H. Lundin (1882)<br />
* Smålands nation i Lund 1668-1921, av Carl Sjöström (1922)<br />
* Södermanlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Vermlands nation i Lund 1682-1907, av Carl Sjöström (1908)<br />
* Vestgöta nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Östgöta nation i Lund 1668-1907, av Ax. Setterdahl (Linköping 1913)<br />
* Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814, av Barbro Edlund (1981) <br />
<br />
===Åbo===<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1889-1891)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1892-1895)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Supplement, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1906)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 1, 1640-1677, av Paul Wilstadius (1946)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 2, 1677-1798, anteckningar av Paul Wilstadius, utgivna av Sten Carlsson (1985) <br />
<br />
===Rostock===<br />
* Svenska studenter i Rostock 1419-1828, av Christian Callmer, red av Maj Callmer (1988) <br />
<br />
===Wittenberg===<br />
* Svenska studenter i Wittenberg 1515-1803, av Christian Callmer (1976) <br />
<br />
<br />
(Artikeln är också publicerad i [[Släkthistoriskt Forum]] 2/1998.)<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740 i Internet Archive [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru00lagugoog]<br />
* Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827 i Internet Archive [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru01lagugoog]<br />
* Helsingfors universitets matrikel 1640-1852 (omfattar Åbo akademi 1640-1827. Sökbar databas. Endast på finska. [http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Matriklar]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Studentmatriklar&diff=9078Studentmatriklar2012-03-07T18:37:15Z<p>Härjedalen: Åbo akademis matrikel</p>
<hr />
<div>[[Fil:Trappmarschen.jpg|thumb|right|500px|Uppsala universitets 400-års jubelfest : Efter studentkonserten den 7 september, sången i Karolina-palatsets trapphus, trappmarschen.]]<br />
'''Studenter''' i äldre tider är väl dokumenterade. Förvånansvärt stor möda har lagts ner på att samla biografiska uppgifter om dem som varit inskrivna vid [[universitet]]en i Uppsala och Lund liksom om svenskar som studerat utomlands. Här nedan finns en förteckning över utgivna ''studentmatriklar''.<br />
<br />
===Studenter===<br />
Förr eller senare kan man hitta en notis i [[husförhörslängd]]en om att någon ana var ”student i Uppsala”, eller någon var [[präst]], eller kunglig sekter, litterat [[rådman]] eller något annat, som kan få forskaren att misstänka att vederbörande varit inskriven vid något av universiteten i riket. Anfadern hade ”legat i Lund eller Uppsala”, som det hette förr, och kanske fortfarande.<br />
<br />
Universitetet i Uppsala grundades ju som bekant av Jakob Ulfsson redan 1477, men fick under omvälvningarna under Gustav Vasas tid en nedgångsperiod och låg mest för fäfot. I slutet av 1500-talet insåg de styrande behovet av att det fanns högre undervisning inom landet, för utbildning av renläriga präster och tjänstemän för [[kronan]]s behov, och återupprättade universitetet.<br />
<br />
Ett universitet var också ett bra instrument för försvenskning av nya provinser och därför grundades universitetet i Dorpat 1632, och det i Lund 1668.<br />
<br />
Studenterna, som inskrivits vid universitetet, organiserade sig i sällskap efter hemorten, i så kallade nationer, ett begrepp som hämtats från de stora universiteten på kontinenten. Det blev obligatoriskt att tillhöra någon nation, om man inte var av [[adel]] eller liknande. Detta nationstvång finns fortfarande i Lund och Uppsala, även om man kan kringgå detta i Uppsala genom att bli medlem i en närmast fiktiv nation, Skånelandens nation.<br />
<br />
Nationens uppgift är att ta hand om landsmännen (medlemmarna) både andligen och fysiskt, genom att t.ex. erbjuda samvaro i olika sällskap och spex, ha ett bibliotek med kurslitteratur m.m., bygga studentbostäder, och kanske ha en lånekassa för behövande.<br />
<br />
Vilken nation man ska tillhöra, kan bero på var man är född eller var man gått i skola, det finns varierande bestämmelser om detta.<br />
<br />
Nationerna har fört matriklar över medlemmarna, då det var viktigt att se till att det enbart var de egna landsmännen som kunde ta del av nationens verksamhet. Dessa matriklar kan starta mycket långt tillbaks i tiden, och utgör ett förnämligt personhistoriskt material, då de ofta också innehåller uppgifter om studentens fortsatta karriär.<br />
<br />
Detta insågs av tidiga personhistoriker och redan på 1800-talet utgavs ett antal av dessa matriklar i tryck, och har sedan under 1900-talet följts av flera.<br />
<br />
Dessa tryckta matriklar är i allmänhet inte enbart ett avtryck av nationens matrikel, utan studenterna har försetts med rikhaltiga biografiska uppgifter, födelsedata, föräldrar, syskon, fruar och barn och inte sällan mindre släktutredningar, om fler medlemmar av samma släkt läst vid universitetet. Då finns förstås hänvisningar från de olika personerna till varandra.<br />
<br />
===Att hitta studenten===<br />
Om man inte vet vid vilken nation en upsaliensisk anfader var inskriven, så kan man konsultera det omfattande Personregistret till Uppsala universitets matrikel 1595-1817, som utarbetats av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971), där hitta namnet man söker, så se i själva matrikeln, som också finns tryckt, vilken natin han tillhörde. Nationsbeteckningen är oftast på latin, men det behöver inte innebära några svårigheter, wermelandus och uplandus genomskådas lätt.<br />
<br />
I Uppsala är det väl främst matriklarna över de småländska studenterna, Smolandi Upsalienses, som man är tacksam över. De är utarbetade av Gösta Gideon Molin och Paul Wilstadius, och är mycket givande; även om inget arbete av den här arten är 100% tillförlitligt, så ligger nog detta på ca 99.8%.<br />
<br />
Ett annat bra arbete är det över Västgöta nation, som utarbetats av Bo V:son Lundqvist.<br />
<br />
Tyvärr är uppgiften att göra en sådan här matrikel ett mastodontjobb, att ta fram alla dessa upgifter om tusentals personer måste kräva ett alldeles speciellt intresse och massor av tid, varför det numera är glest mellan nyutgivningarna. Därför är det desto mer glädjande att Gösta Thimon för något år sedanm lyckades slutföra del II av Stockholms nations studenter i Uppsala, som går fram till 1750. Boken är passande nog utgiven av Kommittén för Stockholmsforskning, och är oumbärlig för den som är intresserad av det tidiga 1700-talets stockholmare.<br />
<br />
===I Lund===<br />
För Lunds del betade den tydligen ytterst idoge stadsfogden Carl Sjöström av de flesta nationerna i början av seklet. Landsarkivet i Göteborg, som tidigt insåg vikten av goda register, utarbetade i slutet av 1930-talet ett generalregister över studenterna i Lund, d.v.s Sjöströms matriklar samt Setterdahls över östgötarna, som sedan kopierats i en mindre upplaga och finns på arkiven bl.a.<br />
<br />
Som tidigare nämndes fanns det enstaka studenter som av olika orsaker inte tillhörde någon nation, och för Lund finns då Barbro Edlunds förträffliga matrikel över dessa.<br />
<br />
===Uppsala===<br />
* Uppsala universitets matrikel 1595-1817, personregister, utgivet av S Otto Brenner och Gösta Thimon (1971)<br />
* Göteborgs nation vid Uppsala universitet, höstterminen 1915 - vårterminen 1922, porträttmatrikel, utg av Arne Kullgren (1922)<br />
* Matrikel öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1912, av H. Palmgren (1913)<br />
* Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, av Gösta Thimon (1963)<br />
* Matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595-1889, Erik Modin & E. N. Söderberg (Sthlm 1889)<br />
* Smolandi Upsalienses I, 1593-1625, av Gösta Gideon Molin (1955)<br />
* Smolandi Upsalienses II, 1626-1645, av Gösta Gideon Molin & Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses III, 1646-1663, av Paul Wilstadius (1968)<br />
* Smolandi Upsalienses IV, 1664-1699, av Paul Wilstadius (1971)<br />
* Smolandi Upsalienses V, 1700-1744, av Paul Wilstadius (1978)<br />
* Smolandi Upsalienses VI, 1745-1800, av Paul Wilstadius (1986)<br />
* Smolandi Upsalienses VII, 1801-1844, av Paul Wilstadius, utg av Sten Carlsson (1990)<br />
* Smålands nation i Uppsala I, 1637-1844, av P. G. Vistrand (1894)<br />
* Smålands nation i Uppsala II, 1845-1950, av Paul Wilstadius (1961)<br />
* Stockholms i Upsala studerande nations studenter 1800-1881, av Carl Blackstadius (1882)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del I, 1649-1700, av Gösta Thimon (1982)<br />
* Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, del II, 1701-1750, av Gösta Thimon (1996)<br />
* Värmlands nation i Uppsala 1595-1677. Matrikel upprättad av Erik Gren. Med register av Ernst Öman. (Uppsala 2000). <br />
* Värmlands nations historia, författad av E. H. Lind (1877), med förteckning över medlemmarna 1595-1877, upprättad av A. Larsson.<br />
* Västgöta nation i Uppsala I, 1595-1720, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1928-1946)<br />
* Västgöta nation i Uppsala II, 1721-1780, av Bo V:son Lundqvist (utg i häften 1947-1969)<br />
* Västgöta nation i Uppsala III, 1780-1830, av Bo V:son Lundqvist (Skara 1975)<br />
* Västmanland-Dala nations album med biografiska och genealogiska anteckningar, Av: H. Lagergren, H. Berthelson, J. Liedgren och G. Engström (utg.) Utgiven av Västmanland-Dala nation 1931.<br />
* Östgötars Minne, biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, av K. G. Odén (1902).<br />
<br />
===Lund===<br />
* Personregister till Lunds universitets nationsmatriklar 1, och 2 [1977] (maskinskrivet, utarbetat vid GLA 1938-41, kopierat i liten upplaga 1977)<br />
* Blekingska nationen 1697-1900, av Carl Sjöström (1901)<br />
* Göteborgs nation i Lund 1669-1906, av Carl Sjöström (1907)<br />
* Kalmar nation i Lund 1670-1914, av Carl Sjöström (1915)<br />
* Norrlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1902)<br />
* Skånska nationen 1833-1889, av Carl Sjöström (1904)<br />
* Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), av Carl Sjöström (1897)<br />
* Småländska nationen i Lund, biografiska och genealogiska anteckningar, av A. H. Lundin (1882)<br />
* Smålands nation i Lund 1668-1921, av Carl Sjöström (1922)<br />
* Södermanlands nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Vermlands nation i Lund 1682-1907, av Carl Sjöström (1908)<br />
* Vestgöta nation i Lund, av Carl Sjöström (1911)<br />
* Östgöta nation i Lund 1668-1907, av Ax. Setterdahl (Linköping 1913)<br />
* Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814, av Barbro Edlund (1981) <br />
<br />
===Åbo===<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1889-1891)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1892-1895)<br />
* Album studiosorum Academiae Aboensis MDCXL-MDCCCXXVII. Åbo akademis studentmatrikel. Supplement, å nyo upprättad af Vilh. Lagus (1906)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 1, 1640-1677, av Paul Wilstadius (1946)<br />
* Smålands nation i Åbo 1640-1798, häfte 2, 1677-1798, anteckningar av Paul Wilstadius, utgivna av Sten Carlsson (1985) <br />
<br />
===Rostock===<br />
* Svenska studenter i Rostock 1419-1828, av Christian Callmer, red av Maj Callmer (1988) <br />
<br />
===Wittenberg===<br />
* Svenska studenter i Wittenberg 1515-1803, av Christian Callmer (1976) <br />
<br />
<br />
(Artikeln är också publicerad i [[Släkthistoriskt Forum]] 2/1998.)<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Åbo akademis studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740 i Internet Archives [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru00lagugoog]<br />
* Åbo akademis studentmatrikel. Senare afdelningen 1740-1827 i Internet Archives [http://www.archive.org/details/albumstudiosoru01lagugoog]<br />
* Helsingfors universitets matrikel 1640-1852 (omfattar Åbo akademi 1640-1827. Sökbar databas. Endast på finska. [http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Litteratur]]<br />
[[Kategori:Matriklar]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_Lokalhistoriker_och_Sl%C3%A4ktforskare&diff=8973Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare2012-02-28T13:01:39Z<p>Härjedalen: Stängd lokal.</p>
<hr />
<div>[[Fil:JLS-logga.png|left|80px]]<br />
'''Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare''' '''(JLS)''' bildades år 1945 som '''''Jämtlands Läns Släktforskareförening''''' och är därmed en av de äldsta släktforskarföreningarna i Sverige. Syftet var att främja släktforskning i [[Jämtlands län]]. År 2005 bytte föreningen namn till ''Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare'' och verksamhetsområdet är landskapet Jämtland sedan man i Härjedalen bildat egen släktforskarförening . Antalet medlemmar var år 2010 drygt 400 st spridda över hela landet.<br />
JLS är anslutet till [[Sveriges Släktforskarförbund]] och har ett evenemangssamarbete med [[DIS-Mitt]].<br />
<br />
Föreningens medlemsblad [[JLS-Nytt]] ges ut fyra gånger per år och innehåller större och mindre artiklar i olika ämnen, notiser, bokrecensioner, efterlysningar, tips och idéer. <br />
<br />
Föreningen har sedan 2012 inte längre någon lokal, utan verksamheten bedrivs i landsarkivets i Östersund lokaler, Arkivvägen 1, invid Jamtli museum i Östersund. <br />
<br />
Hemsidan som heter ''Jämtlandsrötter'' tillhör Rötter-familjen och nås enkelt genom släktforskarförbundets nättidning [[Rötter]].<BR><BR><br />
<br />
==Externa länkar==<br />
[http://www.genealogi.se/jamtland/ Föreningens hemsida ''Jämtlandsrötter''.]<br />
<br />
<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarföreningar i Sverige]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n&diff=8902Jämtlands län2012-02-13T09:52:42Z<p>Härjedalen: länkfix</p>
<hr />
<div>{{Infobox<br />
|name = Infobox/doc<br />
|bodystyle = <br />
|title = <br />
|titlestyle = <br />
<br />
|image = [[Fil:Jämtland län vapen.svg.png|75px]]<br />
|imagestyle = <br />
|caption = Jämtlands läns vapen<br>Blasonering: ''Delad sköld: I. Jämtlands II. Härjedalens vapen."<br />
|captionstyle = <br />
|headerstyle = background:#ffc125;<br />
|labelstyle = background:#ddf;<br />
|datastyle = <br />
<br />
|header1 = <big>Jämtlands län</big><br />
|label1 = <br />
|data1 = <br />
|header2 = <br />
|label2 = Label defined alone does not display (needs data, or is suppressed)<br />
|data2 = <br />
|header3 =<br />
|label3 = <br />
|data3 = [[Länsbokstav]]: '''Z'''<br>[[Länskod]]: '''23'''<br>[[Landskap]]: [[Härjedalen]], Jämtland, del av Hälsingland, del av Ångermanland, mindre områden i Dalarna och Lappland<br />
|header4 = '''Residensstad: Östersund'''<br />
|label4 = does not display (same number as a header)<br />
|data4 = does not display (same number as a header)<br />
|header5 =<br />
|label5 =<br />
|data5 = <br />
|belowstyle = background:#fff;<br />
|below =Länet bildades 1810 av Härjedalen från dåvarande [[Gävleborgs län]] och Jämtland från [[Västernorrlands län]]. Länet bestod från början endast av Jämtland-Härjedalen<br />
}}<br />
<br />
<br />
'''Jämtlands län''' består av Jämtland och [[Härjedalen]] samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Residensstad är Östersund <br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645. Härjedalen blev då en del i [[Hudiksvalls län]] och Jämtland en del i Härnösands län. När Sverige erhöll Trøndelag 1658 vid freden i Roskilde överfördes Jämtland och Härjedalen till Trondheims län. Men redan 1660 blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av [[Västernorrlands län]] och var det fram till 1762 då [[Gävleborgs län]] med Härjedalen skildes från [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Dalarnas län]], [[Gävleborgs län]], [[Västernorrlands län]] samt [[Västerbottens län]]. Dessutom gränsar i väster länet mot Norge.<br />
<br />
===Socknar===<br />
Alanäs, <br />
Alsens, <br />
Aspås, <br />
Berg, <br />
Bodsjö, <br />
Bodum, <br />
Borgvattnet, <br />
Brunflo, <br />
Bräcke, <br />
Fjällsjö, <br />
Fors, <br />
Frostviken, <br />
Frostvikens lappförsamling, <br />
Frösö, <br />
Föllinge, <br />
Gillhov, <br />
Gåxsjö, <br />
Hackås, <br />
Hallen, <br />
[[Hammerdal (Z)|Hammerdal]], <br />
[[Hede (Z)|Hede]], <br />
Hotagen, <br />
Hotagens lappförsamling, <br />
Håsjö, <br />
Häggenås, <br />
Hällesjö, <br />
Kall, <br />
Klövsjö, <br />
Kyrkås, <br />
Laxsjö, <br />
[[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], <br />
[[Linsell (Z)|Linsell]], <br />
Lit, <br />
[[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], <br />
Lockne, <br />
Marby, <br />
Marieby, <br />
Mattmar, <br />
Myssjö, <br />
Mörsil, <br />
Norderö, <br />
Norrlands artilleriregemente, <br />
Nyhem, <br />
Näs, <br />
Näskott, <br />
Offerdal, <br />
Oviken, <br />
Ragunda,<br />
Revsund,<br />
Rätan,<br />
Rödön,<br />
[[Storsjö (Z)|Storsjö]],<br />
Ström,<br />
Stugun,<br />
Sundsjö, <br />
Sunne,<br />
[[Sveg (Z)|Sveg]],<br />
Tåsjö, <br />
[[Tännäs (Z)|Tännäs]],<br />
[[Tännäs lappförsamling]], <br />
Undersåker,<br />
Undersåkers lappförsamling,<br />
[[Vemdalen (Z)|Vemdalen]],<br />
Ytterhogdal, <br />
Åre,<br />
Ås,<br />
Åsarne,<br />
[[Älvros (Z)|Älvros]],<br />
Ängersjö, <br />
Östersund, <br />
[[Överhogdal (Z)|Överhogdal]]<br />
<br />
===Tingslag===<br />
''(begreppet härad änvändes inte i Jämtlands län)<br />
* Här räknas tingslag eller motsvarande upp.<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
* [[Landsarkiv|Landsarkivet]] i Östersund<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
*[[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
*[[Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://faj.se/ Föreningsarkivet i Jämtlands län]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58.html?1298476231 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/60.html?1299711591 Jämtland på Anbytarforum] <br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1831/1831.shtml?1295696693 Jämtland på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://fornskrift.se/ Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
* [http://www.jlb.ostersund.se/ Jämtlands läns bibliotek]<br />
* [http://www.genealogi.se/jamtland/ JämtlandsRötter]<br />
* [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=2237 Landsarkivet i Östersund] <br />
* [http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/tjanster/databaser/sockensok/register_scbsok.asp?uidObjectGUID={0A574A5D-CF20-4624-8B91-7B63F8E79DB1}&Typnr=26&forsaml=&lan=23 SVAR - Jämtlands län] <br />
* [http://www.bibliotekmitt.se/default.aspx?id=100578&ptid=0 Zetterströmska biblioteket vid Jämtlands läns bibliotek]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kronofogdens_i_H%C3%A4rjedalens_f%C3%B6gderi_arkiv&diff=8901Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv2012-02-13T09:27:53Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
<br />
===Socknar===<br />
(Inklusive [[annexförsamling]]ar)<br><br />
[[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]], [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]] i Härjedalen, sedermera även Ytterhogdal, Ängersjö i Hälsingland.<br />
<br />
==Historik==<br />
Härjedalens [[fögderi]] omfattade Härjedalens tre [[tingslag]] (Hede, Lillhärdal och Sveg) och ägde bestånd till och med år 1883. Det ingick därefter i Jämtlands södra fögderi.<br />
Kronofogden i Härjedalen ombesörjde under tiden efter 1645 även fögderiets häradsskrivaresyssla, varför arkivet även, utan särskild åtskillnad, innehåller häradsskrivarehandlingar till 1820, då Härjedalen fick särskild häradsskrivare.<br />
<br />
Handlingar har även överförts hit från länsstyrelsens i Jämtlands län arkiv. Vissa handlingar har påträffats i en gård i Ytterhogdal.<br />
<br />
===Före 1645===<br />
Härjedalen utgjorde fögderi redan under landskapets norska tid, dvs. t.o.m. år 1645. Fögderiet gick då under namnet Herdals len och ingick i Trondheim hovedlen.<br />
<br />
Inget fogdearkiv på lokal nivå finns bevarat från Härjedalen under den tiden. På central nivå finns ett rikhaltigt material efter de norska fogdarnas verksamhet i länsräkenskaperna över Trondheim len, som sändes in till Rentekammeret i Köpenhamn för revision. Dessa räkenskaper finns idag för Härjedalen till större delen i Kammararkivet, Riksarkivet i Stockholm, under beteckningen ”Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar”<ref>Riksarkivet (1995). ''Riksarkivets beståndsöversikt. D. 4, Kammararkivet''. Stockholm: Riksarkivet, s. 113</ref>. En mindre, men inte obetydlig, del finns kvar i serien Trondheim lensregnskaper, Rentekammeret i Riksarkivet i Oslo. Materialet utgörs årligen förutom av själva räkenskapen med inkomster och utgifter, av en stor mängd verifikationer i form av längder över ordinarie och extra skatter, arrende för kronans fåtaliga gårdsparter, saköreslängder och olika typer av tingsbevis<ref>''Rentekammeret. Lensrekneskapar. 2, Agder, Vestlandet, Trøndelag, Nord-Noreg''. (1983). Riksarkivet: Arkivregistraturar 4. Oslo: Riksarkivet</ref>.<br />
<br />
De norska fogdarna var aldrig bosatta i Härjedalen, utan vanligen i Trondheim eller på gårdar i södra Trøndelag.<br />
<br />
Svenska fogderäkenskaper finns i [[landskapshandlingar]]na för perioderna 1564-1570 och 1611-1612, då Härjedalen låg under svensk ockupation.<br />
<br />
===Efter 1645===<br />
Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv måste ses som en mycket värdefull källa till kännedom om historia, administration och befolkning i kyrkboksglesa Härjedalen. För lokalhistorikern erbjuder arkivet en nästintill outsinlig databank i form av ett länsstyrelsearkiv i miniatyr. Släktforskaren har speciellt stor nytta av det stora antalet verifikationsvolymer till kronoräkenskaperna.<br />
<br />
Kronofogden kallades ibland häradsfogde, men ofta (krono-)befallningsman.<br />
Till kronofogdens arbetsuppgifter hörde att tillsammans med länsmännen svara för den allmänna ordningen, samt att fungera som allmän åklagare vid tingen, men den huvudsakliga funktionen var att fungera som länsstyrelsens representant på lokal nivå. De största uppdragen omfattade skattläggning, skatteuppbörd och verkställande av länsstyrelsens och domstolars beslut<ref>Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920''. Stockholm: Riksarkivet</ref>. Härjedalen saknade före år 1820 särskild häradsskrivare och den sysslan var istället sammanslagen med kronofogdebefattningen.<br />
<br />
==Kronofogdearkivets innehåll==<br />
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR><br />
<br />
Arkivet spänner över tidsperioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från och med kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR><br />
<br />
Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR><br />
<br />
Skatteförhållandena i Härjedalen avvek på många punkter, jämfört med landet i allmänhet.<br />
*Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare. <br />
*Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning.<br />
*Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast utan namn som siffra i kolumn.<br />
*Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna.<br />
<br />
För närmare information se arkivets specificerade förteckning i [[NAD]]<BR><br />
<br />
I ''Häradsskrivaren i Härjedalens fögderi arkiv'', ÖLA, finns med början år 1700 en större serie kronouppbördsböcker, som för tiden före 1820 härrör från kronofogdarnas verksamhet. Här redovisas de olika avgifterna och skatterna årsvis för varje hemman, i stället för i olika längder som i kronoräkenskapernas verifikationer.<br />
<br />
En hel del handlingar som rör kronofogden i Härjedalen finns i ''Gävleborgs läns landskontors arkiv'' och ''Gävleborgs läns landskanslis arkiv'', HLA. Det rör sig om kautioner för fogdens uppbörd, inkommande skrivelser från fogden, utgående skrivelser i registratur och diarium, kronoräkenskaper (i landsboken) med verifikationer. Verifikationerna saknas från större delen av 1600-talet och 1700-talets verifikationer bröts ut ur volymerna och ingår numera till större delen i ''Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv'', ÖLA.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://lokalhistoriewiki.no/index.php/Leksikon:Lensregnskap Lensregnskap i Norsk historisk leksikon]<BR><br />
<BR><br />
Arkivalier i skannad form:<BR><br />
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974864-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Jämtlands och Härjedalens landskapshandlingar i NAD]<BR><br />
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974874-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar i NAD]<BR><br />
*[http://arkivportalen.no/arkivportalen-web/side/sok/avansert?resultat=1&sokeVerdi=herjedalen&depotinstitusjonId=RA&fraAr=&tilAr=&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&digitalisert=true&_digitalisert=on&landKode=&kommuneNr=&fylkeNr=&samfunnsSektorId=&naeringskategoriId=&forvaltningsomraadeId=&organisasjonskategoriId=&treffPerSide=20&felt=ar&retning=stigende Härjedalen i Trondheim lensregnskaper i Arkivportalen]<BR><BR><br />
Arkivalier som inte finns i mikrofilmad eller skannad form:<BR><br />
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=131c2e23-18da-42ca-b55e-273962bba7ae&s=Balder Gävleborgs läns landskontors arkiv i NAD]<BR><br />
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=786b5309-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb&s=Balder Häradsskrivaren i Härjedalens fögderi arkiv i NAD]<BR><br />
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=786b5360-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb&s=Balder Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv i NAD]<BR><br />
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=786b531b-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb&s=Balder Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv i NAD]<BR><br />
<br />
<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Arkivsamlingar]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n&diff=8900Jämtlands län2012-02-13T09:15:00Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>{{Infobox<br />
|name = Infobox/doc<br />
|bodystyle = <br />
|title = <br />
|titlestyle = <br />
<br />
|image = [[Fil:Jämtland län vapen.svg.png|75px]]<br />
|imagestyle = <br />
|caption = Jämtlands läns vapen<br>Blasonering: ''Delad sköld: I. Jämtlands II. Härjedalens vapen."<br />
|captionstyle = <br />
|headerstyle = background:#ffc125;<br />
|labelstyle = background:#ddf;<br />
|datastyle = <br />
<br />
|header1 = <big>Jämtlands län</big><br />
|label1 = <br />
|data1 = <br />
|header2 = <br />
|label2 = Label defined alone does not display (needs data, or is suppressed)<br />
|data2 = <br />
|header3 =<br />
|label3 = <br />
|data3 = [[Länsbokstav]]: '''Z'''<br>[[Länskod]]: '''23'''<br>[[Landskap]]: [[Härjedalen]], Jämtland, del av Hälsingland, del av Ångermanland, mindre områden i Dalarna och Lappland<br />
|header4 = '''Residensstad: Östersund'''<br />
|label4 = does not display (same number as a header)<br />
|data4 = does not display (same number as a header)<br />
|header5 =<br />
|label5 =<br />
|data5 = <br />
|belowstyle = background:#fff;<br />
|below =Länet bildades 1810 av Härjedalen från dåvarande [[Gävleborgs län]] och Jämtland från [[Västernorrlands län]]. Länet bestod från början endast av Jämtland-Härjedalen<br />
}}<br />
<br />
<br />
'''Jämtlands län''' består av Jämtland och [[Härjedalen]] samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Residensstad är Östersund <br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645. Härjedalen blev då en del i [[Hudiksvalls län]] och Jämtland en del i Härnösands län. När Sverige erhöll Trøndelag 1658 vid freden i Roskilde överfördes Jämtland och Härjedalen till Trondheims län. Men redan 1660 blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av [[Västernorrlands län]] och var det fram till 1762 då [[Gävleborgs län]] med Härjedalen skildes från [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Dalarnas län]], [[Gävleborgs län]], [[Västernorrlands län]] samt [[Västerbottens län]]. Dessutom gränsar i väster länet mot Norge.<br />
<br />
===Socknar===<br />
Alanäs, <br />
Alsens, <br />
Aspås, <br />
Berg, <br />
Bodsjö, <br />
Bodum, <br />
Borgvattnet, <br />
Brunflo, <br />
Bräcke, <br />
Fjällsjö, <br />
Fors, <br />
Frostviken, <br />
Frostvikens lappförsamling, <br />
Frösö, <br />
Föllinge, <br />
Gillhov, <br />
Gåxsjö, <br />
Hackås, <br />
Hallen, <br />
[[Hammerdal (Z)|Hammerdal]], <br />
[[Hede (Z)|Hede]], <br />
Hotagen, <br />
Hotagens lappförsamling, <br />
Håsjö, <br />
Häggenås, <br />
Hällesjö, <br />
Kall, <br />
Klövsjö, <br />
Kyrkås, <br />
Laxsjö, <br />
[[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], <br />
[[Linsell (Z)|Linsell]], <br />
Lit, <br />
[[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], <br />
Lockne, <br />
Marby, <br />
Marieby, <br />
Mattmar, <br />
Myssjö, <br />
Mörsil, <br />
Norderö, <br />
Norrlands artilleriregemente, <br />
Nyhem, <br />
Näs, <br />
Näskott, <br />
Offerdal, <br />
Oviken, <br />
Ragunda,<br />
Revsund,<br />
Rätan,<br />
Rödön,<br />
[[Storsjö (Z)|Storsjö]],<br />
Ström,<br />
Stugun,<br />
Sundsjö, <br />
Sunne,<br />
[[Sveg (Z)|Sveg]],<br />
Tåsjö, <br />
[[Tännäs (Z)|Tännäs]],<br />
[[Tännäs lappförsamling]], <br />
Undersåker,<br />
Undersåkers lappförsamling,<br />
[[Vemdalen (Z)|Vemdalen]],<br />
Ytterhogdal, <br />
Åre,<br />
Ås,<br />
Åsarne,<br />
[[Älvros (Z)|Älvros]],<br />
Ängersjö, <br />
Östersund, <br />
[[Överhogdal (Z)|Överhogdal]]<br />
<br />
===Tingslag===<br />
''(begreppet härad änvändes inte i Jämtlands län)<br />
* Här räknas tingslag eller motsvarande upp.<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
* [[Landsarkiv|Landsarkivet]] i Östersund<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
*[[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
*[[Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://faj.se/ Föreningsarkivet i Jämtlands län]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58.html?1298476231 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/60.html?1299711591 Jämtland på Anbytarforum] <br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1831/1831.shtml?1295696693 Jämtland på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://fornskrift.se/ Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
* [http://www.jlb.ostersund.se/ Jämtlands läns bibliotek]<br />
* [http://www.genealogi.se/jamtland/ JämtlandsRötter]<br />
* [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=2237 Landsarkivet i Östersund] <br />
* [http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/tjanster/databaser/sockensok/register_scbsok.asp?uidObjectGUID=0A574A5D-CF20-4624-8B91-7B63F8E79DB1%0D%0A++++++++++++&Typnr=26&lan=23&forsaml= SVAR - Jämtlands län] <br />
* [http://www.bibliotekmitt.se/default.aspx?id=100578&ptid=0 Zetterströmska biblioteket vid Jämtlands läns bibliotek]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kommunionl%C3%A4ngd&diff=8839Kommunionlängd2012-01-30T19:30:55Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>En kommunionlängd är en [[kyrkbok]]. Den kan ses som ett komplement till [[Husförhörslängd|husförhörslängden]]. Kommunionlängd eller kommunionbok är en av prästerskapet förd matrikel i vilken nattvardsgästernas namn antecknades för varje nattvardsgång. Dessa uppgifter fördes också ofta in i [[Husförhörslängd|husförhörslängden]].<br />
<br />
Kommunionlängder sorteras under bokstaven '''D''' enligt [[förteckningsplan]]en<br />
<br />
I Finland kallas husförhörslängd '''kommunionbok''' (fi. rippikirja) på gängse svenska.<br />
<br />
== Förteckningsplan ==<br />
<br />
* DI Konfirmationsböcker <br />
* DII Kommunionlängder<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]<br />
[[Kategori:Kyrkans organisation i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Ministerialb%C3%B6cker&diff=8838Ministerialböcker2012-01-30T19:28:31Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>'''Ministerialbok''': gemensamt namn på [[födelse- och dopbok]], [[konfirmationsbok]], [[lysnings- och vigselbok]] (numera äktenskapsbok) samt [[död- och begravningsbok]], vilka förr vanligen fördes av ''prästen'' (på latin "minister") ''själv'' - utan biträde - samt innehöll anteckningar om hans ämbetshandlingar. Det var inte ovanligt att alla längder fördes i en och samma bok till en början, ibland annuellt förda, och ibland avdelat i kategorierna födda, vigda och döda.<br />
<br />
Ministerialbok heter i Finland '''historiebok''' på gängse svenska.<br />
<br />
===Ministerialböcker===<br />
*[[Födelsebok]]<br />
*[[Dopbok]]<br />
*[[Konfirmationsbok]]<br />
*[[Lysningsbok]]<br />
*[[Vigselbok]]<br />
*[[Dödbok]]<br />
*[[Begravningsbok]]<br />
<br />
===Register till ministerialböcker===<br />
[[Ministerialregister - Jämtlands län]] CD-skiva.<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Kyrkböcker]]<br />
[[Kategori:Källor att börja med]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Husf%C3%B6rh%C3%B6rsl%C3%A4ngd&diff=8837Husförhörslängd2012-01-30T19:27:01Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]]<br />
'''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok''', (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[mantalslängd]]er och ''mantalsuppgifter'' hos [[landsarkiv]]en eller i kammararkivet på [[riksarkivet]].<br />
<br />
===Internationellt===<br />
Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska '''kommunionbok''' (fi. rippikirja).<br />
<br />
== Förteckningsplan ==<br />
<br />
* AI Husförhörslängder <br />
* AII Församlingsböcker <br />
<br />
[[Kategori:Kyrkböcker]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Källor att börja med]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Ministerialb%C3%B6cker&diff=8836Ministerialböcker2012-01-30T19:22:20Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>'''Ministerialbok''': gemensamt namn på [[födelse- och dopbok]], [[konfirmationsbok]], [[lysnings- och vigselbok]] (numera äktenskapsbok) samt [[död- och begravningsbok]], vilka förr vanligen fördes av ''prästen'' (på latin "minister") ''själv'' - utan biträde - samt innehöll anteckningar om hans ämbetshandlingar. Det var inte ovanligt att alla längder fördes i en och samma bok till en början, ibland annuellt förda, och ibland avdelat i kategorierna födda, vigda och döda.<br />
<br />
Ministerialbok heter i Finland "Historiebok" på gängse svenska.<br />
<br />
===Ministerialböcker===<br />
*[[Födelsebok]]<br />
*[[Dopbok]]<br />
*[[Konfirmationsbok]]<br />
*[[Lysningsbok]]<br />
*[[Vigselbok]]<br />
*[[Dödbok]]<br />
*[[Begravningsbok]]<br />
<br />
===Register till ministerialböcker===<br />
[[Ministerialregister - Jämtlands län]] CD-skiva.<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Kyrkböcker]]<br />
[[Kategori:Källor att börja med]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Hammerdal_(Z)&diff=8654Hammerdal (Z)2012-01-02T17:15:04Z<p>Härjedalen: Länk till domboksavskrifter</p>
<hr />
<div>{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
<br />
* Hörde från början till Norge/Danmark men tillföll 1645 Sverige liksom övriga Jämtland.<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
* Församlingen ligger i norra Jämtland, [[Jämtlands län]]. Består mest av skogs- och myrmark.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Hammerdal gränsar i norr till [[Ström (Z)]] och i söder till [[Lit (Z)]].<br />
<br />
===Gårdar===<br />
* Bl.a. Finnboriset.<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || -1781 Hammerdal och Ström<BR>1781-1808 Hammerdal, Ström och Borgvattnet<BR>1808-1872 Hammerdal, Ström, Borgvattnet och Alanäs<BR>1872-1892 eget<BR>1893- Hammerdal och Gåxsjö<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1921 [[Jämtlands norra kontrakt]]<BR>1922- [[Ströms kontrakt]]<BR>[[Strömsunds kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || [[Härnösands stift]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || Tidsperiod/Namn för Fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Kronofogdedistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Tidsperiod/Namn för Härad<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || 1811-1947 Hammerdal<BR>1948-1970 Jämtlands norra<BR>1971-1981 Jämtbygden<BR> 1982- Östersund<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || Tidsperiod/Namn för Domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || -1973 Hammerdals landskommun<BR>1974- Strömsunds kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Jämtland]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Tidsperiod/Namn för Militär indelning<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Arkiv Digital]]<br />
* [[Genline]]<br />
* [http://www.riksarkivet.se/Sve/Dokumentarkiv/Filer/Hammerdals_domb_1649-1690_4.pdf Hammerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690], redigerade av Georg Hansson.<br />
* [[Jamtli Bildarkiv]]<br />
* [[SVAR]]<br />
* [[Sveriges befolkning]]<br />
* [[Sveriges dödbok]]<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* [[Hammerdalskrönikan]]<br />
* Sikås - byn, gårdarna, släkterna : 1500-1996 / av Marie Stensby Jönsson. - [[Sikåsboken]]<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====Kyrkoarkivalier=====<br />
* Hammerdals kyrkoarkiv (Förvaras på [[Landsarkiv]]et i Östersund)<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga militära arkivalier.<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* Här kan man nämna övriga arkivalier.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* Här kan man nämna föreningar som har koppling till församlingen/socknen och släktforskning och ge dem en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla dessa föreningar placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/13070.html?1295621453 Hammerdal på Anbytarforum]<br />
<br />
[http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1831/3824.shtml?1295696693 Hammerdal på Arkivguidens Forum]<br />
<br />
[http://bildarkivet.jamtli.com/sok.aspx?page=1&lan=J%c3%a4mtlands+l%c3%a4n&plats=hammerdal&rader=3&Kolumner=5 Hammerdal på Jamtli Bildarkiv]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
[[category:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4nsstyrelse&diff=7998Länsstyrelse2011-05-23T08:40:42Z<p>Härjedalen: raderat länk som fungerar dåligt</p>
<hr />
<div>[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]<br />
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. En [[landshövding]] tillsattes som chef i varje [[län]] och som blev [[konungens befallningshavare]] i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta [[polismyndighet]], övervaka att lag och rätt skipades av [[domstol]]arna, mota oro och uppror, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "[[Konungens befallningshavare]]" och länet kallades "Hövdingadömet". Sedermera kom landshövdingen och länsstyrelsen även att bli länets och innevånarnas talesman gentemot centralmakten.<br />
<br />
Under länsstyrelsen lydde på landsbygden [[kronofogde | kronofogdar]], [[häradsskrivare | häradsskrivare]] och kronolänsmän, och i städerna [[magistraten | magistrater]], kronokassörer och stadsfogdar, alla med egna arkiv.<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
==Organisation==<br />
Länsstyrelserna var enligt 1687 års landshövdingeinstruktion och fram till 1971 indelade i landskansliet och landskontoret, vardera med sitt särskilda arkiv.<br />
''Landskontoret'' handhade kamerala ärenden, dvs. rörande den ekonomiska förvaltningen, och leddes av ''landskamreraren''. Under landskontoret hörde till 1909 landsränteriet, som förestods av lanträntmästaren.<br />
''Landskansliets'' ansvar rörde ett stort antal områden av olika art, men sammanfattande var dessa inte av ekonomisk art. Det stod under ledning av ''landssekreteraren'', som vid behov även kunde vikariera för landshövdingen.<br />
<br />
==Arkiv==<br />
En presentation av länsstyrelsearkiv finns i ''Hembygdsforska! Steg för steg'', se litteratur nedan.<BR><BR><br />
Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande, men oftast försedda med detaljerade förteckningar. Register är sällsynta. Arkivens äldre material förvaras vid [[landsarkiv | landsarkiven]], det yngre hos resp. länsstyrelse. Handlingarna spänner i allmänhet från 1600-talet till 1900-talet, om inte större arkivförluster inträffat t.ex. vid bränder. Handlingar i länsstyrelsearkiven är ännu (2011) i mycket liten omfattning skannade.<br />
<br />
I ''landskontorets'' arkiv kan man söka handlingar om t.ex. mantalsskrivning, taxering, debitering, redovisning, avkortning, kronouppbörd, kronans egendom och lönerättigheter.<br />
Det är här man finner [[mantalslängd | mantalslängder]], jordeböcker, militära [[generalmönsterrulla | rullor]], syneprotokoll över statliga fastigheter som officersboställen, [[soldattorp | soldattorp]], prästgårdar och [[hemman | kronohemman]].<br />
<br />
''Landskansliets'' arkiv innehåller handlingar om t.ex. polisväsendet, utsökningsärenden, fångvård, lösdriveri, utlänningsärenden, fattigvård, barnavårdsärenden, hälsovård, försvar, byggnadsväsende, näringsliv och kommunikationer.<br />
Arkivet innehåller en stor del av länsstyrelsens korrespondens, med inkommande och utgående skrivelser. Korrespondensen finns förtecknad i diarier. Avskrifter av utgående skrivelser finns i registratur och/eller konceptböcker. För de inkommande skrivelserna och dokumenten finns särskilda serier fördelade på avsändande myndighet m.fl., som Kungl. Maj:t, kollegier, rättsinstanser, domkapitel, städers myndigheter, kronofogdar, men även från enskilda. Det var här som gemene mans suppliker (böneskrivelser) till “kungen” dvs. staten hamnade.<br />
Övriga serier av intresse är handelsregister, passjournaler (över inrikes och utrikes pass), fångjournaler och gästgiveridagböcker.<br />
<br />
==Länsstyrelsen i Finland==<br />
Länsstyrelsens (fi. ''lääninhallitus'') indelning i landskansliet (fi. ''lääninkanslia'') och landskontoret (fi. ''lääninkonttori'') fortsatte att gälla även i de finländska länen efter 1809, varför kunskaper om svenska länsstyrelsearkiv underlättar vid forskning i Finland, där förteckningarna i allmänhet är på finska, men språket i arkivmaterialet nästan uteslutande på svenska fram till slutet av 1800-talet. Begreppet län upphörde i Finland fr.o.m. 2010 och ersattes av regioner. Länsstyrelsen ersattes av ett regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirasto) ledd av en överdirektör i varje region. För Åland gäller fortsatt särförhållanden.<br />
<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920'' (s. 102-107). Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2004). ''I konungens stad och ställe: länsstyrelser i arbete 1635-1735''. Uppsala: Stiftelsen för utgivande av Arkivvetenskapliga studier.<br />
*Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1990). ''Hembygdsforska!: steg för steg'' (s. 187-209). Stockholm: LT.<br />
*Sörndal, Olof (1937). ''Den svenska länsstyrelsen: uppkomst, organisation och allmän maktställning''. Diss. Lund : Univ.<br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://nad.ra.se Förteckningar över svenska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen NAD]<br />
<br />
*[http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action Förteckningar över finländska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen VAKKA]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4nsstyrelse&diff=7994Länsstyrelse2011-05-16T07:17:59Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]<br />
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. En [[landshövding]] tillsattes som chef i varje [[län]] och som blev [[konungens befallningshavare]] i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta [[polismyndighet]], övervaka att lag och rätt skipades av [[domstol]]arna, mota oro och uppror, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "[[Konungens befallningshavare]]" och länet kallades "Hövdingadömet". Sedermera kom landshövdingen och länsstyrelsen även att bli länets och innevånarnas talesman gentemot centralmakten.<br />
<br />
Under länsstyrelsen lydde på landsbygden [[kronofogde | kronofogdar]], [[häradsskrivare | häradsskrivare]] och kronolänsmän, och i städerna [[magistraten | magistrater]], kronokassörer och stadsfogdar, alla med egna arkiv.<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
==Organisation==<br />
Länsstyrelserna var enligt 1687 års landshövdingeinstruktion och fram till 1971 indelade i landskansliet och landskontoret, vardera med sitt särskilda arkiv.<br />
''Landskontoret'' handhade kamerala ärenden, dvs. rörande den ekonomiska förvaltningen, och leddes av ''landskamreraren''. Under landskontoret hörde till 1909 landsränteriet, som förestods av lanträntmästaren.<br />
''Landskansliets'' ansvar rörde ett stort antal områden av olika art, men sammanfattande var dessa inte av ekonomisk art. Det stod under ledning av ''landssekreteraren'', som vid behov även kunde vikariera för landshövdingen.<br />
<br />
==Arkiv==<br />
En presentation av länsstyrelsearkiv finns i ''Hembygdsforska! Steg för steg'', se litteratur nedan.<BR><BR><br />
Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande, men oftast försedda med detaljerade förteckningar. Register är sällsynta. Arkivens äldre material förvaras vid [[landsarkiv | landsarkiven]], det yngre hos resp. länsstyrelse. Handlingarna spänner i allmänhet från 1600-talet till 1900-talet, om inte större arkivförluster inträffat t.ex. vid bränder. Handlingar i länsstyrelsearkiven är ännu (2011) i mycket liten omfattning skannade.<br />
<br />
I ''landskontorets'' arkiv kan man söka handlingar om t.ex. mantalsskrivning, taxering, debitering, redovisning, avkortning, kronouppbörd, kronans egendom och lönerättigheter.<br />
Det är här man finner [[mantalslängd | mantalslängder]], jordeböcker, militära [[generalmönsterrulla | rullor]], syneprotokoll över statliga fastigheter som officersboställen, [[soldattorp | soldattorp]], prästgårdar och [[hemman | kronohemman]].<br />
<br />
''Landskansliets'' arkiv innehåller handlingar om t.ex. polisväsendet, utsökningsärenden, fångvård, lösdriveri, utlänningsärenden, fattigvård, barnavårdsärenden, hälsovård, försvar, byggnadsväsende, näringsliv och kommunikationer.<br />
Arkivet innehåller en stor del av länsstyrelsens korrespondens, med inkommande och utgående skrivelser. Korrespondensen finns förtecknad i diarier. Avskrifter av utgående skrivelser finns i registratur och/eller konceptböcker. För de inkommande skrivelserna och dokumenten finns särskilda serier fördelade på avsändande myndighet m.fl., som Kungl. Maj:t, kollegier, rättsinstanser, domkapitel, städers myndigheter, kronofogdar, men även från enskilda. Det var här som gemene mans suppliker (böneskrivelser) till “kungen” dvs. staten hamnade.<br />
Övriga serier av intresse är handelsregister, passjournaler (över inrikes och utrikes pass), fångjournaler och gästgiveridagböcker.<br />
<br />
==Länsstyrelsen i Finland==<br />
Länsstyrelsens (fi. ''lääninhallitus'') indelning i landskansliet (fi. ''lääninkanslia'') och landskontoret (fi. ''lääninkonttori'') fortsatte att gälla även i de finländska länen efter 1809, varför kunskaper om svenska länsstyrelsearkiv underlättar vid forskning i Finland, där förteckningarna i allmänhet är på finska, men språket i arkivmaterialet nästan uteslutande på svenska fram till slutet av 1800-talet. Begreppet län upphörde i Finland fr.o.m. 2010 och ersattes av regioner. Länsstyrelsen ersattes av ett regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirasto) ledd av en överdirektör i varje region. För Åland gäller fortsatt särförhållanden.<br />
<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920'' (s. 102-107). Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2004). ''I konungens stad och ställe: länsstyrelser i arbete 1635-1735''. Uppsala: Stiftelsen för utgivande av Arkivvetenskapliga studier.<br />
*Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1990). ''Hembygdsforska!: steg för steg'' (s. 187-209). Stockholm: LT.<br />
*Sörndal, Olof (1937). ''Den svenska länsstyrelsen: uppkomst, organisation och allmän maktställning''. Diss. Lund : Univ.<br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://nad.ra.se Förteckningar över svenska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen NAD]<br />
<br />
*[http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action Förteckningar över finländska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen VAKKA]<br />
<br />
*[http://wiki.narc.fi/portti/index.php/L%C3%A4nsr%C3%A4kenskaper Länsräkenskaper i Finland från finländska Arkivverket]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4nsstyrelse&diff=7993Länsstyrelse2011-05-15T14:46:44Z<p>Härjedalen: stavfel</p>
<hr />
<div>[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]<br />
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. En [[landshövding]] tillsattes som chef i varje [[län]] och som blev [[konungens befallningshavare]] i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta [[polismyndighet]], övervaka att lag och rätt skipades av [[domstol]]arna, mota oro och uppror, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "[[Konungens befallningshavare]]" och länet kallades "Hövdingadömet". Sedermera kom landshövdingen och länsstyrelsen även att bli länets och innevånarnas talesman gentemot centralmakten.<br />
<br />
Under länsstyrelsen lydde på landsbygden [[kronofogde | kronofogdar]], [[häradsskrivare | häradsskrivare]] och kronolänsmän, och i städerna [[magistraten | magistrater]], kronokassörer och stadsfogdar, alla med egna arkiv.<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
==Organisation==<br />
Länsstyrelserna var enligt 1687 års landshövdingeinstruktion och fram till 1971 indelade i landskansliet och landskontoret, vardera med sitt särskilda arkiv.<br />
''Landskontoret'' handhade kamerala ärenden, dvs. rörande den ekonomiska förvaltningen, och leddes av ''landskamreraren''. Under landskontoret hörde till 1909 landsränteriet, som förestods av lanträntmästaren.<br />
''Landskansliets'' ansvar rörde ett stort antal områden av olika art, men sammanfattande var dessa inte av ekonomisk art. Det stod under ledning av ''landssekreteraren'', som vid behov även kunde vikariera för landshövdingen.<br />
<br />
==Arkiv==<br />
En presentation av länsstyrelsearkiv finns i ''Hembygdsforska! Steg för steg'', se litteratur nedan.<BR><BR><br />
Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande, men oftast försedda med detaljerade förteckningar. Register är sällsynta. Arkiven förvaras vid [[landsarkiv | landsarkiven]]. Handlingarna spänner i allmänhet från 1600-talet till 1900-talet, om inte större arkivförluster inträffat t.ex. vid bränder. Handlingar i länsstyrelsearkiven är ännu (2011) i mycket liten omfattning skannade.<br />
<br />
I ''landskontorets'' arkiv kan man söka handlingar om t.ex. mantalsskrivning, taxering, debitering, redovisning, avkortning, kronouppbörd, kronans egendom och lönerättigheter.<br />
Det är här man finner [[mantalslängd | mantalslängder]], jordeböcker, militära [[generalmönsterrulla | rullor]], syneprotokoll över statliga fastigheter som officersboställen, [[soldattorp | soldattorp]], prästgårdar och [[hemman | kronohemman]].<br />
<br />
''Landskansliets'' arkiv innehåller handlingar om t.ex. polisväsendet, utsökningsärenden, fångvård, lösdriveri, utlänningsärenden, fattigvård, barnavårdsärenden, hälsovård, försvar, byggnadsväsende, näringsliv och kommunikationer.<br />
Arkivet innehåller en stor del av länsstyrelsens korrespondens, med inkommande och utgående skrivelser. Korrespondensen finns förtecknad i diarier. Avskrifter av utgående skrivelser finns i registratur och/eller konceptböcker. För de inkommande skrivelserna och dokumenten finns särskilda serier fördelade på avsändande myndighet m.fl., som Kungl. Maj:t, kollegier, rättsinstanser, domkapitel, städers myndigheter, kronofogdar, men även från enskilda. Det var här som gemene mans suppliker (böneskrivelser) till “kungen” dvs. staten hamnade.<br />
Övriga serier av intresse är handelsregister, passjournaler (över inrikes och utrikes pass), fångjournaler och gästgiveridagböcker.<br />
<br />
==Länsstyrelsen i Finland==<br />
Länsstyrelsens (fi. ''lääninhallitus'') indelning i landskansliet (fi. ''lääninkanslia'') och landskontoret (fi. ''lääninkonttori'') fortsatte att gälla även i de finländska länen efter 1809, varför kunskaper om svenska länsstyrelsearkiv underlättar vid forskning i Finland, där förteckningarna i allmänhet är på finska, men språket i arkivmaterialet nästan uteslutande på svenska fram till slutet av 1800-talet. Begreppet län upphörde i Finland fr.o.m. 2010 och ersattes av regioner. Länsstyrelsen ersattes av ett regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirasto) ledd av en överdirektör i varje region. För Åland gäller fortsatt särförhållanden.<br />
<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920'' (s. 102-107). Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2004). ''I konungens stad och ställe: länsstyrelser i arbete 1635-1735''. Uppsala: Stiftelsen för utgivande av Arkivvetenskapliga studier.<br />
*Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1990). ''Hembygdsforska!: steg för steg'' (s. 187-209). Stockholm: LT.<br />
*Sörndal, Olof (1937). ''Den svenska länsstyrelsen: uppkomst, organisation och allmän maktställning''. Diss. Lund : Univ.<br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://nad.ra.se Förteckningar över svenska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen NAD]<br />
<br />
*[http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action Förteckningar över finländska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen VAKKA]<br />
<br />
*[http://wiki.narc.fi/portti/index.php/L%C3%A4nsr%C3%A4kenskaper Länsräkenskaper i Finland från finländska Arkivverket]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4nsstyrelse&diff=7992Länsstyrelse2011-05-15T13:35:17Z<p>Härjedalen: justering rubriker</p>
<hr />
<div>[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]<br />
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. En [[landshövding]] tillsattes som chef i varje [[län]] och som blev [[konungens befallningshavare]] i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta [[polismyndighet]], övervaka att lag och rätt skipades av [[domstol]]arna, mota oro och uppror, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "[[Konungens befallningshavare]]" och länet kallades "Hövdingadömet". Sedermera kom landshövdingen och länsstyrelsen även att bli länets och innevånarnas talesman gentemot centralmakten.<br />
<br />
Under länsstyrelsen lydde på landsbygden [[kronofogde | kronofogdar]], [[häradsskrivare | häradsskrivare]] och kronolänsmän, och i städerna [[magistraten | magistrater]], kronokassörer och stadsfogdar, alla med egna arkiv.<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
==Organisation==<br />
Länsstyrelserna var enligt 1687 års landshövdingeinstruktion och fram till 1971 indelade i landskansliet och landskontoret, vardera med sitt särskilda arkiv.<br />
''Landskontoret'' handhade kamerala ärenden, dvs. rörande den ekonomiska förvaltningen, och leddes av ''landskamreraren''. Under landskontoret hörde till 1909 landsränteriet, som förestods av lanträntmästaren.<br />
''Landskansliets'' ansvar rörde ett stort antal områden av olika art, men sammanfattande var dessa inte av ekonomisk art. Det stod under ledning av ''landssekreteraren'', som vid behov även kunde vikariera för landshövdingen.<br />
<br />
==Arkiv==<br />
En presentation av länsstyrelsearkiv finns i ''Hembygdsforska! Steg för steg'', se litteratur nedan.<BR><BR><br />
Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande, men oftast försedda med detaljerade förteckningar. Register är sällsynta. Arkiven förvaras vid [[landsarkiv | landsarkiven]]. Handlingarna spänner i allmänhet från 1600-talet till 1900-talet, om inte större arkivförluster inträffat t.ex. vid bränder. Handlingar i länsstyrelsearkiven är ännu (2011) i mycket liten omfattning skannade.<br />
<br />
I ''landskontorets'' arkiv kan man söka handlingar om t.ex. mantalsskrivning, taxering, debitering, redovisning, avkortning, kronouppbörd, kronans egendom och lönerättigheter.<br />
Det är här man finner [[mantalslängd | mantalslängder]], jordeböcker, militära [[generalmönsterrulla | rullor]], syneprotokoll över statliga fastigheter som officersboställen, [[soldattorp | soldattorp]], prästgårdar och [[hemman | kronohemman]].<br />
<br />
''Landskansliets'' arkiv innehåller handlingar om t.ex. polisväsendet, utsökningsärenden, fångvård, lösdriveri, utlänningsärenden, fattigvård, barnavårdsärenden, hälsovård, försvar, byggnadsväsende, näringsliv och kommunikationer.<br />
Arkivet innehåller en stor del av länsstyrelsens korrespondens, med inkommande och utgående skrivelser. Korrespondensen finns förtecknad i diarier. Avskrifter av utgående skrivelser finns i registratur och/eller konceptböcker. För de inkommande skrivelserna och dokumenten finns särskilda serier fördelade på avsändande myndighet m.fl., som Kungl. Maj:t, kollegier, rättsinstanser, domkapitel, städers myndigheter, kronofogdar, men även från enskilda. Det var här som gemene mans suppliker (böneskrivelser) till “kungen” dvs. staten hamnade.<br />
Övriga serier av intresse är handelsregister, passjournaler (över inrikes och utrikes pass), fångjournaler och gästgiveridagböcker.<br />
<br />
==Länsstyrelsen i Finland==<br />
Länsstyrelsens (fi. ''lääninhallitus'') indelning i landskansliet (fi. ''lääninkanslia'') och landskontoret (fi. ''lääninkonttori'') fortsatte att gälla även i de finländska länen efter 1809, varför kunskaper om svenska länsstyrelsearkiv underlättar vid forskning i Finland, där förteckningarna i allmänhet är på finska, men språket i arkivmaterialet nästan uteslutande på svenska fram till slutet av 1800-talet. Begreppet län upphörde i Finland fr.o.m. 2010 och ersattes av regioner. Länsstyrelsen ersattes av ett regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirasto) ledd av en överdirektör i varje region. För Åland gäller fotsatt särförhållanden.<br />
<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920'' (s. 102-107). Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2004). ''I konungens stad och ställe: länsstyrelser i arbete 1635-1735''. Uppsala: Stiftelsen för utgivande av Arkivvetenskapliga studier.<br />
*Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1990). ''Hembygdsforska!: steg för steg'' (s. 187-209). Stockholm: LT.<br />
*Sörndal, Olof (1937). ''Den svenska länsstyrelsen: uppkomst, organisation och allmän maktställning''. Diss. Lund : Univ.<br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://nad.ra.se Förteckningar över svenska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen NAD]<br />
<br />
*[http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action Förteckningar över finländska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen VAKKA]<br />
<br />
*[http://wiki.narc.fi/portti/index.php/L%C3%A4nsr%C3%A4kenskaper Länsräkenskaper i Finland från finländska Arkivverket]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4nsstyrelse&diff=7991Länsstyrelse2011-05-15T13:33:46Z<p>Härjedalen: Större komplettering</p>
<hr />
<div>[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]]<br />
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. En [[landshövding]] tillsattes som chef i varje [[län]] och som blev [[konungens befallningshavare]] i länet. Länsstyrelsens främsta uppgifter blev att vara länets högsta [[polismyndighet]], övervaka att lag och rätt skipades av [[domstol]]arna, mota oro och uppror, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "[[Konungens befallningshavare]]" och länet kallades "Hövdingadömet". Sedermera kom landshövdingen och länsstyrelsen även att bli länets och innevånarnas talesman gentemot centralmakten.<br />
<br />
Under länsstyrelsen lydde på landsbygden [[kronofogde | kronofogdar]], [[häradsskrivare | häradsskrivare]] och kronolänsmän, och i städerna [[magistraten | magistrater]], kronokassörer och stadsfogdar, alla med egna arkiv.<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
===Organisation===<br />
Länsstyrelserna var enligt 1687 års landshövdingeinstruktion och fram till 1971 indelade i landskansliet och landskontoret, vardera med sitt särskilda arkiv.<br />
''Landskontoret'' handhade kamerala ärenden, dvs. rörande den ekonomiska förvaltningen, och leddes av ''landskamreraren''. Under landskontoret hörde till 1909 landsränteriet, som förestods av lanträntmästaren.<br />
''Landskansliets'' ansvar rörde ett stort antal områden av olika art, men sammanfattande var dessa inte av ekonomisk art. Det stod under ledning av ''landssekreteraren'', som vid behov även kunde vikariera för landshövdingen.<br />
<br />
===Arkiv===<br />
En presentation av länsstyrelsearkiv finns i ''Hembygdsforska! Steg för steg'', se litteratur nedan.<BR><BR><br />
Länsstyrelsernas arkiv är mycket omfattande, men oftast försedda med detaljerade förteckningar. Register är sällsynta. Arkiven förvaras vid [[landsarkiv | landsarkiven]]. Handlingarna spänner i allmänhet från 1600-talet till 1900-talet, om inte större arkivförluster inträffat t.ex. vid bränder. Handlingar i länsstyrelsearkiven är ännu (2011) i mycket liten omfattning skannade.<br />
<br />
I ''landskontorets'' arkiv kan man söka handlingar om t.ex. mantalsskrivning, taxering, debitering, redovisning, avkortning, kronouppbörd, kronans egendom och lönerättigheter.<br />
Det är här man finner [[mantalslängd | mantalslängder]], jordeböcker, militära [[generalmönsterrulla | rullor]], syneprotokoll över statliga fastigheter som officersboställen, [[soldattorp | soldattorp]], prästgårdar och [[hemman | kronohemman]].<br />
<br />
''Landskansliets'' arkiv innehåller handlingar om t.ex. polisväsendet, utsökningsärenden, fångvård, lösdriveri, utlänningsärenden, fattigvård, barnavårdsärenden, hälsovård, försvar, byggnadsväsende, näringsliv och kommunikationer.<br />
Arkivet innehåller en stor del av länsstyrelsens korrespondens, med inkommande och utgående skrivelser. Korrespondensen finns förtecknad i diarier. Avskrifter av utgående skrivelser finns i registratur och/eller konceptböcker. För de inkommande skrivelserna och dokumenten finns särskilda serier fördelade på avsändande myndighet m.fl., som Kungl. Maj:t, kollegier, rättsinstanser, domkapitel, städers myndigheter, kronofogdar, men även från enskilda. Det var här som gemene mans suppliker (böneskrivelser) till “kungen” dvs. staten hamnade.<br />
Övriga serier av intresse är handelsregister, passjournaler (över inrikes och utrikes pass), fångjournaler och gästgiveridagböcker.<br />
<br />
==Länsstyrelsen i Finland==<br />
Länsstyrelsens (fi. ''lääninhallitus'') indelning i landskansliet (fi. ''lääninkanslia'') och landskontoret (fi. ''lääninkonttori'') fortsatte att gälla även i de finländska länen efter 1809, varför kunskaper om svenska länsstyrelsearkiv underlättar vid forskning i Finland, där förteckningarna i allmänhet är på finska, men språket i arkivmaterialet nästan uteslutande på svenska fram till slutet av 1800-talet. Begreppet län upphörde i Finland fr.o.m. 2010 och ersattes av regioner. Länsstyrelsen ersattes av ett regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirasto) ledd av en överdirektör i varje region. För Åland gäller fotsatt särförhållanden.<br />
<br />
<br />
==Litteratur==<br />
*Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920'' (s. 102-107). Stockholm: Riksarkivet.<br />
*Asker, Björn (2004). ''I konungens stad och ställe: länsstyrelser i arbete 1635-1735''. Uppsala: Stiftelsen för utgivande av Arkivvetenskapliga studier.<br />
*Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1990). ''Hembygdsforska!: steg för steg'' (s. 187-209). Stockholm: LT.<br />
*Sörndal, Olof (1937). ''Den svenska länsstyrelsen: uppkomst, organisation och allmän maktställning''. Diss. Lund : Univ.<br />
<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://nad.ra.se Förteckningar över svenska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen NAD]<br />
<br />
*[http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/EtuSivu.action Förteckningar över finländska länsstyrelsearkiv söks i arkivdatabasen VAKKA]<br />
<br />
*[http://wiki.narc.fi/portti/index.php/L%C3%A4nsr%C3%A4kenskaper Länsräkenskaper i Finland från finländska Arkivverket]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=J%C3%A4mtlands_l%C3%A4n&diff=7862Jämtlands län2011-05-03T07:39:01Z<p>Härjedalen: </p>
<hr />
<div>{{Infobox<br />
|name = Infobox/doc<br />
|bodystyle = <br />
|title = <br />
|titlestyle = <br />
<br />
|image = [[Fil:Jämtland län vapen.svg.png|75px]]<br />
|imagestyle = <br />
|caption = Jämtlands läns vapen<br>Blasonering: ''Delad sköld: I. Jämtlands II. Härjedalens vapen."<br />
|captionstyle = <br />
|headerstyle = background:#ffc125;<br />
|labelstyle = background:#ddf;<br />
|datastyle = <br />
<br />
|header1 = <big>Jämtlands län</big><br />
|label1 = <br />
|data1 = <br />
|header2 = <br />
|label2 = Label defined alone does not display (needs data, or is suppressed)<br />
|data2 = <br />
|header3 =<br />
|label3 = <br />
|data3 = [[Länsbokstav]]: '''Z'''<br>[[Länskod]]: '''23'''<br>[[Landskap]]: [[Härjedalen]], Jämtland, del av Hälsingland, del av Ångermanland, mindre områden i Dalarna och Lappland<br />
|header4 = '''Residensstad: Östersund'''<br />
|label4 = does not display (same number as a header)<br />
|data4 = does not display (same number as a header)<br />
|header5 =<br />
|label5 =<br />
|data5 = <br />
|belowstyle = background:#fff;<br />
|below =Länet bildades 1810 av Härjedalen från dåvarande [[Gävleborgs län]] och Jämtland från [[Västernorrlands län]]. Länet bestod från början endast av Jämtland-Härjedalen<br />
}}<br />
<br />
<br />
'''Jämtlands län''' består av Jämtland och [[Härjedalen]] samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Residensstad är Östersund <br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645. Härjedalen blev då en del i [[Hudiksvalls län]] och Jämtland en del i Härnösands län. När Sverige erhöll Trøndelag 1658 vid freden i Roskilde överfördes Jämtland och Härjedalen till Trondheims län. Men redan 1660 blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av [[Västernorrlands län]] och var det fram till 1762 då [[Gävleborgs län]] med Härjedalen skildes från [[Västernorrlands län]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Dalarnas län]], [[Gävleborgs län]], [[Västernorrlands län]] samt [[Västerbottens län]]. Dessutom gränsar i väster länet mot Norge.<br />
<br />
===Socknar===<br />
Alanäs, <br />
Alsens, <br />
Aspås, <br />
Berg, <br />
Bodsjö, <br />
Bodum, <br />
Borgvattnet, <br />
Brunflo, <br />
Bräcke, <br />
Fjällsjö, <br />
Fors, <br />
Frostviken, <br />
Frostvikens lappförsamling, <br />
Frösö, <br />
Föllinge, <br />
Gillhov, <br />
Gåxsjö, <br />
Hackås, <br />
Hallen, <br />
[[Hammerdal (Z)|Hammerdal]], <br />
[[Hede (Z)|Hede]], <br />
Hotagen, <br />
Hotagens lappförsamling, <br />
Håsjö, <br />
Häggenås, <br />
Hällesjö, <br />
Kall, <br />
Klövsjö, <br />
Kyrkås, <br />
Laxsjö, <br />
[[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], <br />
[[Linsell (Z)|Linsell]], <br />
Lit, <br />
[[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], <br />
Lockne, <br />
Marby, <br />
Marieby, <br />
Mattmar, <br />
Myssjö, <br />
Mörsil, <br />
Norderö, <br />
Norrlands artilleriregemente, <br />
Nyhem, <br />
Näs, <br />
Näskott, <br />
Offerdal, <br />
Oviken, <br />
Ragunda,<br />
Revsund,<br />
Rätan,<br />
Rödön,<br />
[[Storsjö (Z)|Storsjö]],<br />
Ström,<br />
Stugun,<br />
Sundsjö, <br />
Sunne,<br />
[[Sveg (Z)|Sveg]],<br />
Tåsjö, <br />
[[Tännäs (Z)|Tännäs]],<br />
[[Tännäs lappförsamling]], <br />
Undersåker,<br />
Undersåkers lappförsamling,<br />
[[Vemdalen (Z)|Vemdalen]],<br />
Ytterhogdal, <br />
Åre,<br />
Ås,<br />
Åsarne,<br />
[[Älvros (Z)|Älvros]],<br />
Ängersjö, <br />
Östersund, <br />
[[Överhogdal (Z)|Överhogdal]]<br />
<br />
===Tingslag===<br />
''(begreppet härad änvändes inte i Jämtlands län)<br />
* Här räknas tingslag eller motsvarande upp.<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av [[Landsarkiv]]et i Östersund.<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
* [[Landsarkiv|Landsarkivet]] i Östersund<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
*[[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
*[[Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://faj.se/ Föreningsarkivet i Jämtlands län]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58.html?1298476231 Härjedalen på Anbytarforum]<br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1830/1830.shtml?1290031992 Härjedalen på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/60.html?1299711591 Jämtland på Anbytarforum] <br />
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1831/1831.shtml?1295696693 Jämtland på Arkivguidens Forum]<br />
* [http://fornskrift.se/ Jämtlands läns fornskriftsällskap]<br />
* [http://www.jlb.ostersund.se/ Jämtlands läns bibliotek]<br />
* [http://www.genealogi.se/jamtland/ JämtlandsRötter]<br />
* [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=2237 Landsarkivet i Östersund] <br />
* [http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/tjanster/databaser/sockensok/register_scbsok.asp?uidObjectGUID=0A574A5D-CF20-4624-8B91-7B63F8E79DB1%0D%0A++++++++++++&Typnr=26&lan=23&forsaml= SVAR - Jämtlands län] <br />
* [http://www.jlb.ostersund.se/biblioteken/zetterstromska.asp Zetterströmska biblioteket vid Jämtlands läns bibliotek]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>Härjedalenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Sveg_(Z)&diff=7769Sveg (Z)2011-04-26T21:40:14Z<p>Härjedalen: församlingsbeskrivning</p>
<hr />
<div>[[Fil:Z1863 Sveg.png|miniatyr|stående]]<br />
Sveg är en tidigare församling och ingår sedan år 2006 i den då bildade [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]] i [[Härnösands stift]], Härjedalens kommun, landskapet Härjedalen, [[Jämtlands län]].<br />
Centralort och kyrkort är f.d. köpingen Sveg, belägen vid Ljusnan.<br />
Församlingen gränsade till [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdals]], [[Linsell (Z)|Linsells]], Rätans, [[Vemdalen (Z)|Vemdalens]] och [[Älvros (Z)|Älvros]] församlingar i Jämtlands län, samt Hamra församling i [[Gävleborgs län]].<br />
<br />
==Socken-/Församlingsbeskrivning==<br />
Svegs församling har spridda byar av större typ längs Ljusnan samt i markanta höjdlägen. De bebyggda platserna omges av skogsmarker som är såväl vidsträckta som höglänta.<br />
Församlingen är Härjedalens mest folkrika och ligger kring vattendragen Ljusnan, Veman och Härjån.<ref>Wikipedia</ref><br />
Nuvarande kyrka i sten färdigställd år 1847.<br />
<br />
==Historik==<br />
Sannolikt [[Härjedalen]]s äldsta församling.<br />
Omkring 1400 utbrutet Hede, 1407<br />
utbrutet Lillhärdal, 1466 utbrutet<br />
Överhogdal, mellan 1566 och 1588<br />
utbrutet Älvros, 1798, utbrutet<br />
Linsell. 2006 sammanslaget med [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]] och [[Älvros (Z)|Älvros]] till [[Svegsbygdens församling (Z)|Svegsbygdens församling]].<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
Byar:<br />
Byheden, Byn, Bynoret, Byvallen, Duvberg, Glissjöberg, Herrö, Knätten, Mosätt, Nilsvallen, Remmet, Risbrunn, Siksjön, Sundsätt, Ulvkälla, Ytterberg, Äggen, Överberg.<br />
Nuvarande tätorten Sveg (f.d. municipalsammhället Svegsmon, f.d. Svegs köping).<br />
<br />
==Forskningskällor==<br />
{| cellpadding="2" style="float: right; width: 350px; background: #000000; margin-left: 1em; border-spacing: 1px; font-size: 88%;"<br />
| colspan="2" style="text-align:center;font-size: 120%; background-color:#808080;" | '''Tillhörigheter'''<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Pastorat]]: || Tidsperiod/Namn för Pastorat<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kontrakt]]: || -1922 [[Jämtlands södra kontrakt]],<BR>1922- [[Härjedalens kontrakt]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kyrklig samfällighet]]: || <br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Stift]]: || -1645 Trondheims stift i Norge,<BR>1645-1660 [[Uppsala stift]],<BR>1661- [[Härnösands stift]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Fögderi]]: || -1883 Härjedalens fögderi,<BR>1884-1970 Jämtlands södra fögderi,<BR> 1971- Östersunds fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Länsmansdistrikt]]: || -1917 Svegs länsmansdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landsfiskalsdistrikt]]: || 1918-1964 Svegs landsfiskalsdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Polisdistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Polisdistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Åklagardistrikt]]: || Tidsperiod/Namn för Åklagardistrikt<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kronofogdedistrikt]]: || -1883 Kronofogden i Härjedalens fögderi,<BR>1884- Kronofogden i Jämtlands södra fögderi<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Län]]: || 1645-1654 [[Hudiksvalls län]],<BR>1655-1762 [[Västernorrlands län]], <BR>1762-1810 [[Gävleborgs län]],<BR>1810- [[Jämtlands län]]<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Härad]]: || Förekom inte i Härjedalen<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Tingslag]]: || -1947 Svegs tingslag, 1948- Sveg och Hede tingslag<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Domsaga]]: || 1680-1811 Jämtlands domsaga,<BR>1812-1878 Södra Jämtlands domsaga,<BR>1879- Härjedalens domsaga<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Kommun]]: || 1863-1966 Svegs kommun/landskommun,<BR>1936-1973 Svegs köping,<BR>1974- Härjedalens kommun<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Landskap]]: || [[Härjedalen]].<br />
|- style="background: #C0C0C0;"<br />
| [[Militär indelning]]: || Saknas. Omfattades inte av det militära indelningsverket.<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* [[Bouppteckningsregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Ministerialregister - Jämtlands län]]. CD. Upprättat av Landsarkivet i Östersund.<br />
* [[Nationella ArkivDatabasen]], [[NAD]].<br />
* [[SVAR]] Svensk arkivinformation.<br />
* [[Sveriges dödbok]].<br />
* [[Sveriges befolkning]].<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
<br />
* Bertilsson, Olof (2006). ''[[Olof Bertilssons kyrkobok]] : förd i Sveg och Offerdal 1636-1668'' (utarb. av S. Hellström, C. Kalin). Östersund: Jämtlands läns fornskriftsällskap.<br />
* Granberg, Einar (1938). ''Rems- och Gammelskogargubbar''. Sundsvall: Sundsvalls Tidning.<br />
* Grönlund, Monica (2000). ''Två byar: en annan historia : samtal med Glissjöbergs och Mosätts befolkning : ett EU-projekt under Glissjöberg och Mosätts byalag''. [Sveg]: [Svenska vyer].<br />
* Modin, Erik (1949). ''Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' (3:e tillökade och ill. uppl.). Sveg: Söderquist.<br />
<br />
===Arkivalier===<br />
<br />
=====[[Kyrkoarkiv]]alier=====<br />
Kyrkoarkivet förstördes vid prästgårdens brand år 1870.<ref>Öberg,Arne (1985). En prästgårdsbrand och dess följder. ''Hur. Skriftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och Folkrörelsernas Arkiv, nr. 1'', (s. 5-14).</ref> Enligt ett skriftligt intygande år 1751 av pästerskapet fanns vid denna tidpunkt även i Sveg sedvanlig kyrkbokföring från år 1691.<ref>Svegs tingslags häradsrätts arkiv AIa:3, fol. 128v</ref><br />
<br />
<br />
(arkivalier i urval)<br />
*'''A I''' Husförhörslängder 1791-1806, 1870-1900.<br />
*'''A II a''' Församlingsböcker 1899-1977.<br />
*'''B''' Flyttningslängder 1870-1991.<br />
*'''C''' Födelse- och dopböcker 1636-1642 (ingår i Offerdals kyrkorkiv C:1), 1870-1991.<br />
*'''D II''' Kommunionlängder 1700, 1795-1807, 1895-1937.<br />
*'''E I''' Lysnings- och vigselböcker 1636 – 1641 (ingår i Offerdals kyrkoarkiv C:1), 1870-1969.<br />
*'''F''' Död- och begravningsböcker 1870-1969.<br />
*'''FF''' Förteckning över döda 1751-1870 (ersättningslängd för dödbok upprättad i landsarkivet från andra källor än död- och begravningsböcker).<br />
*'''H V''' Bilagor till lysnings- och vigselbok 1749-1851, 1873-1892, 1911-1967.<br />
*'''L I a''' Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper 1706-1973.<br />
*'''L I b''' Räkenskaper för kyrka. Specialräkenskaper 1715-1973.<br />
*'''L I c''' Räkenskaper för kyrka. Verifikationer 1795-1973.<br />
<br />
=====Juridiska arkivalier=====<br />
* Här kan man nämna befintliga juridiska arkivalier (domböcker, bouppteckningar, saköreslängder)<br />
=====Militära arkivalier=====<br />
* Härjedalen var befriat från deltagande i det militära [[indelningsverket]].<br />
<br />
===== Övriga arkivalier =====<br />
* [[Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv]], 1668-1917.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Föreningar==<br />
* [[Härjedalens släktforskarförening]]<br />
<br />
==Övrigt==<br />
Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
*[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Historiska kartor hos Lantmäteriet]<br />
*[http://www2.herjedalen.se/forening/slaktforskarforening/ Härjedalens släktforskarförening]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/934.html?1298476231 Sveg på Anbytarforum]<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Församlingar i Sverige]]</div>Härjedalen